Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska Bilder. XXVIII. Den siste Königsmark. - Det sämsta tidsfördrifvet. En liten tidsmålning af Betty.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
August den Starke. På denna resa förde hans olycksöde
honom till hofvet i Hannover år 168,3. Här uppblossade
barndomsvänskapen med Sophia Dorothea till kärlek,
och i de la Gardieska archivet finnas ännu 300 bref,
vexlade mellan de älskande under åren 1687 - 1694. Af
dessa bref finner man, att prinsessan, kurprinsens
gemål, besökte Königsmark i hans bostad, och att de
litet emellan träffades i prinsessans våning klockan
10 på qvällarna och souperade tillsammans. Grefvens
vanliga signal vid dessa möten var den, att han h
visslade melodien till »les Folies d’Espagne». Stundom
kunde han i prinsessans rum uppehålla sig hela dagar,
– en gång tre dagar å rad, - och af brefven finner
man, att bägge plågades af svartsjuka, men att
prinsessan också alltjemt uppmanade honom till att
fly med henne och sedan låta viga sig vid henne. Hans
umgänge var hennes enda tröst, och då han försökte
slita sig ur hennes armar och söka tröst i krigets
hvimmel, höll hon honom qvar, till dess ödet uppnådde
dem bägge.
Sophia Dorothea var dotter till hertig Georg Wilhelm
af Celle och en Fransk markisinna d’01breuse,
hvilken hertigen j lärt känna vid prinsens af
Oranien hof i Breda, och i hvilken han förälskade
sig så, att han med henne ingick ett äktenskap,
som efter den tidens sed icke kunde anses för annat
än en mesallians. Moderns ovanliga behag ärfdes
af dottern, hvilken beskrifves som en skönhet, som
till fullkomlighet utrustad med alla talanger, med
qvickhet’ och fantasi samt, framför allt, j med djup
känslighet och ett kärleksrikt hjerta. Hon blef år |
1682 gift med sin kusin, kurprinsen Georg Ludvig af
Hannover, - ett äktenskap, ingånget af statsskäl,
men af den mest motnaturliga karakter, emedan det icke
fanns och icke kunde finnas någon sympati mellan den
lifliga, lysande, passionerade, till hälften fransyska
bruden och hennes grofva, enfaldiga, sinnliga tyska
gemål, hvilken, alldeles som hans far, kurfurst Ernst
August, försummade sin gemål Sophia Stuart, måhända
den mest fulländade dame i Europa vid denna tid,
för andra qvinnor, hvilka saknade både skönhet och
bildning, likaledes föredrog sådana damer framför
den lifliga, tjusande Sophia Dorothea. Det var
icke underligt, att i ett sådant hof den vackra och
lysande Philip Königsmark skulle förefalla den arma
prinsessan som ett väsende från en högre verld, och
att hon skulle fästa sig vid honom med den eldigaste
passion. Denna synes icke ens hafva blifvit bemärkt
af kurfursten, hvilken tycktes vilja gifva sin gemål
samma frihet som han tog i anspråk för sig sjelf;
utan det var en qvinna, som slutligen föranledde
de älskandes ofärd. Philip hade förkastat anbud,
som blifvit honom gjorda af en grefvinna Platen,
hvilken ägde hvarken skönhet eller ungdom, och då
härtill kommo åtskilliga föraktliga uttryck, som
prinsessan fällt om denna sin medtäf-larinna, unnade
den sistnämda sig ingen ro, innan hon fått hämd. Den
flykt, som påtänktes af de begge föremålen för hennes
hat, medförde ändtligen den tragiska krisen. I Juni
1694 hade prinsessan genom ett vädjande till sin
far gjort ett fruktlöst försök att undslippa det
outhärdliga lifvet i Hannover och på Herrenhausen samt
att åter blifva ställd under sina föräldrars beskydd;
men då detta misslyckades, beslöt hon att under sin
gemåls frånvaro i Berlin med sin älskare fly undan
till Dresden, der August den Starke, Königsmarks
fordna reskamrat, nu hade blifvit kurfurste och utnämt
Königsmark till generalmajor vid kyrassiererna. Alla
anordningar för flykten voro vidtagna. Königsmarks
ekipage väntade, - tju-
gonio tjenare samt femtiotvå hästar och mulåsnor. På
aftonen den l Juli 1694 gjorde han ett besök hos
prinsessan och meddelade henne de för flykten
vidtagna anstalterna. Grefvinnan Platen fick genom
sina spioner kännedom af den tillämnade flykten
samt om de älskandes sammanträffande i prinsessans
rum. Utom sig af raseri vid den tanken, att hon
skulle gå miste om sin hämd, af tvang hon kurfursten
en befallning om Königsmarks ögonblickliga häktande,
och med denna befallning i handom uppgjorde hon en
plan till hans undanröjande. Hon posterade fyra man
af kurfurstens garde bakom en pelare i slottskapellet
och lät stänga alla utgångar, utom den enda, som
ledde dit; soldaterna fingo befallning att nedstöta
grefven, i fall han skulle försvara sig, hvilket
var tämligen säkert, då han i mörkret alldeles
oberedd blef öfverfallen af fyra beväpnade. Sjelf
höll hon sig på lur i närmaste grannskapet för atf
personligen bevittna sin hämd. Grefven tillbragte en
ansenlig del af natten hos prinsessan, som packade
in sina juveler och dyrbarheter för att taga dem med
sig. Då han skilj des från henne, ämnade han gå ut
den vanliga vägen. Men dörren var stängd. Han rusade
i vild förtviflan från ena dörren till den andra,
tilldess han kom till den, der försåtet blifvit
stäldt för honom. De fyra väpnade angrepo; Königsmark
drog värjan och försvarade sig samt tillfogade
motståndarne allvarsamma sår. Men hans värja brast
slutligen, och nu blef han öfvermannad samt sårad
både i ansigtet och på kroppen. Han släpades in i det
rum, der grefvinnan Platen befann sig, och då han vid
åsynen af henne brast ut i förbannelser, trampade hon
med sina klackar honom i det blodiga ansigtet. Derpå
kastades han i ett hvalf, som var uppfyldt med vatten,
och dränktes, hvarefter hans lik brändes i en ugn,
som sedan igenmurades. Under lång tid var Königsmarks
försvinnande en hemlighet för hela Tyskland,
ehuru man misstänkte hvarjehanda. Betjeningen,
som med hästar och ekipager väntade utanför staden,
drog allmänna uppmärksamheten på den oförklarliga
hemligheten. Grefve Philips syster Aurora vistades
vid denna tid i Hannover, der hon lät anställa alla
möjliga efterspaningar efter den försvunne, och
hvarifrån hon begaf sig till Dresden, till August
den Starkes hof, dit hennes bror ämnat sig och der
han var i hög ynnest. Allt letande efter honom var
naturligtvis fåfängt. Så omkom den sista manliga
ättlingen af slägten Königsmarks Svenska gren; den
Brandenburgska grenen lefver ännu.
Königsmarks okända graf upptäcktes först ett
århundrade efteråt. Sophia Dorothea hölls under
namnet grefvinna Åhlén länge fången på slottet i
Celle och blef slutligen vansinnig. Brefvexlingen
mellan de älskande, förd på franska, blef, enligt
H. R. Tessins uppgift, funnen på Of veds kloster
»efter grefvinnan Amalia Königsmarks död och kom sedan
i ätten De la Gardies ego». Prinsessan skrifver ett
godt språk och en flytande handstil. Königsmarks stil
är stor, rask och läslig; men hans franska är illa
Stafvad. I sina skrifvelser kallar han prinsessan
stundom »Aimable Leonesse». - Uti ett bref från
henne heter det bokstafligen: Les malheurs du monde
ne me détourneront jamais, lie par des liens trop
forts et trop charmants pour pouvoir les rompre,
tous mes moments seront employés å vous aimer et
å vous donner mille mar-ques de mön amour, malgré
tout qui uoudra s’y opposer. På Söfdeborg i Skåne
förvaras ännu två porträtter af Philip Königsmark.
Th.
-
Det sämsta tidsfördrifvet.
En liten tidsmålning af Betty.
"En lätting, slö till själ och kropp, Fann en gång
lifvet bli en börda. Då fann en annan lätting opp,
Att tiden genom kortspel öda."
Fru Lenngren.
Alla nöjen, som drifvas till ytterlighet äro skadliga.
Deribland kortspel förnämligast; ty det är icke
allenast ruinerande
för kassan, utan ruinerar äfven själ och kropp. Och
ändå har detta farliga tidsfördrif - likt ett frätande
gift spridt sig och blifvit en vangt, liksom opium
för turkarne.
Men är kortspelet - drifvet till ytterlighet - det
mest förnedrande tidsfördrif för mannen, finnes
ett motsvarande för qvinnan: sqvattret, hvilket
visserligen icke är så farligt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
