Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Lifvet. Claës Johan Ljungström.
- Spelkorten.
- Målarinnan Rosa Bonheur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och jag vände mig till vattnets under:
Hvalen sporde jag, korallens skogar,
Dem en dvärg med jättekraft hopfogar
Midt i oceanen till ett land,
Droppens kräk vid lif blott få sekunder,
Kiseldjuren uti hafvets sand.
Lundens blad och barren uti skogen,
Blomstrens fägring, deras kalkars ånga,
Fibrerna, som växtens saft uppfånga,
Axets korn och fröet i dess hus,
Frukten fyllig, rodnande och mogen
Frågades, att få i saken ljus.
Fåfäng sträfvan! – kraften uti tingen
Spord i verldarne och spord i granden,
Den besjälande, den starke anden,
Hvilken genomtränger allt, som finns;
Ännu såg och hörde honom ingen,
Ingen kunskap här om honom vinns.
Outgrundlig är han, som Guds väsen,
Hvad han är, har ännu ingen bådat,
Hurudan han är har ingen skådat;
Men han är, har varit, blifva skall
Uti luften, vattnet, djuren, gräsen,
Solen, månen, stjernan, – verlden all.
Det är lifvet, som i strömmen brusar,
Det är lifvet, som i ljuset strålar,
Lifvet, som på blomman färgen målar,
Lifvet, som ger jorden sammanhang,
Det är lifvet, som i vinden susar,
Som framdallrar uti tonens klang.
Det är lifvet, som hos forskarn tänker,
Lifvet, som i känslans lågor brinner,
Som i hjeltemodet segern vinner,
Som i skaldens dikt och sång sig ter,
Som åt siaren hans utsigt skänker,
Hos den troende hans himmel ser.
Gudakraft, som slår i hvarje åder
Utaf skapelsen, se’n första gången
Inför Skaparn höjdes höga sången
Till Hans pris för allt, Han hade gjort,
Du din verksamhet i allt förråder
Obegränsad utaf tid och ort!
Dina spår jag finner hvar jag spanar,
Men serafsanletets ungdom döljer
Dock en slöja, som dig troget följer; –
Fast i alla tiders öppna haf
Du dig badar, ser jag ej, blott anar
Formerna, som Skaparen dig gaf.
Dig förnimmer jag, och då förnimmer
Att mitt eget väsen det förblifver,
Gud ej någonsin dess dödsdom skrifver;
Lifvets flamma, som Han åt mig gaf,
Den är icke ett förgängligt skimmer,
Som skall slockna bort i stoftets graf.
Claës Johan Ljungström.
Spelkorten.
Spelkorten förekommo i fjortonde århundradet
först i Italien, och i samlingar förvarar man
ännu med ett slags pietet några lekar från denna
tid. Korten äro åtta tum långa och bilderna föreställa
påfven, kejsaren och fyra monarker, som kämpa mot
hvarandra. De fyra monarkerna gåfvo anledning till
de särskilda figurerna.
År 1390 infördes kortspelet i Frankrike, för att
fördrifva tiden för den sinnessjuke Carl VI. Men snart
tjenade korten till ett tidsfördrif, icke allenast för
den olycklige fursten, utan äfven för hela hofstaten,
samt banade sig snart väg till folket.
Under Carl VII:s regering uppfann en fransk målare,
Jacquemin Gringonneur, nya kort, hvilka hade särskildt
afseende på Frankrikes angelägenheter och hvars
namn bibehållit sig, änskönt målaren David år 1792
skapade republikanska kort, hvilka dock efter kort
tids tillvaro åter försvunno.
Jacquemin Gringonneur gaf bilderna på sina kort
särskilda namn. Den nuvarande klöfverdam kallade han
Argine, en bokstafsomkastning af regina, drottningen,
då för tiden
Maria af Anjou, Carl VII:s gemål; ruterdam hette
Rachel och betydde Agnes Sorel, kungens förtjusande
älskarinna, och spaderdam, Pallas, hade afseende
på den tappra Jeanette d’Arc, bekant under namn af
orleanska jungfrun. Elisabeth af Pfalz, en mycket
beryktad dam på den tiden, representerade, under
namn af Judith, hjerterdam, under det att spaderkung,
kallad David, betydde kung Carl VII sjelf, enär denne,
likt David af Saul, förföljdes af sin egen fader och
äfven sedermera hade att nappas med en upprorisk son.
Knektarne hette Ogier, Lanzelot, la Hire och
Hektor. De hänföra sig likaledes till historiska
personer, enär de båda förstnämnda voro tappra
riddare på Carl den stores tid, under det att Hektor
af Galard och la Hire hörde till Carl VII:s bästa och
trognaste män samt flera gånger stodo i spetsen för
arméen. Alla öfriga kort, från och med tian betyda
krigsfolk. För öfrigt voro äfven färgerna symboliska,
enär genom hjerter betecknades mod, genom spader och
ruter vapnen, genom klöfver proviant och ammunition,
under det att esset häntydde på finanserna.
Målarinnan Rosa Bonheur.
Medan den berömde målaren Troyon i Paris hittills
gällde för Frankrikes skickligaste djurmålare,
har han på sednare tiden måst dela med sig af
sitt rykte till en dam, hvilken redan 1841 som
nittonårig flicka, genom två små bilder ur djurlifvet,
föreställande kaniner och får, väckte ett icke vanligt
uppseende. Rosa Bonheur, så heter konstnärinnan,
vann under årens lopp allt större ryktbarhet,
som likväl 1853 genom hennes stora djurstycke,
Pariserhästmarknaden, nådde sin höjd och nästan
ställde henne i
i jemnbredd med Troyon. Konstnärinnan, dotter till
en målare, som dog 1844, måste kämpa med oändliga
svårigheter, för att studera djurverlden i alla
dess egendomligheter, ty som hon bodde i Paris,
voro slagthusen nästan de enda ställen, der hon
kunde göra sina observationer, hvarföre Rosa Bonheur
äfven en längre tid bar manskläder. Undervisad af
Leon Cogniet, fortsatte hon ifrigt sina sträfvanden
och har producerat ett betydligt antal bilder, på
hvilka man måste beundra det finaste iakttagande af
djurkaraktererna och den skarpaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Oct 4 07:49:42 2007
(www-data)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/famijour/1866/0031.html
