- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
353

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morgonljusning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blifvit i mitt eget rättmätiga hus och hållit min egen
ordentliga nyckelknippa och sett efter man och barn och
lärt pigorna mores. Men att flyga så där, midti natten,
från hus och hem som en tatterska, för det man fått
höra snäsor och otidigheter, det skall grefvinnan Ester
ha svårt att försvara för Gud och människor. Var då
människan rent af förryckt? Det säger jag kusin, att
skickar ej kusin henne snart tillbaka, så har kusin på
sitt samvete att ha skilt man och hustru och mor och
barn och ställt det på sned, som alltid borde vara på
rätt här i världen. Det lönar visst mödan att skylla på
öden och profetior och ringar och annat fattigt skrock,
när man icke aktar Guds och människors lagliga ordning.
Si, så var det med den saken. Jag undrar hvad kusin
har att invända däremot.

– Får jag nu säga min mening? frågade fältskärn saktmodigt.

– Var så god. Jag är nyfiken att höra kusin göra
svart till hvitt.

– Jag har förut engång sagt, att där kommer mycket
an på af hvad virke mänskan är gjord. Är man af asp,
så brytes man af, är man af vide, så kan man flätas
till golfmatta; men är man af björk, så händer det att
man ger sin tuktomästare ris. Och jag tänker vi borde
ha sett af hvad virke Ester Larsson var byggd. Nu
kom hon, sannerligen icke af högfärd, in i den förnäma
grefvefamiljen och fann där sin tids starkaste bördsfördomar
redan så godt som fullvuxna i hennes styfbarn.
Hade hon känt dem rätt, så hade hon från början väpnat
sig däremot och förbehållit sig ett eget bo, sedan styfbarnen
blifvit myndiga. Men hon trodde på kärlekens
makt att omskapa världen, och hon trodde rätt, blott
något för tidigt, ty en ny sed behöfver generationer att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free