Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - "Arsenalen."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 -
sablarna, hvilkas skidor och fästen ytterligare
prydas af äkta perlor; samt persiska pilar och
bågar, hvilkas koger och höl-ster äro af chagrin och
broderade i guld. Dessutom finnes i denna samling
flera orientaliska pansarskjortor (ringbrynjor),
med vissa delar bestående af smärre stålsplåtar,
t. ex. partierna, öfver bröstet.
I nyss beskrifna sal finnas äfven flera praktfulla
schabra-ker och sadlar, såsom: en turkisk sadel -
skänkt af .Sieben-burgiske fursten Bethlen Gabor
till Gustaf II Adolf - af röd sammet, beslagen med
silfverplåtar, af hvilka några’ äro för-gylda, prydes
den ytterligare af 217 stenar; det till denna sadel
hörande schabraket är rikt broderadt med guld, och har
i kanten guldfransar; vidare finnas tvänne dyrbara
sadlar, skänkta, den ene af kejsaren af Marocko åt
prins Oscar och den andre skänkt af beyen af Tunis,
åt H. M. Konungen (den tunesiska beskickning som för
ett par år sedan gästade Stockholm, medförde denna
sadel till hans majestät).
I det större af de tre rum vi nämt äro åtskilliga
sadlar uppställda, som alla prunka i siden, sammet,
guld och silfver, och af hvilka flera äfven prydas
med äkta perlor och ädla stenar. Bland dessa sadlar
förefiimas konungarne Gustaf II Adolfs, Carl X
Gustafs, Carl XI:s, Gustaf IILs, Gustaf IV Adolfs
och Carl XIV Johans kröningssadlar. På Carl XI:s
kröningssadel förekommer ej mindre än 100 ädla stenar
och omkring 3,344 större äkta perlor - denna sadel
skänktes konungen af kongl, rådet, riksstallmästaren
grefve Anders Torstenson.
I detta rum står en uppstoppad häst med guldbroderad
sadel, på hvilken blodfläckar synes. Det är den häst,
som Gustaf Adolf den store red i slaget vid Lutzen,
hvilken blifvit konserverad, och blodfläckarne
på sadeln visa att det äfven är samma mundering
gångaren bar då hjelten stupade. Ett par pistoler,
och en värja som konungen under nämde slag begagnade,
höra äfven till denna minnesgrupp.
Straxt invid Gustaf Adolfs häst står en kolonn med
piedestal. På denna kolonn hänga flera sablar och
värjor. Dessa klingor hafva tillhört utmärkta svenska
krigare. På kolonnens ena sida läsas orden:
»Minne af Sveriges tappra krigare.»
Denna kolonn benämnes »Minceskolonnen», vanligast
dock »Segerkolonnen. » Krigarnes namn och dödsår äro
angifna på piedestalen. Bland de många svärden sakna
Vi likväl flera af våra store hjeltars - tolfte Carls
och Gustaf dett stores klingor finnas dock der och
äfven Gustaf Wasas, Carl IXrs, Carl X:s, Carl XI:s,
Gustaf IILs och Carl XIY:s, Sandels m. fl. På kolonnen
finnes äfven gardisten Palmros’ »tapperhetsmedalj.»
Lifrustkammarén eger några och tretio rustningar
och ungefär lika många pansarskjortor eller
ringbrynjor. Flera af rustningarne äro både för
häst och karl. Dessa äro placerade på skickligt
skulpterade hästar, hvilka äro målade med oljefärg
och med ganska god naturimitation. Dessa hameskklädda
ryttarefigurer och hästar intaga platsen emellan
kolonnerna i den stora pelarsalen. Mellan fönstren
i denna säl äro grupper, dels af på piedestaler
ställda karlrustningar (som sakna hästrustningen)
och på ornamentala trädstommar uppträdda ringbrynjor,
och dels af hillebarder, stridsyxor, hjelmar och
stål-hufvor. Några af häst- och karlrustningarne stå
också i de öfriga rummen.
De äldsta plåtrustningarna äro från tiden kort före
Gustaf Wasa, d. v. s. från 1400-talet. Några af dessa
hafva förut varit uppställda i Riddarholmskyrkan, och
uppgifvits vara Birger Jarls, Johan I:s, Waldemars,
Magnus Ladulås’ och Carl VIII Knutssons, men denna
uppgift är fullkomligt oriktig. Lika oriktig lärer
den uppgift vara, som bland samlingen bestämmer
Christian tyranns, Johan IILs och hertig Carl Philips
m. fl. rustningar otsh hvilken uppgift finnes upptagen
i några »anteckningar», som utkommo för några år
sedan. *)
Vi uppräkna här några af de förnämsta rustningarne:
Gustaf Wasas häst- och karlrustning är af blankt stål
och på flera ställen prydd med bårder, i hvilka äro
fint inkruste-rade ornamenter af guld. I sköldens
midt synas Wasas och Sveriges vapen.
En särdeles dyrbar och praktfull häst- och
karlrustning, öfverallt prydd med ornamenter i mohrisk
stil. Ornamenter-nas hufvudpartier äro förgyllda,
de upphöjda delarne i blankt, och botten i matt
guld. Mellanfältens emaljerade partier bestå af blåa
sirater på hvit botten. - Det är denna rustning som
uppgifvits vara Christian Tyranns.
Carl IX:s rustning är den dyrbaraste i hela
samlingen. Den är af stål, med i drifvet, half
upphöjdt arbete utförda or-neringar; blad och
blommor på ett fantasirikt sätt sammanflätade
med mennisko- och djurfigurer, allt i djupt tänkta
allegorier. Karakteren i det utmärkta arbetet tyder på
Benvenuto Cellinis mästarhand. Äfven i denna rustning
finnas bårder med fint inkrusterade ornamenter i
guld. **)
Carl IX:s häst- och karlrustning. Denna är helt och
hållet förgylld samt sammanfogad med silfvernitar,
föreställande lejonhufvuden. Rustningen är
fint graverad. Den har förut stått i Strengnäs
domkyrka och der utgjort en monumental prydnad
framför Carl IX:s i kyrkan befintliga graf.
Gustaf Adolfs rustning har ett mera enkelt utseende,
men vi nämna den, derföre att deri tillhört denna
hjelte.
En italiensk rustning, som sednast tillhört
Carl X Gustaf. Denna rustning är af vacker form
och inkrusterad med biomor neringar i guld.
’
Carl X:s jernharnesk.
Bland de många stålhufvor, hjelmar, pansarmössor
och andra hufvudbonader samlingen eger, nämna vi:
Gustaf Adolfs stormhatt. Den är af ansenlig tyngd -
två lispund - och så formad, att dess breda och höga
bård, då den bäres på hufvudet, komma att hvila på
den bärandes axlar.
Bland skjutvapen som förtjenar särskildt utmärkas,
finna vi: Gustaf Adolfs läderkanon, Torstensons
kanoner, en af Carl XII vid Clissow* eröfrad
kanon, en »hakebössa» från Gustaf Wasas tid och ett
»försök-gevär» från samma tid. Sistnämda gevär har
en fem alnars lång pipa, samt både hjul-och luntlås.
Som vi förut nämt äro de äldsta plåtrustningarne från
tiden kort före Gustaf Wasa.
Gustaf Ericsson Wasas plåtrustning är den äldsta,
hvars ägares namn är kändt.
Den nyaste pjes hvarmed lifrustkammarens samlingar
ökats, är den af vår berömde landsman Jolin Ericsson
skänkta jättekulan. En inskription på den piedestal,
som uppbär denna kula, förklarar närmare denna kulas
betydelse. Inskriptionen lyder:
Gustavus Wasa Fox***) Fann denna kula bland Sumters
ruiner. Den inkastades från Mouitorflottan 1863.
Till Kongl. Svenska Museum från John Ericsson
Newyork 1865.
För kuriositetens skull påpeka vi det slumpens spel,
som i vår vapensamling fäster samma namn vid det
äldsta och det nyaste pansaret; - vid riddarrustningen
och monitoren - nämligen namnen Ericsson och Gustaf
Wasa.
Den äldsta pjes som bevaras i lifrustkammaren, och
det enda minnet samlingen äger från korstågens tid,
är Eric den heliges pansarmössa. Mössan består af
en rund plå’t, belagd med’ silfver, i hvilken äro
infattade 7 gröna och 5 röda stenar. Plåten har
inskriptioner på arabiska, och rundtorn densamma
draperar sig det vanliga ringpansaret.
*) "Anteckningar öfver Kongl. LifrustkämArens och
Kongl. Klädkammarens samlingar", författade af Octavia
Carlén. **) Vi hafva förut beskrifvit denna rustning
i alla dess detaljer. Se Sv. Fam. Journalen V:te
bandet sid. 11.
***) Anledningen till denna mans förnamn har följande
grund: Mr Fox mormoder hade som ung läst Gustaf Wasas
historia och så hänförts af den svenske konungens och
hjeltens romantiskt vexlande öden, att hon beslöt,
att åt den son hon möjligen kunde komma att få, gifva
sin älsklingshjeltes namn, men hon fick icke någon
son, utan endast en dotter. Denna dotter upptog sin
moders idé och gaf sin son namnet Gustavus Wasa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
