- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
505

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Vid Flintas stuga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Det var svarta Josef, som ville döda ers nåd,
svarade Mårten, och det klack i hans ärliga fiskarehjärta.

Ett moln for öfver bondkvinnans ädla panna, men
hon tvekade icke ett ögonblick hvad hon borde göra.

– För mig till honom! sade hon.

Mårten ledsagade henne till den fallne lönnmördaren,
som låg bakom stenen. Han andades ännu. Kulan hade
gått genom hans högra skuldra.

– Han kan räddas, om kulan fås ut, sade kvinnan,
sedan hon med van hand undersökt såret och
sönderslitit en fin näsduk för att verkställa den första
förbindningen. – Hvar skola vi få hjälp att föra honom till byn?

– Jag skall ropa på den långa drasuten därborta,
menade Mårten, pekande på Leo, som stod kvar vid
gångstigen, obeslutsam huruvida han borde eller icke
borde lämna den stackars markattan ensam i skogen att
dö af svält.

Men innan Leo hann till stället, hade redan två
ryttare närmat sig långs gångstigen, och den ene, med
den afskjutna spanska jagtbössan öfver axeln, hade stigit
af hästen för att uppsöka det förmodade villebråd, som
fallit för hans kula. Det var grefve Bernhard
Bertelsköld.

– Mora från Östanlid! Och José! Hvad skall detta
betyda? utropade han förvånad, när han vid stenen fann
bondkvinnan sysselsatt att förbinda den sårade.

– Jag ville hämnas er och mig själf, sennor! sade
spanjoren med svag röst. – Hon och er bror äro skulden
till allt. Caramba! Jag skall ännu betala dem, om jag
får lefva.

– Du skall lefva, José, men ej för att hämnas,
utan för att ångra och för att tillbedja! hviskade kvinnan
allvarligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:22:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/f/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free