Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mora kyrka i Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
linne, hvilka i långa rader vandra upp till kyrkan,
der socknens kompani af Dalregementet redan står
samladt, för att i militärisk ordning intaga sin
läktare, och der alla stanna, till dess j?vördig
prosten» synes komma från prestgården, för att mottaga
själasörjaren med sedesam helsning, då har man haft
ett skådespel, hvilket man icke så lätt glömmer;
följer man sedan hela den brokiga massan in i kyrkan,
hvilken, så rymlig hon är, dock är nästan för liten
för socknens 10,000 invånare, af hvilka icke många
stanna hemma om söndagen, och bevittnar den andakt,
med hvilken hela denna massa instämmer i psalmerna
och följer med gudstjensten, så skall man ovilkorligen
finna sig hänförd och gerna med Morakarlen medgifva,
att högtidligare gudstjenst firas ingenstädes i
verlden.
Mora kyrka, den ansenligaste tempelbyggnaden i
Dalarne, lär redan i 13:de århundradet hafva blifvit
uppförd på sin närvarande plats, men har sedan flera
gånger blifvit förändrad och utvidgad. Traditionen
berättar, att hon fordom varit belägen på en annan
plats, - treåttondels mil från den närvarande på
en sandbacke vid Orsasjön, - men att onda makter
om natten refvo ned hvad som byggdes om dagen, så
att ingenting återstod än att flytta henne dit, der
hon nu är belägen. Hon bestod i början af endast två
hvalf, hvilka sedan tillökades med ytterligare tvänne,
hvarförutom under katolska tidehvarfvet ett kapell
tillbyggdes i nordöstra hörnet. Daniel Gumshufvud,
kyrkoherde i Mora mellan 1440 och* 1485, anskaffade
åt kyrkan dyrbara messkläder samt målade skrank och
dörrar, af hvilka ända till sednare tider qvarlefvor
varit förvarade i Wåmhus gamla kapell. Tornet och
tornmuren upp-
tordes i reformationsseklet, och genom Gustaf
Adolfs försorg tillbyggdes 1632 Sydvestra hörnet,
så att kyrkans längd blef 66 och hennes bredd 32
alnar. Under prosten Wallenii tid företogs år 1753
en större reparation, då det nuvarande koret, som
håller l ö alnar i längd, uppfördes, nya och gamla
fönster upphöggos och hela inredningen förnyades,
hvarefter på ad-ventssöndagen 1754 det nya koret
invigdes, och kyrkan fick namnet Gustafs kyrka, till
minne af Gustaf Wasa, Gustaf den Store och dåvarande
kronprinsen Gustaf. Fordom hade hon sannolikt varit
invigd åt Jungfru Maria. I sakristian förvaras dyrbara
silfverkärl, minnen af Gustaf IILs, Gustaf IV Adolfs
och Carl Johans frikostighet; men kyrkan saknar ännu
orgel, hvilken Gustaf III lofvat att gifva, ehuru den
kungliga gåfvan uteblef, då socknen icke ville
sjelf aflöna en orgelnist.
Redan 1581 lär Mora kyrka hafva fått sitt första
torn, dock icke det nuvarande smärta och ståtliga,
utan ett, hvars form man nu icke känner, men
sorn nedbrann år 1671, då de der befintliga fem
f klockorna förstördes. Tvänne år derefter, 1673,
då Carl XI gjorde sin Dalresa och Kyndelsmesso-dagen
bevistade gudstjensten i Mora kyrka, lofvade han att
låta uppföra ett nytt torn, hvilket också skedde samma
år. Detta torn, på hvars mur man läser inskriften:
Gudi till ära hafver konung Carl XI låtit bygga detta
torn anno 1673, visar genom sina former tillräckligt,
att det härleder sig från Tessins tidehvarf. Det
täcktes 1747 till stor del med koppar och har nu
öfverallt koppartak, likasom största delen af sjelfva
kyrkan. Klockorna hänga emellertid ännu qvar i den
gamla
Mora kyrka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
