Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Tredje pröfningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Tillåt mig svara honom, min far! – sade grefve
Bernhard – emedan jag härtills haft äran anses vara
af fullblodsras. Där borta arbetar vårt skördefolk. Jag
förklarar ers excellens, att vi ej taga en enda man från
arbetet, innan vi med säkerhet veta om hans majestät
verkligen trampat vår frihet under fötterna. Och hvad
de skymford angår, dem ers excellens behagat yttra om
våra släktförbindelser, så tillbakavisar jag dem med
förakt. Bland de ofrälse stånden finns lika mycken heder
som hos adeln, och till bevis härpå förklarar jag för
ers excellens och för hela världen, att vi hafva den äran
räkna till vår familj en person af ofrälse börd med så
ädla och upphöjda tänkesätt, att hvarje furste och hvarje
adelsman bör anse sig hedrad af en sådan förbindelse.
– Kör! skrek generalen i vredesmod och bevärdigade
ej mobbens försvarare ens med en nick till afsked.
– Jag tackar dig, min son! sade grefve Carl Victor rörd.
– Tacka mig ej, min far, svarade grefve Bernhard.
Jag har en stor oförrätt att godtgöra, och jag vill
godtgöra den.
De fortsatte, tankfulle och upprörde af den stora
nyheten, ridten till stranden. De märkte icke, att en
bondkvinna, som, skymd af en tall vid vägen, hade hört
deras samtal med generalen, följde dem dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
