Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Quebek i Canada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Quebek i Canada.
Det hade så när blifvit ett mod att anse
Nord-Amerikas Förenta Stater för frihetens, allmän
menniskorätts och mest fulländad regeringsforms
hemland, och man höll stora loftal öfver den stora,
oöfvervinneliga republiken, hvars stjernbaner
beherrskade en half verldsdel och likväl ej underhöll
större krigsmakt än ungefär en fjerdedel af Sveriges
stående armée. Men på sednare tider har en stor del af
dessa öfver Amerikas företräden förtjusta menniskor
kommit till en annan åsigt och många, som det blef
för trångt i fäderneslandet och som reste öfver
hafvet, för att ur den naturliga frihetens bröst
insuga lycksalighetens mjölk, rycka nu på axlarne
och mena att det hade varit bättre i Europa, om också
mycket icke vore alldeles rätt der. Flera millioner
mörkfärgade medmenniskors slafveri, slagsmål emellan
folkrepresentanter och lynchlag äro för frihetens
land – idealet för republikansk sjelfständighet –
likaså betecknande, som den
omständigheten att till och med domaren å embetsrummet
plägar föra en revolver i fickan; men beträffande
lycksaligheten af en knappt kännbar militärtunga, så
har denna fråga tillräckligt besvarats med striden
emellan den splittrade södern och norden. Det ser
tyvärr ut, som om det nordamerikanska borgarekriget
ej blir utan inflytande på den nuvarande europeiska
freden.
Mönsterregeringen, efter hvilken moderlandet nu
betraktar alla sina hufvudkolonier som myndigblifna
barn, har för Canadas befolkning bevisat det engelska
öfverherraväldets stora värde och tryggat landet
åt detta; också är Canada för England en värdefull
egendom, ty om också industri- och fabriksrörelse
ännu äro i sin barndom, så är deremot handeln af
temmeligen stor vigt, åkerbruk och boskapsskötsel
tilltaga och
sålunda kan den blifvande betydelsen af den
utaf 16,000 qvadratmil bestående landssträckan
ej betviflas. Befolkningen består af omkring två
millioner hvita, hvaribland en tredjedel fransmän
och 15,000 indianer, hvars stammar mer och mer
sammansmälta för kulturen. Såsom uti Förenta Staterna
finner man äfven här alla möjliga trosbekännelser,
hvarföre regeringen vid skolväsendets förbättrande,
som ännu står långt tillbaka, har att kämpa med många
svårigheter. Af högre bildningsanstalter finnas i
Öfver-Canada sådana i Toronto, Kingston och Koburg,
men i Under-Canada, hvarest öfverhufvudtaget göres
ganska litet för undervisningen, finnas endast några
seminarier och kollegier af gammal fransysk stiftelse,
som äro helt och hållet i presternas händer.
På den venstra stranden af Lorenzo-strömmen, som
här, fastän blott på en kort sträcka, sammantränges
af ofantliga klippmassor till en bredd af knappast
tvåtusen steg, ligger
imponerande på försprånget af ett berg, Quebek,
Canadas hufvudstad, bredvid det ännu högre,
hemskt utseende, fästet Cap Diamant. Något
lägre än detta fäste skjuter den öfre delen af
staden upp, men ned till floden sträcker sig den
jemväl med försvarsverk omgifna nedre stadsdelen,
så att Quebek är icke blott en af Amerikas mest
pittoreskt belägna städer, utan äfven engelsmännens
vigtigaste bollverk, deras nya verlds militäriska
hufvudposition. Byggnaderna äro nästan allmänt täckta
med zink och utan någon architektonisk skönhet som
man förnämligast varseblifver å det ofantligt stora
guvernementspalatset, den äfvenså jättestora katolska
katedralen och andra offentliga byggnader. Den
ytterst lifliga handelsstaden har 50,000 invånare,
till största delen fransmän, hvilkas förfäder också
år 1608 grundlade densamma
 |
| Utsigt af Quebek. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1866/0080.html
