Svenska Familj-Journalen / Band VI, årgång 1867 / 48 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om uppkomsten af Fredrikshalls stad och fästning samt Carl XII:s monument. - Slöjdskolan i Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Enligt ledningen af en gammal ritning öfver fästningen
har professor Munk trott sig finna stället, der det första monumentet
stått, hvilket antages som den rätta dödsplatsen,
och är detta sista just derstädes upprest. Af huru stort intresse
detta för oss kan vara, hafva vi ett ännu större i vissheten
deraf att historiens blad icke mer skola uppteckna
några fejder mellan de förbrödrade folken, men att de genom
fridens och kärlekens band förenats till en enda stark, fri och
ädel nation.

S. B.

Slöjdskolan i Stockholm.

Vi anteckna här nedan några drag ur denna skolas historia,
hvilken icke går längre än 20 år tillbaka, men
det oaktadt utgör en liten kulturhistoria för sig sjelf,
på hvars blad vi läsa berättelsen om
ädla sträfvanden och enskilda uppoffringar,
en tyst men ihärdig strid med otaliga
svårigheter samt ett mödosamt arbete
af mångas förenade krafter, genom
hvilka ett utsäde blifvit nedlaggt, som
redan burit god frukt.

Betraktar man denna skolas uppkomst
och den hastiga utveckling densamma
vunnit på mindre än en tredjedels
mansålder, trots alla de hinder,
mot hvilka den haft att kämpa, känner
man sig ovilkorligen manad att egna
alla dem, genom hvilkas bemödanden i
mer eller mindre mån detta resultat
uppnåtts, en gärd af aktning och tacksamhet.

Att mäta det inflytande denna praktiska
bildningsanstalt redan utöfvat är
omöjligt, men man kan genom framställande
af en bild göra fattligt, huru den,
liksom hvarje annan läroanstalt, i mån
af sin större eller mindre omfattning,
verkat. Den allmänna upplysningen företer
samma fenomen som ljuset, hvilket
utstrålar och fortplantar sig i oändlighet.
Den ena ljusvågen föder den andra,
och man skönjer till slut icke hvar
dess första rörelse stannar.

Flera tusen unga män och qvinnor
ur folket hafva redan i denna skola
inhämtat en väsentlig del af sin bildning,
fått sina anlag odlade samt utträdt
i lifvet såsom nyttiga och verksamma
samhällsmedlemmar. Hvilket inflytande
hafva icke dessa utöfvat, och
hvem kan mäta den verkan de många
tusen unga män och qvinnor, hvilka
i en framtid komma att undervisas i
denna bildningsanstalt, skall hafva på
vårt lands intellektuela, moraliska och
industriella utveckling?

Minnesstenen vid Fredrikshall öfver Carl XII. (Se sid. 47).

Innan vi öfvergå till den korta historik
vi hafva för afsigt att meddela,
må det tillåtas oss att med några ord beröra vår industris
närvarande ståndpunkt.

Kastar man en blick tillbaka på våra fabriker för 20 år
sedan, kan ingen undgå att se hurusom dessa utvecklat sig i
en förvånande grad. Icke mindre märkbar är den förändring,
som ägt rum inom handtverkerierna. Äfven dessa hafva småningom
lyftat sig ur det förlamande skråtvång, hvari de förut
voro bundna, samt gjort snabba framsteg. I samma mån har
det fria arbetet gjort sig aktadt, så att den insigtsfulle och
kunnige arbetaren numera intager den plats honom med rätta
tillkommer.

För detta framåtskridande hafva vi i främsta rummet
att tacka den friare ekonomiska lagstiftning, som under sednare
åren gjort sig gällande. De friska vindar, som blåst
på näringarnes och handelns område,
hafva ändtligen väckt oss ur den
dvala, hvari vi allt för länge legat insöfda,
samt nödgat oss till ansträngningar,
som varit för oss särdeles fruktbringande.
Sedan vårt land icke längre
genom okloka lagar stängdes för
utländningen, hvilka slöto oss liksom
snäckan i skalet inom oss sjelfva,
hafva vi af nödvändigheten drifvits
att söka följa med i den stora industriella
täflingsstriden nationerna emellan.
Frukten deraf har varit en ökad
produktion inom alla industriens grenar,
en ständigt växande arbetsskicklighet,
stigande konstsmak och allmän bildning.

I den nyss afslutade nordiska industriutställningen
hafva vi sett resultaterna af
de sednaste 20 årens verksamhet inom
våra fabriker och handtverkerier, och ingen,
hur stor vän han än må vara af
skyddstullar och skråtvång, lärer kunna
jäfva detta storartade vittnesbörd om
en industriel odling, hvilken numera
uti de flesta fall ställer oss i full jembredd
med nationer, hvilka för 20 år
sedan voro oss ojemförligt öfverlägsna.
Mycket återstår oss visserligen ännu
att lära i afseende på rätta användandet
af våra materiella krafter och
resurser; men ett folk, som i förhållande
till sitt antal och sina tillgångar
uträttat så mycket som det svenska
på 20 år, behöfver icke misströsta för
framtiden, om ock de nuvarande förhållandena
för mången industriidkare,
hvilken ej mäktat följa med sin tid,
medfört tryckande bekymmer. Hvarje
öfvergångsperiod, och vi befinna oss ännu
i fråga om näringarne och handeln inom
en sådan, då man helt och hållit brutit
med det gamla, medför alltid, på sidan
om de fördelar friheten skänker,
äfven sina olägenheter.

I andra rummet hafva vi för denna snabba utveckling att
tacka den stigande allmänna bildningen och det, i jembredd
med upprättandet af praktiska skolor för arbetaren, hos denne
rådande begäret att förskaffa sig kunskaper, arbetsskicklighet
och duglighet. Näst goda lagar, som uppfostra folken till laglydiga
och redliga medborgare, beror deras lycka deraf, att
den medborgerliga bildningen göres till allas egendom samt får
tränga ned till de understa lagren i samhället. Man kan icke
se hvart man går, eller hvart det bär i mörkret, men skingras
mörkret af dagen, då ser man, i samma mån som denna är starkt
och klart lysande, den väg man bör gå, för att nå sitt mål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>