- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band VI, årgång 1867 /
52

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slöjdskolan i Stockholm. - Sömn och dröm.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

JOO och en bredd af omkring 44 fot. Genom dessa salar
skall, såvidt de blifva tillgängliga äfven för andra
ändamål än skolans behof, den öfverklagade bristen
på lokaler för offentliga föredrags hållande i någon
rnån af hjelpas.

På den sidan af byggnaden, som vetter åt Hötorget,
eller norra sidan, är en lanternin uppförd, som
lärer vara ämnad till begagnande af de elever, som
skola måla eller rita för pristäflan. Denna lanternin
kommer att indelas och förses med afstängningar, så
att den ena pristäflaren icke kan ses eller störas
af den andra under arbetet.

Ritningen till byggnaden är uppgjord af
öfverste Stål, hvilkens verksamhet anknyter
sig nära till slöjdskolans hela historia, enär
skolan under en följd af år i honom haft en af
sina varmaste vänner, mest nitiska befordrare och
målsmän. | Byggnadsarbetet utföres af byggmästaren
H. O. Rundqvist, och j ledes närmast under honom af
verkmästaren H. Anderberg.

Alla lokaler, med undantag för några få små rum,
komma att uppvärmas och ventileras efter en ny metod,
enligt en af | ingeniör Wiman, som konstruerat
värmeledningen i det nya

representant-huset, uppgjord ritning. Arbetet härmed
är uppdraget åt herrar Bolinder, hvilkas mekaniska
verkstad å Kungsholmen intager ett så framstående
rum bland vårt lands mekaniska etablissementer.

Den dag skolan får taga den nya byggnaden i besittning
blir en högtidsdag af stor betydelse icke allenast för
skolan sjelf, utan äfven för hela landet, som då ser
en af de vackraste institutioner som uppstått under
sednaste tiden, fullbordad, och en idé realiserad,
som utgjort målet för så många ädla fosterlandsvänners
gemensamma sträfvanden.

Gif arbetaren och den obemedlade qvinnan tillfälle att
förvärfva intellektuel och praktisk bildning, att odla
sina anlag samt vinna konst- och yrkesskicklighet;
uppfostra äfven dem, som samhället förut styfmoderligt
behandlat, till nyttiga och verksamma medmenniskor,
och det onda, hvaraf samhällskroppen lider, skall till
stor del försvinna. Gif upplysning och politisk frihet
åt alla, samt skänk den insigtsfulla och dugliga
arbetaren, som fyller sina enskilda och medborgerliga
pligter, den aktning honom rätteligen tillkommer.
H. K.

illustration placeholder
Slöjdskolan i Stockholm.
-

Sömn och dröm.

moderna bildhuggarkonsten poetiska och romantiska
skola har utan tvifvel att kämpa med ganska stora
svårigheter, då hon i sina plastiska framställningar
gör sig till uppgift, att röra åskådaren, utan att
likväl använda i verkligheten existerande medel. Detta
är en svårighet, som sällan bedömes riktigt och
hvars öfvervinnande ännu mera sällan erkännes. I
första rummet måste konstnären bringa till mognad
den fattade idéen, som hans mejsel skall gifva
lif, vare sig att denna idé är en fri fantasibild
eller den är tagen ur lifvet i den mer prosaiska
verkligheten. När nu den hittills okroppsliga tanken
vunnit tillräcklig egendomlighet eller originalitet,
då först skall konstnären gifva densamma form i
verkligheten och i en passande stil framställa den för
åskådaren. Användandet af åtskilliga symboliska medel,
för så vidt dessa tjena till att belysa enskildta
punkter af skapelsen torde tillåtas konstnären till en
bestämd gräns; ett öfverskridande af denna gräns-linie
har alltid det godtyckliga i spåren. Beträffande
uppfin-

ningen torde likväl det nämda icke finna någon
användning i afseende på den forngrekiska
bildhuggarkonsten, emedan den tidens konstnärer
alltid lånade sina framställningar från mytologien
eller forntidens sagor och sålunda hade en gifven
form att hålla sig till. De grekiska bildhuggarne
fordrade med hän-se^nde till sina verk den stora
massans blinda förtroende; deras skapelser gåfvo
också i sjelfva verket allt för litet spelrum åt
fantasien. Det alltid använda ämnet, som det klassiska
pantheon erbjöd, dertill de uråldriga traditionerna,
som lefde bland folket och genom hvilka konstnären
hade sig oföränderliga reglor föreskrifna, gjorde
ett betydligt intrång i det fria skapandet. Till och
med under grekiska konstens blomstringstid var det
blott det redan bekanta och upprepade som framträdde
i sin största fullkomlighet. Denna osjelfständighet
i uppfinningen, en svaghet, hvars orsaker vi hos
Grekerna måste söka i de nämda omständigheterna, har,
oaktadt nämda hinder fullkomligt blifvit undanröjda,
likväl bibehållit sig in i den när-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1867/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free