Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Tomten med röda mössan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vår kärlek och mot hvars hjärta ni skall kunna luta
er trygg som ett barn. Det är min mor, Herminie; hon
skall förstå er, hon tänker som ni, och hvem i den
vida världen skall då vara rikare än jag, som äger tvenne
sådana hjärtan!
Paul hade fattat hennes hand och tryckte den till
sina läppar. Då visade sig en kammartjenare i dörren
och anmälde, kanske icke ovan vid sådana scener, med
styf ceremoni, att supén var serverad.
Paul märkte honom icke. Han kände en het tår
droppa ned på sin hand.
Men markisinnan stod upp.
– Farväl! sade hon med bruten röst. – I morgon
vid denna tid är vårt öde afgjordt.
Därpå fattade hon hans arm och inträdde åter bland
gästerne, med den dansande gången, det lätta, flyktiga
löjet på sina vackra läppar och det förtjusande koketteri,
som hela hofvet beundrade.
– Nu vet jag allt, ers majestät! skämtade hon.
Nu känner jag den fula tomten med den röda mössan,
som rider på ers majestäts stol, när ni skrifver, sire,
och som hviskar åt er de beundransvärda saker, hvarmed
ni förtjusar världen. Jag vore mycket nyfiken att
veta hvad han i natt har att säga er.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
