Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett äfventyr på dårhuset i X. Ur "Studentens minnen - Litteraturöfversigt. - Allmännyttigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den vackra Julia N., lefde ännu några år på sina
olyckliga kärleksminnen och sina - smörgåsar. Nu har
också hon fått ro. Om doktor B. hörde jag helt nyligen
ett fasaväckande drag. Hans intennittenta galenskap
öfvergick efter någon tid till en perpetuel. En
dag ertappades han i sin cell under den starkaste
inflytelse af sina »hallucinationer». Han sysslade
med att under fullkomligt lugn och tystnad afhugga
sin venstra arm nedom armhågen med en slö yxa, så att
operationen behöfde lång tid. Man måste amputera den
massakrerade kroppsdelen
och den olycklige anatomen lefde icke länge
derefter. Troligen inbillade han sig, att hans
egen arm tillhörde en annan,-ett lik till exempel,
på hvilket han med vetenskapligt nit gjorde sina
experimenter.
Och nu - mitt herrskap - kan det vara slut på
ohyggligheterna. En annan gång ber jag att få berätta
en hyggligare historia. Detta blir också mycket
behagligare för mig sjelf, ty det är alltid med det
djupaste vemod jag väcker på minnet af »Halte Wille».
-
Litteraturöfversigt.
Nye Fortsellinger og Digte,
Danske, Norske og Svenske. Udgivne af
Chr. Richardt. Kjöbenhavn. Gyldendalske Boghandels
Forlag. (F. Hegel). Trvckt hos J. H. Schultz 1866.
Denna diktsamling, hvari så många af de tre
skandinaviska rikenas författare uppträdt i broderlig
sämja med det bästa nya, som de för tillfället
haft att bjuda på, innehåller ganska mycket af
verkligt värde och intet, som egentligen kan kallas
underhaltigt. "Forteellingerne" i "Vintergrönt"
äro alla af danskt eller norskt ursprung, om man
undantager den lilla friska och väl skrifna skizzen
"Pä Högfjellen" af Oskar Fredrik och den ossianska
imitationen "Konungs lön" af den finska författarinnan
fru Runeberg. De bästa i samlingen förekommande
berättelserna äro, i vår tanka, "Jernbanen og
Kirke-gaarden" af Björnstjerne Björnson och "Pilt-Ola"
af fru Magdalene Thoresen. Bägge j äro teckningar
ur det norska folklifvet, sanna och fängslande
i all sin naiva enkelhet, bägge vittna de om djup
psykologisk blick och stor förmåga att återgifva det
egendomliga i karakterer, konflikter och situationer,
som merändels anses sakna hvad som kan intressera
iakttagaren. "Den flyvende Post" af M. Goldschmidt
och "De forlorne Kroller" af M. Hertz, äro ganska
pikanta noveller, och den sistnämda är i synnerhet
värd uppmärksamhet, såsom varande en väl utförd
genretafla med motif ur köpenhamnslifvet. Främst
bland de poetiska produkterna sätta >i den unge
svenske skalden Snoilskys sonetter och öfriga dikter,
hvilka nästan alla äro att anse såsom reseminnen. De
äro fulla af äkta poesi, dessa små mästerstycken;
man finner i dem den enhet emellan innehåll och form,
som ansetts karakterisera antikens konstskapelser,
och man beklagar blott, att Snoilsky liknar de
fornklassiska författarne äfven deruti, att hans
sånger stundom bära prägeln af en viss motbjudande
sinnlighet och någon gång till och med närma sig
det obscenas gräns. För öfrigt förekomma stycken af
andra framstående svenska diktare, såsom Orvar Ödd och
Herman Sätherberg, men åtskilliga af våra förnämsta
poetiska kapaciteter äro ej representerade. Å danska
sidan utmärka Ploug, Richardt, Kaalund, B0dtcher och
Bergsoe sig framför de öfriga mer och mindre berömda
skalderna och verskonstnärerna, och å den norska
Munch och Velhaven.
Danska och norska läsestycken med upplysningar
om språk och litteratur, till skolornas bruk
utgifna af professor Martin Hammerich. Andet
Oplage. Kjöbenhavn. Ferlagt af den Gyldendalske
Boghandel (F. Hegel). Thieles Bogtryk-keri 1866.
Den omständigheten, att redan en ny upplaga af
denna bok utkommit, vittnar om att utgifvaren haft
ett tidsbehof att fylla, och att han gjort det på
ett sätt, som motsvarar alla billiga anspråk. De
rika skatter, som finnas inom den danska och den
norska litteraturen hafva icke på långt när varit så
allmänt kända i vårt land, som de förtjena, men sedan
denna bok hunnit väcka intresset för dem genom de
väl valda prof den innehåller, torde många svenskar
och svenskor skynda att bilda en närmare bekantskap
med de författares arbeten, öfver hvilka våra bägge
brödrafolk med skäl äro så stolta. Detta är desto
sannolikare, som de under läsningen af hvad herr
Hammerich har intagit, snart skola komma underfund med
att de uti språkolikheten grundade svårigheterna äro
lätt öfvervinneliga; de linguistiska upplysningar och
ordförklaringar, som förekomma jemte läsestyckena,
afhjelpa dem i det närmaste Af särskildt intresse
och väl egnade att stegra begäret efter en närmare
kännedom af brödrarikenas litteratur äro de väl
skrifna och innehållsrika litterärhistoriska
upplysningar, hvarmed boken afslutas.
Grunddragen af svenska vitterhetens
historia. Akademiska föreläsningar af Bernhard
Elis Malmström. Första delen, Stjernhjelm -
frihetstiden. Örebro, N. M. Lindh, 1866.
Detta intressanta och innehållsrika arbete är
att anse såsom resultatet af en axplockning på det
fält, hvarifrån Hammarsköld, Wieselgren och Atterbom
hafva hemfört sina skördar. Åtskilliga skalder såsom
Lucidor, Spegel och Bellman hafva blifvit förbigångna,
men andra hafva deremot blifvit skildrade med
utförlighet och med en talang, som tillfredsställer
äfven de största anspråk. Lugn, oväldighet och
skarpsinnighet utmärka författarens kritik; han är
sträng men rättvis och upptäcker diktens fagra blommor
äfven der de ligga halft dolda af ogräs, såsom icke
sällan är förhållandet med hvad som presteras under
kulturutvecklingens brytningsperioder. Väl förtjenta
af läsarens uppmärksamhet äro många af de prof på
äldre svenska skalders alster, som författaren
meddelar, och särskildt äro de som datera sig
från frihetstiden vigtiga, då de visa, att denna i
litterärt hänseende var den gustavianska perioden
mindre underlägsen, än man vanligen föreställer
sig. Af stort intresse är författarens skildring af
publicitetens första framträdande i vårt land och
det förtryck, som den under frihetstiden måste
utstå, och de orimliga förföljelser, som riktades mot
dem, hvilka genom den periodiska pressen eller eljest
genom tryckta skrifter sökte bekantgöra åsigter,
som i någon mån stridde mot det herrskande partiets.
Skrifter af Carl August Ehrensvärd. Ånyo utgifna af
C. Eichhorn. Stockholm, på Em. Girons förlag.
Den berömde sjöhjeltens, konstnärens och
konstfilosofens skrifter framträda här ånyo för
den bildade allmänheten uti en värdig typografisk
utstyrsel. Hvem har icke hört omtalas dessa snillrika
uppsatser om det sköna, om konsten, om lifvet,
sederna, konstalstren och naturen i södern m. m., som
Carl August Ehrensvärd efterlemnat åt efterverlden -
dessa uppsatser, som visade huru långt han stod framom
sin vittra samtid, och som först i våra dagar kunnat
fullt uppskattas till sitt rätta värde. Det klassiskt
enkla och klara, det rakt på saken gående och naiva
i hans skrifter göra, att hans tankar kunna fattas
af många, som eljest hålla sig på ett vördnadsfullt
afsfånd från filosoferna i allmänhet och som icke ens
af sin kärlek till skön konst kunna lockas att göra
sig bekanta med våra moderna estetikers teorier. Det
kan visserligen ej bestridas, att bland det myckna
sanna, som hans genialiska paradoxer innehålla,
förekommer åtskilligt, som har sin grund endast i
en för honom karakteristisk förkärlek för antiken,
men hvad som återstår är dock af den betydelse, att
hvarje tänkande läsare har myket att lära af denna
lilla bok. För dem, som önska känna något närmare
om dess författare innehåller den lefnadsteckning,
hvarmed den inledes, mycket af intresse.
Märkvärdiga personers barndom. Af madame
L. Colet. Öfversättning från fransyskan af
G. Svederus. Med 14 plancher. Stockholm, tryckt hos
P. G. Berg.
Såsom på en gång särdeles intressant och lärorik
för unga läsare vilja vi anbefalla denna bok, som
verkligen fyller en lucka i den för barn och ungdom
afsedda litteraturen. Den innehåller jemte korta
biografier öfver hjeltar, statsmän, vetenskapsmän,
författare och konstnärer, skildringar ur deras
barndom och karaktersdrag, egnade att tjena
till exempel och ägga till flit och kraftfulla
ansträngningar för uppnåendet af det mål, hvilket
naturanlagen och den medfödda hågen anvisa såsom det
rätta. Det inflytande, som stora och snillrika mäns
karakterer och handlingar pläga utöfva på de barns
sinnen, som studera deras lefnadsteckningar, har
varit kändt och till sin rätta vigt Uppskattadt af
dem, som bäst förstått uppfostringens svåra konst,
och då, såsom här är förhållandet, skildringarna
ur dylika mäns lif framträda i en fängslande form,
har man dubbel anledning att anse dem förtjenta af
en allmännare uppmärksamhet.
Inre hushållslära eller praktiska råd och upplysningar
i de vigtigaste hushållsgöromålen. En läsebok för
flickskolan och hemmet. I
samråd med erfarna husmödrar utarbetad af Fredrik
Sandberg, folkskoleinspektör. Stockholm, Adolf
Bonnier, Kongl, hof- och universitets-bokhandlare.
För flickskolans elever, liksom för den qvinliga
ungdom, som åtnjuter undervisning i hemmen, är denna
lilla bok en särdeles god vägledning i och för de
pligter, till hvilkas uppfyllande de kunna blifva
kallade såsom husmödrar eller såsom biträden eller
före-standerskor i andras hus. De flesta af de råd och
upplysningar, som meddelas äro väl redan bekanta för
kloka husmödrar i allmänhet taget, men för den unga
oerfarna flickan är många af dem utaf stor betydelse,
och genom ett noggrannt aktgifvande på dem torde hon
komma att bespara sig många obehag och förluster för
framtiden. En förtjenst hos denna hushållslära är, att
den nästan lika väl passar för de mera bemedlade och
de torftigare hushållen. Såsom gåfva till de äldre
flickorna i folkskolorna torde den vara särdeles
lämplig.
Blomsterodling på fritt land. Korta uppgifter
på de vanligare och vackrare prydnadsväxter för
blomsterträdgården samt rätta behandlingen vid deras
uppdragande och förökande. Efter egna och andras rön,
af P. A. Pontén.
För dem, hvilka vilja sysselsätta sig med
blomsterodling men ej äro närmare bekanta, hvarken
med de särskildta egenskaperna hos de växter, som
fröhandelskatalogerna upptaga, eller med vilkoren
för deras trefnad, är detta lilla växtlexikon en
mycket god hjelpreda, då det lemnar tillräckliga
upplysningar om hvarje växts beskaffenhet och om
dess ändamålsenligaste behandling och placering. Man
finner här sammanfördt hvad man, ofta förgäfves,
söker efter i större trädgårdsböcker, och torde denna
lilla skrift derför vara att rekommendera åt alla de
blomstervänner, som sätta värde på lätt tillgängliga,
tillförlitliga och tydliga råd rörande valet och
vården af prydnadsväxter. -r-
-
Allmännyttigt.
Vetenskapens tillämpning vid linnetvätt. Kenlighet,
hvitt linne och godt förråd derpå höra, i samma mån
som bildningen skrider framåt, allt mer obetingadt
till vilkoren för trefnaden, äfven om vi ej vilja gå
så långt, som Liebig (»Kemiska bref»), hvilken efter
förbrukandet af tvål beräknar kulturens ståndpunkt.
Utan vetenskap hafva vi oss väl bekant, att det
skadar de dyrbara linneförråderna, om man kastar
dem tillsammans och, för att så sällan som möjligt
företaga »storbyken», låter dem ligga orena en
längre tid; men det torde ej vara otjenligt att få
en noggrannare kännedom om förhållandet. Linne-och
bomullstyger äro, såsom vegetabiliska, underkastade
förmultning, och det i synnerhet då de äro smutsiga,
d. v. s.
öfverdragna med och genomträngda af feta, sura,
saltaktiga, animaliska substanser och ligga hopade
tillsammans. Då inträder lätt en unken lukt,
förorsakad af jäsning, som är ganska skadlig så väl
för linnekläderna som för menniskans helsa. Kläderna
»frätas» mer eller mindre, och vi inandas den luft,
som utvecklas ur denna jäsning, så vida rummet, der
de ligga sammanhopade, icke är fullkomligt isoleradt
från boningsrummet.
Tillkommer dessutom värme, fuktighet och ännu flera
smutsiga kläder, så kan högen till och med upphettas
till den grad, att den antänder sig sjelf.
Den praktiska moralen häraf är: man bör ej hopa
smutsiga linnekläder på hvarandra, eller lemna dem
orena en län-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
