Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Stockholm: Nationalmuseum. -- Industriutställningen
- Stettin
- Vinodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbeten, som skulle utföras för detta anslag,
öfverlemnades åt professor Scholander, medan
föreståndarne för de särskilda samlingarna ledde
arbetena för dessas uppställning och ordnande.
Det Svenska Nationalmuseet är sålunda, tyvärr, icke
alltigenom Svenskt; men fastän den arkitektoniska
anordningen är
af Tyskt ursprung, är dock det hela utfördt af Svenska
händer och under ledning af Svenskar. Det sednare
får hjelpa det förra. Vi skola i en följande artikel
taga en öfversigt af det inre och hafva godt hopp
att dermed lyckas förmå våra läsare till att glömma
det yttres till en del främmande ursprung.
Th.
*
Stettin.
Stettin, Pommerns hufvudstad, belägen i
regeringsdistriktet af samma namn vid stranden af
Oder, hvilken inom och bredvid staden delar sig i
fyra armar, egentliga Oder, Parnitz, Stora och Lilla
Reglitz, innehåller visserligen ett stort antal stora
och välbyggda hus samt äfvenledes rymliga gator,
men saknar den industriela utveckling, som stadens
utomordentligt fördelaktiga läge och dess invånares
flit och företagsamhet tyckas böra hafva anvisat
densamma.
Om Stettins historiska ursprung saknar man bestämda
uppgifter; några antaga, att staden har för sitt
upphof att tacka Slaviska folkstammen Sedinerna,
andra, och med större sannolikhet, att den leder sitt
ursprung från Wenderna. Säkert är, att den redan på
de Sachsiska kejsarnes tid var en temmeligen befolkad
stad, att dess handel särdeles uppblomstrade
efter Vinetas fall, och att den redan i början af
tolfte århundradet var så talrikt befolkad, att Polska
konungen Boleslaw kunde derifrån bortföra åttatusen
menniskor i fångenskap. Sedan denna tid ombytte
staden nästan oföränderligt för hvart hundrade år
sin beherrskare, dels på grund af arfsförhållanden,
dels genom krigshändelser; under Sveriges välde
lydde Stettin från tretioåriga krigets tid ända till
början af 18:de århundradet, då den med hela Pommern
afträddes till Brandenburg; staden har sedan utan
afbrott tillhört Preussiska monarkien med undantag af
de sex år, då den lydde under Napoleons spira. Staden
har sin hamn vid den bekanta badorten Svinemünde,
belägen vid Svine, ett af utloppen från Frische Haff;
den bebos af vid pass 65,000 invånare och är en bland
Preussiska monarkiens förnämsta handelsstäder.
Th.
*
Vinodling.
Få växter hafva en större historia i det förflutna
än rankan med sina vederqvickande frukter.
Vinrankan växer vild i många trakter af Asien;
den odlades redan af de äldsta folken, och
öfverflyttades af Fenisierna till Grekland, af
Romarna till Italien, Gallien och sednare till Rhen
och Donau. I Frankrike odlades vinet redan
före Julius Cæsar och i Tyskland redan i det
tredje århundradet efter Kristi födelse. Att vinets
beredelse är ganska gammal, veta vi genom Noach,
som hatade vattnet:
»Emedan deri dränktes tvärt
Mång’t syndigt fä och menskobarn.»
Hvem erinrar sig icke de judiska rabbinernas liknelse,
i hvilken satan vid den första vinstocken slagtat
ett lam, ett lejon och ett svin och med deras blod
godt densamma, och att tillfölje deraf ett glas gör
drinkaren till ett lam, det andra till lejon och det
tredje till svin?
Greker och Romare ärade Bacchus såsom vinets gud och
till hans ära firade de förstnämda antesterierna vid
vinrankans blomstringstid och orgierna vid vinskörden;
de sistnämda deremot liberalierna och bacchanalierna.
 |
| Vinrankan. |
Kejsar Probus (år 276) skall hafva fört de första
vinrankorna till Rhen och Mosel; säkert är att Carl
den Store (år 800) i Ingelheim planterade sådana,
tagne från Burgund och Orleans, och ännu i dag kallas
de bästa drufvorna i Rüdesheim: »Orleaner». Munkarne
gjorde sig stor förtjenst om vinkulturen vid Rhen. Om
priset täfla Johannisberger och Steinberger,
hvilket sistnämda länge förblef obekant, emedan
bernhardinermunkarne i klostret Eberhard behöllo
det och drucko det sjelfva;
derefter följa ädla rankor, hvilka lemna violdoftande
Hochheimer, eldig Rüdesheimer, fin Gensenheimer,
den på fin bouquet rika Liebfraumilch och hvad de
alla heta. Härtill ansluta sig värdigt Pfalz med
sina Moselviner, med Forstern, och Deidesheimern,
vidare Frankenvinerna och främst det ädla
Leistervinet. Meissner och Necharvinerna må
i förbigående omnämnas, men Österrike och Ungern
uppställa en lång rad förträffliga viner, i spetsen
för hvilka står den herrliga Tokayern och Rustern
och hvilka efterföljas af många andra fina sorter,
hvilka, nu knappast kända, redan hafva en stor framtid
för sig. Af de franska vinerna må nämnas den eldiga
Burgundern, den ädla Bordeaux’en, den söta Luneln,
den fina Sauternen, af de Italienska vinerna
Lacrymæ Christi, Montefiascone, Montepulciano
och Orvi etc.; af de Grekiska vinerna Chier- och
Cypervinerna och af de Spanska och Portugisiska
Portvinet, Madeiran och Malagan.
Man beräknar att i Europa skall finnas 660 geografiska
qvadratmil vinfält och att Tyskland ensamt frambringar
37 millioner eimer (1 eimer ungefär 22 svenska kannor)
med ett värde af mer än 300 millioner riksdaler;
ensamt på Ungern komma 24 millioner eimer, värda
cirka 180 millioner riksdaler. Frankrike frambringar
i medeltal 54 millioner eimer, till ett värde af
312 millioner riksdaler. I hela Europa räknar man i
medeltal 128 millioner eimer.
Utom allt det pressade vinet lemnar Jonien, Grekland,
Spanien, Italien, Portugal, Frankrike och Turkiet
ytterligare betydliga massor torkade drufvor, hvilka
under namnet russin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1866/0282.html
