Print (PDF) - On this page / på denna sida - Spetsbergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
på Spetsbergen. Temperaturen afkyles genom de öfver
hafs-isen och glaciererna framfarande vindarne,
men detta oaktadt är kölden icke så utomordentligt
stark på Spetsbergen som i de nordligaste delarne
af Baffinsbay. Spetsbergen utgöra, såsom nämt är
en ögrupp, och vattnet uppvärmes, ehuru ganska
obetydligt, genom Golfströmmen, hvars sista
förgreningar utlöpa och slutas i Hvita Hafvet och
vid de vestliga kusterna af Spetsbergen. Derföre äro
dessa kuster under sommartiden fria från is, men de
östliga deremot tillspärrade af simmande ismassor
och blott sällan tillgängliga för skälskyttar.
Väderleken är ganska ostadig; fullkomligt lugn
omvexlar hastigt med häftiga vindstötar; ett par
timmar kan himmelen vara klar, derpå öf-verdrages den
plötsligt med täta moln; dimma finnes nästan alltid
och den är ganska kall, bister och genomträngande och
genomblöter liksom fint regn. Men stormar förekomma
icke, ej ens om sommaren. Under hösten blifva dimmorna
allt tätare, solen synes allt mattare och blekare;
den 23 Augusti går den åter ner för första gången,
och just i norr. Men
Flytande isberg
middagstiden är inne; men denna gryning blifver allt
svagare, dess tillvaro allt kortare, och snart är
den helt och .hållet försvunnen. Men derefter lyser
månen, dess matta sken återspeglar sig i snön och är
tillräckligt klart för att fullkomligt
åskådliggöra den isbetäckta traktens dystra
ödslighet.
Men den uppmärksamme betraktaren vet, att
norrskenet hvarje natt visar sig i mer eller
mindre styrka. Än ser man ett svagt ljus eller
enskilda lysande fläckar, än strålar, som skifta
i bländande hvitt och genomlöpa hela firmamentet;
de utgå från horisonten, stanna ofta i sitt lopp och
uppnå aldrig zenith. Samtidigt synes norrskenet på
en annan punkt, liksom en bukett af strålar, hvilka
derpå utbreda sig i form af solfjädrar; men småningom
förblekna de och försvinna. Eller ock ser man långa,
förgyllda ljusväggar, som fladdra öfver ens hufvud,
sammanvecklas i hvarandra eller sväfva i ljusvågor,
såsom om de rördes af vinden. De äro synbarligen icke
högt uppe i luften, och man förundrar sig öfver att
ej förnimma något ljud af dess rörelser. Men ganska
ofta uppträder norrskenet såsom en strålande båge;
denna, skiljd från
Norrsken med isbildning vid Spetsbergen.
denna första natt är blott en förlängd skymning;
derefter aftager dagen med stora steg, tills solen
den 27 Oktober dyker ner i hafvet och sedan ej visar
sig på fyra månader. Visserligen varseblifver man
ännu någon tid ett rödaktigt sken, då
horisonten genom ett svart segment, synes än bländande
hvit, än gnistrande röd, under det att den utslungar
strålar, tilltager i storlek, delar sig och i norr
snart bildar en lysande solfjäder. En sådan båge
stiger småningom ända till zenith; der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
