- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
396

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Kampen om en människosjäl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Grefve Bernhards öfverilning hade blifvit ett mäktigt
medel att påskynda förändringen i hans inre. Hade
han icke, mot sin vana, så groft förhetsat sig, skulle
han måhända icke fördragit så mycken envishet. Men
nu blygdes han för sitt förhastande, och för att i
någon mån godtgöra det, beslöt han att denna gång
hafva tålamod. Efter denna läsning följde en annan
och så åter en annan, dag efter dag. Mora från Östanlid
lämnade honom icke en dag åt hans forna tankar.
Hans första afsmak för munkens predikan, som han
kallade det, begynte småningom gifva med sig. Han
erkände nu, att där fanns något godt, fastän »med en
odräglig öfverdrift». Mot hans vilja öppnade sig för
honom en helt ny värld af föreställningar och försakelser,
hvarom han aldrig haft någon aning, och den
obeskrifliga, aldrig förut erfarna känslan af Guds närvaro
verkade förunderligt långt i afgrunderna af hans
själ, än med en öfverväldigande ånger och förödmjukelse,
än med en försmak af tröst, som liknade den välgörande
svalkan af en ljuf sommarvind öfver hans brutna, fridlösa,
oroliga samvete.

En dag kom den gamle grefven tillbaka, medan
mora från Östanlid, som vanligt, satt tyst bakom skärmen.

– Jag har goda nyheter, sade grefven med ljusnad
panna. Paul lefver och är nästan återställd från sin
blessyr. Han har skrifvit till mig, och jag har besökt honom
i hans bostad hos en hofjägare vid namn Grenman. Så
snart han får tillstånd att gå ut, vill han besöka dig –
ifall han blir mottagen. Han har själf bedt därom.

– Han är välkommen. Där flyter dock ädelt blod
i hans ådror, svarade Bernhard, rörd mot sin vilja.

– Ja – sade grefven allvarsamt – där flyter
ett ädlare blod än mitt och ditt, och det är hans mors.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free