Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Frestaren i ödemarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Priset är ditt skägg, du inpiskade skurk! var
svaret. Därest du icke packar dig dina färde till kvällen,
skall jag skaffa dig husrum på Hvita hästen[1].
– Jag tackar er, sade doktorn kallt. Vore jag
hämndlysten, skulle jag kunna gifva er ett annat
husrum. Men ni kan gå. Ni är ett kryp, som alla de
andra.
Med dessa ord ställde sig den brune mannen åter
vid kyrkdörren. Men knappt hade han kastat en blick
på kompassen, innan man såg honom skifta färg, ty
nålen var i den häftigaste rörelse.
– Hvilken? Hvilken? mumlade doktorn och tycktes
vilja med ögonen sluka den utströmmande folkhopen.
Åtminstone fyrtio personer passerade på en gång
förbi honom. Han följde denna folkskara, såg den dela
sig vid närmaste gata och rådfrågade kompassen för
hvarje steg. Nålen visade med oförminskad rörelse
nedåt slottet, därefter åt Skeppsbron. Den brune mannen
följde i samma riktning. Vid Skeppsbron lågo då, som
ännu i våra dagar[2], kullbåtar för deras bekvämlighet,
som ville fara öfver strömmen till Kastellholmen,
Ladugårdslandet eller Djurgården. Flera af båtarna blefvo
nu upptagna af kyrkfolket. Den brune följde med.
I hans båt sutto, utom honom, två manliga och tre
kvinnliga passagerare. Båten lade till vid flera
landningsplatser, och passagerarne smulades af. Slutligen
återstod endast en bondkvinna, och hon lät föra sig öfver
till Djurgården. Men den brune, som observerat nålens
riktning, hade stannat med henne till sist och steg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
