Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sundholmen. - Lampskärm. (Se sid. 32).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rvå och en half mil österut från Borås, ligga
ruinerna af Sundholnis slott.
Det är egentligen i historiskt-romantiskt hänseende,
som Sundholmen är märkvärdigt; det var hit Erik
Stenbock förde sin vackra Malin Sture, sedan de hade
flytt från Hörningsholm och den obevekliga »Kong
Märta;» här af-bidade de i trenne år den efterlängtade
försoningsdagen. Kärleken öfvervinner allt!
Yackrare och för romantiken mera talande ställe
finner man sällan. För vandraren, som kommer från den
kala och steniga »Rångedala-åsen», framskymta bland
strandens eklöfs-massor de grå ruinerna på en liten
holme i den vackra Tolken-
sjön: det hela bär en lätt anstrykning af Italiens
beprisade villor. I fordna tider ledde en enkel
brygga från fasta landet till ön, och vid klart väder
afspeglar djupet än i dag lemningar derefter.
Få och ofullständiga äro de underrättelser, man har
om Sundholmen. Hvad man med visshet vet, är att
slottet existe-
rade redan 1393: man har nämligen ett gåfvobref till
Nydala kloster, samma år underskrifvet och försegladt,
af en Vernechi-nus, »Capitaneus Castri Sundholms.»
Pehr Brahe till Wi-singsö, denne »rike-Pär», som
hade nästan hela Westergötland i sin ägo, var svåger
till JE. Stenbock: han innehade stället, när Erik med
sin älskarinna 1573 dit tog sin tillflykt. Sannolikt
är det, att en af Brahes förfäder varit den förste
grundläggaren. - Nämde magnats son, fältmarskalken
Gustaf Brahe, som under stridigheterna mellan
Sigismund och hertig ^ Karl, öfvergått till den förres
parti, förklarades efter sin flygt * till Polen 1598
hafva förverkat Sundholms gods, hvaröfver han då var
herre; men sedan Gustaf Adolf kommit till styrelsen,
återskänkte han, 1620, egendomen till denne Gustafs
bröder Magnus och Abraham; det var den förre af
desse, som satt domare öfver de olyckliga herrarne vid
Linköpings blodiga riksdag. - År 1706, den l Maj, slog
åskan ned i slottet och antände detsamma. Historien
förmäler att elden då i runda 14 dagar härjat den
ståtliga byggnaden.
Ruin af Sundholmen,
Vi framställa längre fram i bild en prydlig
lampskärm. Denna består utaf fem ovala delar af hvitt
flor med un* de/lag af taft i samma färg. Hvarje af
dessa delar är omgifven med en garnering af ljust
och mörkgrönt taft samt prydd med två fjärilar,
ett bi och två af gröna blad omgifna
astrar. Utan att för öfrigt här vilja inlåta oss i en
detaljerad beskrifning af denna skärm, få vi hänvisa
dem af våra läsarinnor, som önska få en närmare
kännedom om dess sammansättning, till N:o 5 (år 1866)
af den allmänt spridda tyska tidningen »Der Bazar»,
efter hvilken vi återgifva ifrågavarande teckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
