Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 11. 1864
- En lejonjagt
- Sigtunas Ruiner af Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En lejonjagt.
 |
| Livingstone, anfallen af ett lejon. |
Ur den berömde missionären Dr Livingstone’s verk
öfver sina resor i Afrika vilja vi meddela följande
korta utdrag, ådagaläggande hvilka faror Jagten
å "djurens konung" understundom medföra: Äfven
Livingstone kom en gång i så nära beröring med ett
lejon, att hans afrikanska bana redan i början höll
på att för alltid blifva afbruten. En bakatta-by
hemsöktes en tid mycket af lejon; de sprungo icke
allenast nattetid i boskapsfållorne och söndersleto
korna, utan angrepo hjordarne till och med på ljusa
dagen. Ett sådant beteende å lejonens sida var något
helt oerhördt, och folket trodde, att hexeri vore
med i spelet, eller med andra ord, ett en fiendtlig
stam skickat dem denna plåga på halsen. När bland
en flock lejon ett dödas, förstå de andra vinken och
lemna trakten. Till den ändan föranstaltades en jagt
och Livingstone tågade också med, för att bistå det
icke särdeles modiga folket. Man fann våldsverkarne
på en liten ädbeväxt kulle, hvilken infödingarne
omringade, framryckande från alla sidor och allt
trängre inringande lejonen. Men de läto alla djuren,
på hvilka Livingstone, för folkets närhets skull,
icke kunde skjuta, undslippa ur kretsen, utan att
vid detta tillfälle angripa dem med spjut, såsom
dervarande jagtreglor fordra. Företaget uppgafs
alltså som förfeladt och man återvände till byn,
då Livingstone såg ett lejon sitta bakom en liten
buske på ett klippblock vid kullens ena ända. På en
distans af några och tretio steg affyrade han båda
piporna genom busken och märkte derefter att lejonet,
vredgadt sträckte upp svansen i vädret. Sysselsatt
att ladda på nytt, hade han förlorat djuret ur sigte,
då ett plötsligt anskri af folket föranledde honom
att se upp,
hvarvid han fann lejonet redan i fullt språng emot
sig. Ett ögonblick sednare lågo menniska och lejon
på marken; det sednare hade i språnget fattat sin
motståndare vid axeln och morrade vildt till samt gaf
Livingstone stötar på samma vis som en gräfsvinshund
bearbetar en råtta. Livingstone förföll efter sin
utsago under lejonets klor, i ett sinnestillstånd,
under hvilket han hvarken kände smärta eller
ångest, ett slags drömlif, medan han likväl förblef
fullkomligt medveten af sin belägenhet. Då han
vände sig om, för att befria sig från den tryckning,
lejonets tass utöfvade på bakre delen af hufvudet,
såg han detsamma i ögonen och fann dem vara riktade på
en inföding, hvilken på 10-15 stegs afstånd försökte
skjuta, hvarvid dock båda piporne klickade. På
denne störtade sig lejonet, bitande honom i benet,
och straxt derefter på en annan, hvilken vid detta
tillfälle sökte åtkomma detsamma med
ett spjut. Men nu gjorde de förut erhållna kulorna
sin verkan och lejonet föll dödt ned. Hela affären
hade endast räckt få sekunder. Livingstone hade fått
öfre armknotan splittrad och köttet genomborradt
af elfva sår från tänderna. Han tillfrisknade
dock utan svårare följder än en skadad axel, som
beständigt hindrade honom från ett säkert förande
af jagtbössan. Efter regeln förorsaka lejonbett
elaka sår med stark varbildning, och i de angripna
delarne inställer sig äfven för framtiden mången
gång periodisk smärta. Livingstone tror, att han har
sin yllejacka att tacka för, det han blef befriad
från sådane följder, ty om man vill antaga ett slags
giftighet i lejonbettet, måste denna ha bifvit upphäfd
eller försvagad, derigenom att tänderna renade sig
i det genombitna tyget.
*
Sigtunas Ruiner.
I närmaste samband med fornsägnen om Sveafolkets
första invandring i Mälaredalen står den
urgamla staden Sigtuna, hvilkens namn sagan härleder
från den gudomliggjorde höfdingens menskliga namn,
Sigge Fridulfsson. Han byggde, – säger sagan, –
vid Mälarstranden en stad, hvilken han uppkallade
efter sitt namn och der han upprättade ett tempel
åt folkets gudar samt sjelf tog sitt säte.
Denna stad skulle sålunda vara den äldsta bland
Sveafolkets hufvudstäder, fastän så väl densamma
som dess efterträdare i denna värdighet, Upsala,
långt före detta sett sig öfverflyglad af den
vida yngre konungastaden vid Mälarens utlopp.
Redan tidigt blef det Sigtunas öde att
se sig tillbakasatt, ty en bland de närmaste
regenterna efter invandringens anförare, stamfadern
för den ätt, som i vår sagohistoria kallas
Ynglingarnes, flyttade både guda- och furstehofvet till
Upsala; men Sigtuna fortfor icke desto mindre
att vara en ansedd ort och förblef så under hela
hedentiden. Äfven sedan kristendomen började
predikas i norden bibehöll Sigtuna sitt anseende,
och det synes alldeles icke otroligt, att det Birka,
d. v. s. den köpstad, der Ansgarius först predikade
den nya läran, var just det äldsta Sigtuna, fastän den
Helige Rimbert, som skrifvit den Nordiske Apostelns
lefnadshistoria, uttryckligen säger, att detta Birka,
der kristendomen predikades, låg i närheten af Sigtuna
och sålunda synes förklara det för en annan ort,
än den berömda staden sjelf. Det kan icke vara vår
mening att här ingå i någon vidlyftig antiqvarisk
undersökning om Birkas identitet med Sigtuna eller
Björkö, – den lilla Mälar-ö, dit man sedan velat
förlägga den stora handels- och konungastaden Birka,
– icke heller om sannolikheten deraf, att detta Birka
bör sökas på ett annat ställe närmare kusten, emedan
det låter osannolikt nog, att de kristna missionärerna
skulle genast vid sina första besök begifvit sig så
högt upp i och så långt inåt landet, – allt nog, det
enda, som vi Med säkerhet veta om Sigtuna, är, att
staden blef af den norske Olof Haraldson, i lifstiden
kallad den Digre, efter döden den Helige, förstörd
strax i början af elfte århundradet. Samma öde skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1864/0332.html
