- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
382

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Vid randen af evigheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

söka försoning, men går året förbi, utan att din själ är
vänd från mörker till ljus, så skall mörkret hafva sitt
rof, och den tredje förbannelsen skall gå i fullbordan
öfver vår släkt ...

Vid dessa ord blef den bleka hamnen allt blekare
och genomskinligare, konturerna af gestalten tycktes upplösa
sig i luft, och snart syntes endast det förra svaga,
blåhvita skenet på den motstående väggen, tills äfven
detta slutligen bleknade bort och endast den slocknande
lampan kastade ett matt sken öfver det halfmörka rummet.

Grefve Bernhard kände huru två motsatta strömdrag
framkvällde ur de fördolda källorna i hans inre.
Medan det gamla hånlöjet ville smyga sig fram på hans
läppar, smög sig någonting helt annat fram under hans
ögonlock, och det liknade något som aldrig varit synligt
där sedan hans barndoms dagar: det liknade nästan en
tår. Hade han varit vid klart medvetande, skulle han
sagt till sig själf: det är af sjukdomens matthet. Nu
hade han ej styrka att harmas däröfver, hans trötta ögon
slötos, och han föll i en verklig slummer, som varade
flera timmar.

När han vaknade, var det längesedan full dager,
och läkaren stod vid hans bädd. Ett dunkelt minne
af nattens syn tycktes föresväfva den sårade, och han
frågade tvärt:

– Är det i dag middag klockan tolf jag skall dö?

– Oroa er ej med sådana tankar, bästa herr grefve!
svarade läkaren, åter undvikande. – Vi skola försöka
allt hvad konsten förmår.

– När er konst förmår så litet – utropade grefven
bittert – så vore det ärligare af er, doktor, att säga mig
hela sanningen. Jag är en man och fruktar ej döden. Säg
mig således rent ut, hur många timmar har jag att lefva?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free