Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korkträdet och korkhandel. - Sem och Matti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Korkträdet och korkhandel.
i ill de nyttigaste ämnen i dagliga lifvet hör
ostridigt korkbarken hvilken, fastän den finner
ett så mångsidigt användande, till och med i vår
experimenterande tid, ännu icke sett någon rival växa
öfver hufvudet på sig. Tvärtom uppduka städse nya
förbrukningssätt för densamma, de der alla bevisa,
af hvilken ovärderlig nytta denna barkart är, ty
oafsedt dess begagnande till korken för alla möjliga
kärl, användes den i sednare tider till åtskilliga
ändamålsenliga fabrikater, t. ex. simgördlar,
bestående af korkspån, hvilka fyllas i ett med
kautschuksfernissa öfverdraget omhölje, madrasser,
i stället för tagel likaledes fyllda med korkaifall,
isynnerhet lämpliga för sjukvårdsanstalter, kaserner
och genom sin lätthet äfven för emigranter, samt
det så kallade »Kamp-tulikon,» en intim blandning
af målen kork med kautschuk, hvilken, utvalsad till
tunna lager, för sin varaktighets skull rekommenderas
i stället för pressenningar samt till beläggande af
fuktiga lokaler, förstugor o. s. v.
Korken vinnes efter de nyaste undersökningarne
af två särskilda ekarter, hvilka förekomma i
Portugal, Spanien (Ca-talonica, Yalencia), Italien,
södra Frankrike och Algier; i Frankrike är det
hufvudsakligen Languedoc, Provence, departementet Var
och trakten kring Bordeaux, som lemna kork. Nyligen
har man försökt att införa dessa nyttiga träd i
Australien och Nordamerika, hvarest kulturen deraf
utan tvifvel skall lyckas. Den redan sedan gammalt
bekanta korkeken är Quercus Suber Linea; den andra,
blott vid atlantiska kusten förekommande arten,
Quercus occidentalis Gay, skiljer sig från den förra
hufvudsakligen derigenom att ollonen först mogna på
andra året.
Årstiden för korkens vinnande är sensommaren, Juli och
Augusti. Dervid gör man i trädets stam inskärningar,
så väl på längden som tvären, ända in till basten,
bultar bark en med yxskaften, för att lossa de yttre
lagren, och aflyfter ändtligen det hela medelst ett
försigtigt beräknande. De lösgjorda korkstyckena äro J
-3 tum tjocka och sönderskäras i likformiga skifvor;
för att få dem platta, uppmjukas de någon tid i
vatten och pressas genom pålagda tyngder. Slutligen
upphettas de något öfver koleld, för att åstadkomma
en sammandragning af de porösa ställena, hvarefter
skifvorna, hopbundtade till stora balar, komma i
handeln.
Vid korkbarkens lösgörande från stammen måste man
vara mycket försigtig, att basten icke skadas, enär
annars trädets lif riskeras eller åtminstone nästa
korkskörd ifrågasattes, under det att med iakttagande
af behörig omsorg trädet lider lika litet som fåret
vid ullklippningen. Efter regeln skördar man korken
första gången då trädet uppnått 25 till 30 års
ålder och andra gången 8 eller 10 år sednare, men
först tredje skörden, som äger rum 8 år efter den
andra, lemnar en temmeligt stadig kork, användbar
till korkar, medan de båda första insamlingarne
gifva en produkt, som till detta ändamål ännu är
allt för porös och derföre användes till artiklar,
der denna egenskap icke skadar. Efter tredje skörden
skattas trädet regelbundet hvart 7:de eller 8:de år,
och lemnar nu den finaste och bästa korken, hvars
qvalité tilltager med stammens ålder.
Korkhandeln är i ständig tillväxt och värdet af den
årliga utförseln ensamt från Portugal belöper sig till
7 millioner riksdaler; den portugisiska korken står
efter den franska, men öfverträffar den italienska
i qvalité.
-
Sem och Matti.
bröder, Sem och Matti Växte glada upp i skogen,
Växte som två unga tallar, Hvilka sträfva, raskt mot
höjden, Växte som två unga björkar, Kringom hvilka
gräset grönskar, Mera grönt än annorstädes Med en mera
färgrik skiftning. Då de bägge höggo timmer Ljöd det,
som ett enda yxljud, Då de bägge sjöngo visor, Ljöd
det som om en blott sjungit, Då de bägge rodde båten,
Ljöd det som ett enda årslag; Der den ene stod att
finna Var den andre alltid nära, Der den ene var
försvunnen Borde ej den andre sökas.
Växte ock i byn en flicka; Flickor pläga vara vackra,
Komma sådana till jorden, Tyckas enkom vara skapta
För att här med ljusa blickar, Leenden på rosenläppar
Gå omkring, som ljufva gåtor, Hvartill ordet ljuder -
kärlek.
i
Men den hulda, som jag menar, Hon var allt, hvad
andra flickor Pläga vara sammantagna. Lin så lent,
som hennes lockar, Glänsande med sådan strålning,
Fanns ej uti prestfruns gömma,
Uppå prestens loft det rika; Och en rundning fin
och fyllig, Sådan skärhet underbarlig, Som dess
lena kinder hade, Ägde icke ägget nyvärpt, Doldt
i boets mjuka hägnad, Hade knappast ängens lilja
Just utvecklad på sin stängel, Runnen upp med dagens
stråle, Ej ännu till qvällen kommen. Djupt i ögats
vackra skimmer Låg ett djup, ett outsägligt, Sådant
hvarmed hafvet väcker Denna längtan oförklarlig Att få
i dess famn försvinna, Sjunka i dess djup för evigt.
Och de båda unga bröder Älskade den unga flickan. Och
till henne sade Matti: »Vill du bli min hulda
maka?" Men den vackra flickan svarte: «Så mig Sem
har redan frågat Huru skall jag arma skilja Mellan
tvänne ädla hjertan, Hur’ det ena lyckliggöra Åt det
andra sorg bereda!"
Matti tänkte, om den ene Vandrade i fjärran länder,
Låge djupt i hafvets botten, Icke funnes uti verlden,
Visst den andre vore lycklig. - Och så gick han bort
till skeppet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
