- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
470

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Tomten med röda mössan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Herminie ...

– Håll, säg ej mer! Det finns heliga känslor, som
såras till döds af ett enda ord. Tror ni att jag skulle
sagt er hvad jag nu sagt, för att tigga om er genkärlek?
O, om ni trodde det, skulle det smärta mig mer, än om
ni förklarade mig ert dödliga hat! Nej, min vän – låt
mig kalla er så, det är ett svalt ord, det skall kanske
lugna oss båda – jag säger er detta emedan vi troligen
skola skiljas för alltid. Om ni med edra nitton år kunde
glömma att jag är fem år äldre än ni, så är jag för
stolt att en dag vilja se mig utträngd af en yngre medtäflerska,
och jag älskar er för mycket, för att vilja se
er bedragen på den flyktiga känsla ni tror er hysa för
mig. Nej, min vän, det som nu ger mig mod, är vissheten
att vi aldrig skola tillhöra hvarandra. Säg icke
mer, fråga icke mer! Säg mig blott att, ifall detta möte
skulle vara vårt sista, ni någon gång vill tänka med
vänskap på en kvinna, som icke är så kokett, så lättsinnig
och kanhända så ovärdig er aktning, som hon
synes för världen ...

– Och om ni hundra gånger förkrossar mig med
dessa dunkla ord om en skilsmässa, som jag icke förstår,
så skall det ej hindra mig att säga er, Herminie,
att jag älskar er, att jag andas endast för er och att ni
skall tillhöra mig, om jag än måste strida mot en hel
värld och mot er själf, för att engång äga er! utbrast
Paul med hela hänförelsen af sina nitton år och sitt
glödande hjärta. – Och ni tror att jag skulle afstå er
just i det ögonblick, när jag för första gången fått skåda
klart i er själ och för första gången förstår, att ni är
den ädlaste, högsintaste kvinna jag någonsin känt –
utom en! Ja, Herminie, ja, madame, ni skall få en rival,
men ej en sådan ni sade nyss, utan en som skall välsigna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free