- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band III, årgång 1864 /
269

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9. 1864 - De menskliga drifterna såsom föranledare till de tidigaste uppfinningarne (Forts. fr. sid. 245) - En af modeväxterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afton uppsöker sitt bo samt vida under flyttfågeln,
den der efter lång frånvaro återvänder till samma
gren, hvari han först slagit sig ned. Åt urskogens
invånare gifver växternas täta flätverk öfverallt
det nödvändiga skyddet, för att till och med kunna
uthärda väderlekens skiften. Först der, hvarest
köld samt ihållande regnskurar träda i förbund
med hunger och trötthet, lyckas det att tvinga den
dåsiga urmenniskan till inrättande af en hviloplats,
ur hvilken sedermera bostaden utbildar sig.

Papagos i Sydamerika göra hål i marken, i hvilka de
sofva under natten; om vintern elda de dem till och
med, i det de upptända eld deruti samt utsopa kolen,
innan sofkammaren begagnas. På det att magen icke
måtte förkylas, låta de en starkt glödande brand
qvarligga i närheten af nafveln. Enklare hviloställen
kunna knappt finnas, ty till hela deras komfort
behöfves endast kännedomen om uppgörande af eld.

Dessa menniskor tyckas till och med icke en gång
vara bekanta med hängmattan, hvilken till form och
material öfverallt lika, annars begagnas i hela Syd-
och Medelamerika, samt består af ett nät om 6-7
fots längd och 12-14 fotsbredd. Det upphänges vid
båda ändar emellan två träd; bildar ett lätt och
luftigt läger, afhåller krypdjur från innehafvaren
samt skyddar mot jordens fuktighet.

En djurhud är tillräcklig, för att inrätta en dylik
sofplats, men något mer försigkomna stammar förfärdiga
den af snören samt i vackra mönster. De stora maskorna
smyga mattan intill kroppen och dess beqvämlighet
har, om också i ett konstnärligare utförande, låtit
densamma finna plats i den bildade verldens eleganta
boningar.

Men hängmattan och öfriga sofplatsers
utrustning med hudar, löf och mossa bildar ännu ingen
egentlig boning.
Dit höjer menniskan sig först, när hon också i vakande
tillståndet har behof af ett skyddadt tillhåll.

De primitivaste boningarne bilda de jord- och
klipphålor, af hvilka vildarne nästan öfverallt
betjena sig, der hvarest naturen erbjuder
sådane. Australierna omkring Port Jackson kände
aldrig behof af att uppföra boningar åt sig, emedan
den mjuka, för förvittring lätt utsatta sandstenen
på deras gebit i dess urhålkningar ofta kunde inrymma
40-50 personer. Dessa grottor eldades liksom jordhålen
hos papagos.

På Vandiemens land uppsätta infödingarne skärmar,
genom att i marken halfkretsformigt insticka
lodräta störar, hvarpå sedan trädbark fästes. Vanligen
ha dessa första tillstymmelser till boningar endast
för ändamål att afhålla blåsten, hvadan de alltid
vid kusten uppföras emellan sjön och lägerplatsen.

Puri i Sydamerikas urskogar begagna likaledes enkla
skärmar till sina boningar. De fästa hängmattan vid
två träd och fastbinda, efter hvad prinsen af Neuwied
beskrifver, medelst en slingerväxt något längre upp
ett tvärträ, mot hvilket de i lutande riktning från
vindsidan stödja stora palmblad och nedtill förtäta
öppningarne med heliconia- och pattiobablad.

På samma sätt uppbygga många andra folkslag sina
enkla boningar under loppet af få minuter; så inrätta
t. ex. mschibos i vestra Afrika hastigt det nattliga
hvilostället; mot kalla vindar skyddar en bladskärm,
som har det dubbla ändamålet att
någorlunda qvarhålla såväl värmen från den der framför
till moskiternas afvärjande upptända elden som
röken. Två gaffelformiga stänger stödja det hela,
hvilket endast på den åskådaren tillvända sidan
behöfver förses med en likadan skärm, för att antaga
en form, sådan den hos Nya Hollands infödingar ännu
i dag anträffas. Alldeles så beskaffade boningar fann
Mackenzie hos chipewäerna, fastän dessa, likt de
öfriga nordamerikanska jägarne,
om de längre tid uppehålla sig på ett ställe, äfven
förse sig med mer omsorgsfullt uppbyggda bostäder.                        (Forts.)

*


En af modeväxterna.



Botaniken behöfver icke stå tillbaka, när det är
fråga om naturvetenskapernas lysande framsteg i
nyare tid. Äfven det botaniska studiet har vunnit
en ofantlig lyftning – de vigtigaste mikroskopiska
upptäckter, t. ex. rörande cellen, ha blifvit gjorda
på detta område, en oändlig mängd förr obekanta
växter funna och beskrifna, hvarjemte vigten och
vidden af de särskilda systemerna inom botaniken klart
ådagalagts. På kännedomen om de särskilda växtarternas
lifsvilkor har isynnerhet Humboldts storartade
uppfattning af växtgeografien märkbart inverkat. Med
denna kännedom gå acclimatisationsförsöken å
kulturväxter, blommor och öfriga vegetabiliska
prydnadsformer hand i hand.

I nyaste tid är det framför allt åtskilliga orchidéer,
hvilka tilldragit sig de stora blumisternas och den
blomsterälskande fina publikens uppmärksamhet. Liksom
alla prydnadsväxter, hvilka för kort tid sedan kommo
i ropet och modet, betinga
de skönaste orchidéer ett mycket högt pris,
och i sjelfva verket äro orchidéerna så fina,
praktfulla organismer, att de i högsta grad
förtjena blomstervännernas eller måhända ännu mera
blomsterväninnornas hela uppmärksamhet.

Vanda tricolor.
Vanda tricolor.


Vi kasta en blick på vår illustration. Denna präktiga
orchidé härstammar från Java och heter Vanda tricolor
samt hör till de stambildande orchidéerna. Bladen
äro smala, långa och fasta, vid ändarne trubbiga,
klargröna samt elegant nedhängande. Af en underbar
skönhet äro de hos kraftiga exemplar talrikt
förekommande blommorna. Blombladens grundfärg
är hvit, åt kanten till blekt rosa samt med
brunaktiga fläckar. Läppen (labellum), sätet för
den högsta skönhet hos alla orchidéer, är briljant
purpurviolett. Tänker man sig dertill blomskaften
snöhvita, så uppträder för blicken bilden af den
finaste prakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1864/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free