- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
360

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Mammons träldom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besynnerlig, krokryggig sprättbågsgestalt, under hvars
vida, bruna själskinnsmössa ett par hvassa grå ögon
förstulet och oroligt blickade kring sig. I stället att
svara på frågan, skyndade denna lefvande mumie att
plocka från gatan hvarjehanda vid stjälpningen utfallna
föremål, såsom ett par kakor groft bröd, ett par
förslitna skinnvantar och en träflaska med surmjölk, medan
han med ängslig omsorg öfvertygade sig att en stor
reskoffert på bottnen af vagnen ej lidit någon skada vid
stjälpningen. Häri biträddes han icke af sin följeslagare,
en man af underligt främmande utseende, som tycktes
vara både till år och krafter betydligt yngre, men som
med en uppsyn af likgiltigt förakt afbidade den stund,
när han åter fick stiga i vagnen och fortsätta färden.

– Känner morbror icke mera igen mig? fortfor
den unge riksdagsmannen. – Jag är Jonas Bertila och
är glad att få visa morbror vägen till Thomas, ifall ej
morbror hellre vill taga kvarter hos prosten Bertel.

– Känner icke, känner icke den onda världen,
svarade den krokige gubben. – Jag är en fattig man,
en utfattig gammal man, som ej har råd att bo hos så
höga herrar.

– Kör på! sade den andre resande till
skjutskarlen, föga angelägen, tycktes det, att inlåta sig i några
nya bekantskaper vid sitt inträde i Stockholm.

Vagnen satte sig åter i rörelse, men så långsamt, att
Jonas utan svårighet kunde på något afstånd följa den.

– Skulle morbror ha blifvit kollrig på gamla dagar?
tänkte han vid sig själf. – Jag vill se åt hvar de
taga in.

Vägen blef lång nog, ty vagnen stannade icke förrän
långt på Söder, men Jonas var ihärdig och tog märke
på huset. Det var en sorts barberarestuga, hvars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free