- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Femte cykeln /
508

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. En afton i rosiga moln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har jag sedan bittert ångrat. Jag minns ej att jag ljugit
mer än denna gång i hela mitt lif.

– Är det så – sade den gamla mildt – så var
vid godt mod, och lär att också däri igenkänna Guds
oändliga nåd. Se, ni har försakat mer än de flesta
kvinnor, ni har frivilligt skilt er från det käraste ni hade
på jorden, ni har lidit ensam, öfvergifven, smädad, belönt
med otack, och hvar ni gått, har ni dock hämnats ondt
med godt. Men Herren såg att ni däraf kunde blifva
egenrättfärdig och högmodig öfver er dygd, och därför
sände han eder denna frestelsen, i hvilken ni föll. Ni
trodde er vara för klok, för stark, och Herren straffade
er med en synd.

– Det är sant. Jag känner att jag behöfde det.
Och ännu i denna stund bor där i mig min ungdoms
stolta, trotsiga ande, mot hvilken jag kämpat och åter
kämpat i hela mitt lif. Det är så tungt för mig att
komma tillbaka till det hus, från hvilket jag blifvit
fördrifven, att komma dit okallad – fastän det innesluter
allt hvad jag i detta lifvet har kärast. Se, så syndig,
så högmodig är jag ännu i djupet af mitt hjärta!

– Låt det blifva min sak, sade den gamla. Gå in
i min stuga. Jag hör hästarnas hofvar trampa marken,
och de bringa till eder er frids dagar.


22. En afton i rosiga moln.



De båda herrarne stego af sina hästar och besågo
den nya stugan. Båda voro tysta och allvarsamma:
riken och hjärtan voro i uppror.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/f/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free