Svenska Familj-Journalen / Band III, årgång 1864 / 259 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9. 1864 - Verlden i hemmet. En liten upptäcktsresa med de unga i familjen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Verlden i hemmet.

En liten upptäcktsresa med de unga i familjen.

Om det låge inom möjlighetens gränser att kasta en
blick i en af våra gamla hedniska förfäders bostäder,
skulle den stora åtskillnad, som visar sig emellan de
enkla naturfolkens hem och våra nuvarande boningsrum
genast falla i ögonen; vi skulle der hafva funnit
oplankade golf, omålade, rå väggar med gluggar
utan glasrutor samt, hvad husgeråd beträffar, ett
enkelt bord, en bänk eller stol, måhända ett skåp
för upptagande af kläder, en vägghylla för kok-
och dryckeskärl, slutligen familjfaderns vapen och
husmoderns spinnrock.

Kasta vi deremot en pröfvande blick i ett rum med
någorlunda treflig utstyrsel, sådant vi finna det
hos medelklassen, så väcker icke allenast en mängd
föremål vår uppmärksamhet, utan vi förnimma ett stort
nöje under iakttagelsen, att der blifvit hopsamlade
de mest olika föremål från alla fem verldsdelarne,
för att försköna lifvet inom en enda familj. Alla tre
naturrikena hafva för detta ändamål småningom blifvit
plundrade och de mest skiljaktiga saker anträffas
här tillsammans, bildande ett smakfullt helt.

Figuren, som står der på kakelugnen, är af
vanlig gips, brefpressen deremot af ett stycke
marmor, härstammande från Grekland. Från Italien
kom alabastern, som lemnade materialet till den
mellersta figuren på chiffonieren, under det att de
båda bredvid stående bysterna äro förfärdigade af
metall. Jordgloben der består af papier mâché.

Rikhaltigast bland alla effekter, hörande till
mineralriket, äro metallerna representerade,
och utaf dem förekommer jern i dess åtskilliga
former oftast. Som kamin eller delar af kakelugnen
hjelper det till att sprida värme och tjenstgör
derjemte som eldgaffel och tång, för att ansa
brasan. I egenskap af gryta eller panna upptager
den maträtterna, sönderdelar dem derefter såsom
knif och för dem slutligen i gaffelns gestalt till
vår mun. Alldeles utan jern kan knappt något större
husgeråd framställas; på ena stället som spik eller
skruf, på andra som ståltråd och krok. I form af sax,
nål, strykjern etc. står det i husmoderns tjenst, som
stålpenna hjelper det barnet vid dess skriföfningar.

Vår goda mors finger smyckas af en guldring med en
ädelsten. Téskeden i kaffekoppen är af silfver. Hvem
kan väl upplysa oss om, hvarifrån de båda ädla
metallerna egentligen härstammade? Måhända ledde
detta sednare sitt ursprung från Sala eller – Peru,
och guldet kan lika lätt vara funnet i Kalifornien,
som i Australiens ödemarker, i Urals berg eller i
Ungerns guld-distrikter. Kopparn har i form af ören
ett oupphörligt kretslopp inom huset. I förening med
zink, bildar kopparen den mycket använda messingen
2/3 koppar, 1/3 zink) och glänser som guld på dörrlåsen,
téköket samt mångfaldiga andra ställen. Zinken
i sin ordning bildar materialet till badkaret,
liksom det närbeslägtade tennet, hvitglänsande som
månen, på åtskilliga ställen tjenar till ljusstakar
och tallrikar. Mångahanda blandningar af metaller
gifva oss prydnadsartiklar och husgeråd. Nysilfver
(argentan) består af 100 delar koppar, 60 delar
zink och 40 delar nickel. Zink, tenn och koppar
bilda, sammansmälta i olika qvantiteter, tombak,
Mannheimer-guld, similor; koppar och tenn lemna
bronsen, klockmetallen o. s. v. Äfven bladguldet
består af tunn slagen tombak, det frasande
glitterguldet af messing, och de så kallade
silfverbladen äro ingenting annat än tenn. Ramarne
kring en del taflor och speglar äro deremot ofta
belagda med tunna silfverblad, hvilka man genom
guldfernissa förlänat en gul färgton.

Gossens soldater, fotfolk och rytteri, gjutas
företrädesvis af bly, och målas sedan nätt med
oljefärg. Andra återigen bestå af pappersmassa
(papier mâché), uppblandad med limvatten och gips
samt tryckt i formar. Af samma material äro också
de ordinära dockhufvudena förfärdigade, de bättre
deremot af porslin eller till och med af zink. Ja,
man har i våra dagar hufvuden och hela figurer af
gummi elasticum, hvilka med sin hållbarhet förena det
intresset, att de kunna tryckas i alla möjliga former,
den ena gången se milda
och vänliga ut, den andra deremot blicka barskt
framför sig samt slutligen återtaga det ursprungliga
utseendet.

Till och med qvicksilfret har, trots dess giftiga
egenskap samt rastlösa väsen, för beständigt slagit
sig ned i boningsrummet. Om det icke blickar emot
oss i barometerns eller thermometerns glasrör samt
genom stigande och fallande upplyser oss om luftens
täthet eller värme, om det icke, förbundet med svafvel
till eldröd cinober, skådar ned från tapeterna eller
bokhyllan, så sitter det dock helt säkert, förenadt
med tenn bakom spegeln och bildar dess folie.

På huru mångahanda sätt metaller och jordarter
förena sig till ett rums prydnad hafva vi redan
antydt och vilja endast tillägga, att de icke sällan
inställa sig i form af salter, på hvilka man alls
icke ser slägtskapen. Som ett af de vanligaste och
tillika oskadligaste, nämna vi blott den grönaktiga
jernvitriolen, hvilken i förening med galläplenas
garfsyra bildar det ordinära skrifbläcket.

Då vi närmare betraktade trävirket i rummet,
golfplankor, bord och skåp, erinrade vi oss redan,
hvilket olika ursprung de i våra boningar förhanden
varande träslagen hade, huru det dyrbara faneret af
mahogny eller jacaranda, hvilket vuxit i det heta
Afrika och på hvars grenar apor samt papegojor vaggat
sig, smyger sig intill det ordinära granträdet. Öfver
de amerikanska träslagen utbreder sig ändtligen ett
lager politur, framställd af sprit (af inhemska
potäter) och schellack. Sistnämnde ämne är också
en växtsaft samt bildar hufvudbeståndsdelen i det
vanliga lacket. Till största delen kommer den från
Indien och samlas på flera fikonarters grenar, ur
hvilka den efter lacksköldlössens stygn framväller.

En vigtig roll i våra rum spelar det så kallade
spanska röret eller rottingen (Calamus Rotang)
lika tjenligt till flätverk som att hålla pojkar
i styr. Bottingen är den smala stängeln på en
klätterpalm, hvilken utdrages till en längd af ofta
mera än 100 fot öfver buskar och träd i det varma
Asien, och mycket bidrager till att göra skogarne
i dessa trakter så ogenomträngliga. Vid hvarje led
framspringer ett blad, som med en skida omsluter
stängeln och derefter fjäderformigt utbreder sig med
klängen i spetsarne. Blad och bladskidor äro tätt
besatta med skarpa taggar samt aflägsnas vid rörets
insamling.

Stort är det antal safter, som växtverlden i alla
zoner sänder till vår kammare. Raps och dodra
förse lampan med olja, södra Europas oliver lemna
välsmakande matolja, Indiens kokospalm gifver
oljan af sina nötter till tvål, Guineas oljpalm
sin till stearinljus. Oljan af linfröet bildar
hufvudbeståndsdelarne i färgen, som gifver många
föremål i rummet ett behagligare utseende. Ännu
talrikare växter måste uppoffra lifvet, för att
förnöja oss med deras vällukt. Orangeblommor,
jasmin, farnesiska acacier, lavendel, törnrosor,
violer, narcisser, o. m. a. afträda sin sköna
doft till tvåler, pomador, röktinkturer o. s. v.,
hvilka måttligt använda göra vistelsen i ett
rum behagligare. Kaffe från Brasilien eller Java
anmäler sig redan tidigt vid uppstigandet, choklad
ur amerikanska kakaoböner doftar vid frukosten, té
från Kina infinner sig på aftonen och öl af inhemskt
korn täflar med viner från Rhen, Ungern, Frankrike,
Spanien, Madera o. s. v.

Att i en låda af skåpet äfven finnes ett antal
växtämnen, bildande ett litet husapotek, af rhabarber
från Indien, chinîn från Peru, opium från orienten och
dylikt, omnämna vi endast flyktigt, önskande en hvar,
att de aldrig behöfva användas.

Ämnen tillhörande djurverlden äro i våra rum vida
rikligare för handen och komma från mycket aflägsnare
trakter, än man vanligen brukar föreställa sig. Från
hafvets botten hemtade dykaren i Medelhafvet
den svamp, med hvilken barnet hvarje morgon gör
bekantskap och derifrån härstamma också de högröda
koraller, som bilda flickans halssmycke. Ur Indiska
Oceanen uppfiskade malajen den äkta perlan, medan hans
kamrater försigtigt spanade efter, om den rofgirige
hajen uppehöll sig i närheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>