Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Andra pröfningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förgångna lif som nu vände sig mot honom hvasst som
törntaggar. Det var hans första yttre strid mot den värld
han förnekat, och nu gällde det att välja sin fana.
– Mina herrar – sade grefve Bernhard, i det han
med en våldsam ansträngning undertryckte sin kokande
vrede – jag skall icke predika för er, men om I tilllåten,
skall jag berätta er ett litet reseäfventyr från
Spanien.
– Gör det, gör det! Berätta oss något intressant
kärleksäfventyr! gycklade åhörarne.
– Jag reste engång – berättade Bertelsköld –
genom de torra bergstepperna i Nya Castilien och La
Mancha från Toledo till Villafranca i Andalusien. Landet
saknade ej sina pittoreska behag, och mulåsnedrifvaren,
som var min vägvisare, upphörde ej att beprisa sin
hembygd som det skönaste land under solen. Ofta, när
jag såg de höga bergtopparna förgyllas af aftonrodnaden
eller vägen slingra sig bredvid förfärande bråddjup, var
jag färdig att instämma i samma loftal. Men åter när
jag såg detta land så öde och ofruktbart, och när jag
ej fann en enda uppfriskande källa att släcka min törst
i den brännande solhettan, endast grumligt vatten eller
hetsande vin, då längtade jag därifrån, fastän jag ville
öfvertyga mig, att ingenting borde vara behagligare än
en resa i dessa bergstrakter. Slutligen nedstego vi från
bergen och nalkades Andalusiens herrliga slätter, genomströmmade
af otaliga vattensprång, mellan hvilka den
klara Guadalquivir majestätisk och lugn flöt sin stilla
bana till hafvet. Huru helt annat var icke detta land,
än de brännande ödemarker, från hvilka jag kom! Luften
var så ren, himlen så blå, fåglarna sjöngo, och fälten
doftade af hälsa. Det förekom mig som om frid och
välsignelse hvilade likt en himmelsk förklaring öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
