- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band V, årgång 1866 /
236

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsjukan. Rdt. - Runstenen i Habblingbo på Gotland. (Efter prof. Georg Stephens.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Till mig skall friden vända? Ingen frid,
ej glädje mer i detta land det finnes.
Först, när ej mera gifves någon tid,
när målet för mitt hjertas längtan hinnes,
först då jag väntar finna ro och tröst,
först då sig stormen lägger i mitt bröst.

Hvad är det för mål för din längtan du söker?
Är ej detta landet så skönt,
der bäcken i grönskande ängen sig kröker
kring kullen, af blommor bekrönt;
der näktergal’n slår sina toner i lunden
för makan, den ömma, i nattliga stunden?

Det landet, dit jag längtar, bättre är;
der sorla bäckar, som kristallen klara,
och trädets krona gyllne frukter bär,
så sköna, strålande och underbara;
der vissnar aldrig blomman, evigt står
hon der, så frisk och yppig, i sin vår.


Rdt.

*


Runstenen i Habblingbo på Gotland.



Intet år förflyter med mindre de många
forntidslemningarne här i norden förökas och vid
hvarje fynd upplyses ett eller annat tvifvel, eller
inverkar detsamma på äldre teorier, framställande
särskilda former, ja understundom helt nya klasser
af minnesmärken. Till och med om fornlemningarne
äro af ett och samma slag, finnes sällan tvänne
stycken fullkomligt lika, liksom vi i samma trakt
eller landskap kunna finna seder och minnesmärken,
som äro lika gamla, men ändå mycket olika i stil
och karakter. Bland olika stammar och samfund har
aldrig funnits fullkomlig likhet, lika litet i den
äldsta forntid som nu.

Dessa iakttagelser gälla lika
mycket runeminnesmärkena som alla andra. Med afseende
på de förra vilja vi leda uppmärksamheten på en ny
art runstenar, som i de sednaste åren äro funne på
Gotland, i det vi hoppas, att liknande stenar äfven
måtte blifva upptäckta på andra ställen, samt att
sådant då genast måtte blifva bekantgjordt.

Denna märkvärdiga grupp af minnesmärken skiljer sig
från alla hittills bekanta derigenom att stenarne
äro: 1:o prydda med upphöjda figurer, som 2:o tyckas
dels vara mytologiska och dels framställa vikingatåg,
ej blott på hafvet utan äfven till lands, jemte det
att de 3:o hafva afrundad topp, emedan hela stenen
har form af en hästsko, hvilket är mycket sällsynt
i den klassiska tiden, och för öfrigt anses som ny
i vestra Europa.

illustration placeholder
Runstenen i Habblingbo på Gotland.


Den första stenen af detta slag, som tilldrog sig
uppmärksamhet, var den på kyrkogården i Habblingbo
på södra Gotland funna, under N:o 1575 i Liljegrens
»Runurkunder» och N:o 148 i C. Säves »Gutniska
urkunder»
inregistrerade runstenen. Hilfeling var
Liljegrens borgensman. Huru litet sannolik berättelsen
var, kunna vi se ur hans text: »Framför en beväpnad
ryttare med ett spjut i handen står en person med en
korg i låg relief. På andra sidan, äfvenledes i låg
relief, stå trenne personer på hvardera sidan af ett
högt kors.» Men emedan ej någon teckning medföljde,
aktade den lärda verlden föga på denna berättelse –
emedan korset antydde att stenen vore från den kristna
tiden och mer eller mindre ny.

Men år 1844 framlade professor Carl Säve berättelse
om en annan sten med upphöjda bilder, som nyligen
blifvit funnen i
Tjängvide, Alskogs socken, på södra Gotland. Han
meddelade afbildningar jemte en värdefull upplysande
text i »Runa», Stockholm 1845, sid. 82 o. s. v.,
taflan 3 och 4 (upptagen med tillägg uti »Annaler för
Nordisk Fornkunskap, Köpenhamn 1852, sid. 171–207,
taflan VI, VII»). Denna sten är nu endast fem fot
och åtta tum i höjd, men var ursprungligen flera
fot högre. I det öfra fältet sitter en man på en
åttafotad häst, som förtrampar en orm eller drake
under sina fötter, medan en prest framlemnar ett
dryckeshorn. Fältet innehåller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 11:38:02 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1866/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free