- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band VI, årgång 1867 /
128

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logogryf. - Charad - Rebus - Upplösning och uttydningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Logogryf.

gråa lockar fram jag stiger Ur häfdernas och minnets
dal Och jordens son sig stundom viger Till tjenst
uti min tempelsal; Men vägen dit är svår att finna
Och sökes bäst vid smärtans hand, Derför de unga
sällan vinna En fotsbredd af min lugna strand. Men
ack jag väntar, väntar gerna På ungdom, skönhet,
makt och namn, En gång de falla som en stjerna Och
då finns tröst uti min famn. Sex pelare min byggnad
äger Med runor tecknade uppå, Märk hvad ditt öga der
dig säger Och tolka det - vi lyssna på:

Hvad säkert man får bäst i China; Res dit, för resten,
njut och döm! Hvad blef hon ständigt, fru Regina,
Då pigan slarfvat vid sin söm; Hur hennes majestät af
Saba Fann Salomo vid sitt besök; Hvad finnes alltid
uti lava Och, fastän svag, i våra kök, Ett kungligt
släp, båd långt och präktigt, För folk och länder
kännbart nog; Ett »baba», för de vuxna mäktigt,
Då hågen dem till odygd drog;

Hvad du och jag ha rätt att kallas
I likhet med enhvar monark;
En egenskap som kan bli allas
Om drägt är tunn och köld är stark:
Hvad Afrodite var, då herrligt
Hon framgick ur den klara våg;
Ett utrop, till sin grund förfärligt;
En moder till det lilla såg:
En dvalans hand på land och vatten:
Ett ord som afsky innebär;
Ett uppslag till de glada skratten,
Dem ingen god fördöma lär;
Ett syskon ibland fem och nitti,
Hvars far stor reformator var;
En not som du vid första titt i
Hvart litet notblad genast har;
Bokstäfver två, som, skrifna samman,
En paus beteckna, tydligt nog;
Hvad föga godt jag om den »flamman»
Som gossens smärta kallt belog;
Ett litet ord, som ju betyder
Att gerna din person man ser;
Ett plagg, som bäst en herre pryder:
Ett tidsfördrif, hvarvid det sker
Att kassan, om du dig ej aktar,
Blir småningom allt mera svag,
Tills du på mynt dig pank betraktar,
Precis som uppå gåtor jag.

Lea.

Charad.

Mitt första är en rund figur, Ofantligt platt till
sin natur; Dock, bland de kända språkens skara
Ej något honom kan undvara.
Mitt andra plär man säga om
Det som för litet är ... och som
I andras ögon är för mycket;

Ty detta allt beror af tycket. Mitt tredje hvarje
sak kan bli, Ja, sjelfva luften deruti - Till mycken
skada - inbegripen. Den, som mitt hela riktigt är Ju
högt och rakt sitt hufvud bär. Och aldrig sätter han
till lipen.

Wilhelmina.

Rebus.
illustration placeholder


Upplösning- af Logogryfen i andra häftet, sid. 63:
Fönster, hvaraf fås: frö, rön, röst, nöt, sten, för,
stör, söt, tös, ös, frös, rest, för, tö, fet.

Uttydning af Charaden i andra häftet, sid. 64:
Spåntak

"Uttydning af Rebus i andra häftet, sid. 64: Han
föreslog under talrika Ufallsyttring ar en underdånig
skål för öfverheten.

Uttydning af Rebus i tredje häftet, sid. 96: Sjukdomen
griper omkring sig med gräslig våldsamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1867/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free