- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band III, årgång 1864 /
25

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1. 1864 - En naturbild - Aftonen. Poem af Lea - Sex dagar på Trollenäs, och den sjunde af Sophie Bolander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En naturbild.



I Amerika, med sina oöfverskådliga prairier, tjocka
skogar och segelbara vatten, som i väldiga massor
strömma till floderne, finnas ypperliga jagtmarker med
villebråd i ymnighet. De endast till en del bekanta
trakterna äro tillhåll så väl för vilda djur, som
för många dessa jagande indianstammar. Vegetationen
derstädes är storartad och göra vi oss ett
nöje att för våra läsare söka åskådliggöra den
herrliga naturen, hvarvid vi icke kunnat underlåta å
illustrationen afbilda en scen ur det lif, som i dessa
trakter icke hör till undantagen. Det är nemligen
icke alltid som menniskorna gå segrande ur striden
med skogens vilda djur och vårt träsnitt framställer
en af en jaguar öfverfallen indianfamilj: modren,
gripen af fasa, störtar baklänges under det mannen,
mera modig, anfaller djuret med en lans, men, sårad,
icke förmår återeröfra sitt barn, som jaguaren slagit
under sig såsom god pris och med hvilket den också
begifver sig från valplatsen. Den yppiga växtligheten,
som gör ett så godt intryck på ögat, förmår dock
icke afleda den hemska känsla, som bemäktigar sig
betraktaren vid tanken på den olyckliga ställning,
hvari denna familj så plötsligt blir försatt.

*


Aftonen.

Skön är qvällen – vinden krusar
knappt de klara vågors rand;
doft på afstånd forsen brusar,
näktergalens slag förtjusar
vandraren på strand.

Lossa båten, låt oss fara
ut ett slag till holmen der,
du och jag, min syster, bara,
den för elfvors ljusa skara
säkert tillhåll är . . .

Hur de dunkla bokars gömma
kransar hafvets lugna vik,
under dem, ack, låt oss drömma,
låt oss dagens oro glömma –
qvällens fröjd är rik!

Se hur båten lustigt halkar
öfver böljornas kristall;
känn hur aftonvinden svalkar;
märk i blommornas små kalkar
aftondaggens fall!

Stilla qvällens blida stjerna
speglar sig i sjön;
långsamt hafvets hvita "tärna"
sänker vingen – hvilar gerna
på ett skär vid ön. –

Ostörd frid naturen andas,
lyssna till dess röst!
känn hur ljufligt vemod blandas
med den högre fröjd, som randas
i ditt rörda bröst!

Hafvets djup, likt solklart minne,
säkert mången perla bar ...
tror du, syster, att vårt sinne
om Guds öga ser derinne
ock en perla har? –

Lea.


*


Sex dagar på Trollenäs, och den sjunde.

Historisk Skizz af Sophie Bolander.


Vi skrifva år 1677. Det fejdades hårdt mellan svenskar
och danskar. Fejden stod i Skåne och angick väl
egentligen återtagandet af denna och de öfriga nyss
af Sverige sig underlagda provinserna. På det gamla
herresätet Näs, omgifvet af tvenne små vattendrag,
hvilka genom sin förening gifva stället den bildning,
hvaraf namnet uppkommit, bodde, på den tid vi tala
om, herr Knut Thott. Skulle någon af våra läsare,
som möjligen torde vara mera intresserad för en
utförligare lokalkännedom och mindre hemma i vårt
lands matta feodalhistoria, tilläfventyrs fråga
hvilket af de flera herresäten, som finnas med detta
namn, här talas om, vill jag upplysa att det är om
det, som sedan sagotiden tillhört de danska Thottarne,
i Skåne: men af den nyssnämnde herrn, bortbytt till
en Trolle, i hvars efterkommandes hand det ännu
befinnes, fick den nye egarens namn lagt till sitt
förra och i dag är bekant under det af Trollenäs.

Såsom redan är nämnt voro vi midt inne i
krigstiden. April månad hade ingått och arméerna
hade lemnat sina vinterqvarter. Ännu kände ingen
operationsplanerna för de stundande fälttågen, men
att Carl den elfte ämnade gå allvarsamt till väga,
förmodade alla. En afton satt herr Thotts maka, fru
Sophia Brahe, och talade med sin unga fosterdotter
och sällskapstärna, fröken Emmicka Behrensköld,
hvilken, blek som en tynande lilja, satt försjunken i
en ländstol, då herr Knut inträdde med ett öppet bref
i handen. "Vi måste resa, dyra Sophia", sade han.

"Hvarthän?" frågade fru Sophia.

"Du till Danmark, jag till konung Christian, som
befinner sig i Landskrona."

"Vi skola då skiljas? Du vet att jag aldrig sätter mig
emot din vilja, men är då detta nödvändigt? Hvarför kan
jag icke få stanna här medan du besöker kung Christian?"

"Jag har allt för omisskänneligen visat mina sympatier
för konung Christian, för att jag icke skulle ha att
befara kung Carls vrede, kanske hämnd. Det är bäst
att i tid rädda hvad man har kärast. Ja, jag vill icke
dölja det för dig. Vi kunna icke vara säkra här."

"Jag skall då för alltid lemna detta ställe? Är det
din tanka?"

"Himlen vet, dyra maka! Konung Carl har låtit
kalla oss, alla Skånes adelsmän, som förut
varit under danska kronan, för att affordra oss
förnyad trohetsed[1].
Jag vill icke underkasta mig
kallelsen. Följderna kunna icke blifva andra än
förföljelse och anklagelse. Vi måste draga oss undan,
innan de hinna oss."

"Är detta välbetänkt?" frågade fru Sophia.

"Det är rätt: emedan jag skulle hyckla, om jag
annorlunda betedde mig. Man kan icke byta om kärlek
för sin öfverhet som man byter om en rock. Då Skåne
blef svenskt var jag ännu ganska ung och stadd på
resor i fremmande land. Då jag återkom fann jag
mina fädernegods i en annan konungs rike, än jag
lemnade dem. Hvad skulle jag göra? Jag måste lyda
nödvändighetens lag och svära den nya kronan lydnad,
men att nu, sedan kriget börjat och ovisst är om vi
icke åter skola tillhöra den, hvarunder jag är född
och till hvars tjenst jag erhållit min daning, att nu,
säger jag, förnya min ed och

[1] Se Fryxell och Barfod: Om skånska adeln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1864/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free