Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversigt. - Allmännyttigt. - Charad. - Rebus. - Upplösning och uttydningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidor. Åtskilliga ställen visa, att författaren
riktigt uppfattar hvad som är af vigt i teatraliskt
- vi vilja härmed ej hafva sagt i dramatiskt -
hänseende; det gifves scener, rika på effekt,
och till och med flera dialogstycken, som, då de
läsas, förekomma temmeligen matta, torde, uttalade
på scenen, göra ganska god verkan. Dertill kommer,
att konflikten mellan den verldsliga och den andliga
makten, representerade af kung Erik Presthatare och
erkebiskop Johan Röde, är ett moment i skådespelet,
som ej kan annat än väcka intresse, äfven om det
ej behandlats med större talang än den vi kunna
tillerkänna herr Josephson.
Gustaf III OCh franska hofvet af
A. Geffroy. Öfversättning af Victor Pfeiff. Upsala,
Esaias Edquist.
Vi känna litet hvar huru litet utländningar i
allmänhet och fransmän i synnerhet hafva reda
på Sverges historia, dess politiska och sociala
förhållanden, naturen, folk-karakteren och
sederna. Lärda och snillrika franska författare
berätta sina läsare stundom de vidunderligaste saker
om vårt land och dess förflutna eller nuvarande
förhallanden, och då vi vilja protestera mot de
falska uppfattningarna, blir vår röst alltsom-oftast
en ropandes i öknen. Det är derför af stor betydelse,
då en fransman, som är väl förtrogen med vår historia
och med förhållandena i Sverge öfverhufvud, företager
sig att på sitt modersmål behandla en viss period i
denna historia, och detta är i synnerhet förhållandet,
när denne fransman, såsom herr Geffroy, är en man med
stor talang, skarpsinnighet och rättskänsla. Man kan
icke utan förvåning genomläsa hans arbete,
då det öfverallt ådagalägger, huru grundligt
han känner de politiska tilldragelserna och det
offentliga lifvet uti Sverge under det adertonde
århundradets sednare hälft, och det är i sjelfva
verket för oss svenskar ett vigtigt bidtag till
denna periods historia, då det belyser förhållanden,
som icke varit tillräckligt utredda o*h framför
allt är egnadt att bidraga till bildandet af en
riktigare uppfattning af Gustaf III:s karakter och
handlingssätt. Hans korrespondens med hans väninnor i
Frankrike, hans politiska representanter och agenter
i detta land samt med medlemmarna af den franska
konungafamiljen sprida ganska mycket ljus öfver
hans planer under hans tjugoåriga regering. Äfven är
denna bok af stort intresse genom hvad den meddelar
om de franska förhållandena under den sista perioden
af 1’ancien régime, om revolutionens uppkomst och
tillväxt, hofpartiets och emigranternas förtvinade
ansträngningar att motarbeta den samt den svenske
konungens ridderliga men okloka sträfvanden efter
kommandot vid det korståg, som var tillämnadt mot
det de facto redan republikaniserade Frankrike
Zion. Andlig musik för hemmet, skolan ocli
kyrkan. Utgifven af J.
A. Josephson. Tryckt hos Edquist & Berglund
i Upsala. 1867.
Utgifvarens namn torde vara en tillförlitlig borgen
för att denna tidskrift skall väl motsvara sin
uppgift, och vi förmoda, att mänga af vara läsare och
läsarinnor, som fatt sängens gåfva, skola förskaffa
sig densamma, då den innehåller så mycket af det goda
gamla, som för dem är fullkomligt nytt.
–y–
-
Allmännyttigt.
Förvaring af ägg. Härvid iakttages, att man väljer
så-dane, hvilka under en svalare tid blifvit lagde,
alltså i Maj eller September. Sådane ägg kunna vid
riktig behandling hålla sig månader igenom. Emedan
de befruktade äggen blott en kort tid skulle hålla
sig, måste man för ändamålets vinnande använda
obefruktade. Vidare bör man noga undersöka, att bland
de till förvaring bestämda icke finnes något skämdt,
och för att erfara detta, använder man följande mycket
enkla, men alldeles osvikliga medel: tungspetsen
hålles först emot den öfre och strax derefter på den
nedre ändan af hvarje ägg, hvarvid det skall gifva
sig tillkänna, att man på ett ännu friskt spörjer en
viss värme å den öfre runda delen, men vid spetsen
mer kyla, under det att på ett skämdt ägg båda
ändarne hafva samma temperatur. Vid förvarandet af
ägg är luftens afhållande väsendtligaste vilkoret,
ty deras skal äro försedda med porer, genom hvilka
luften intränger och åstadkommer förruttnelse. I de
ägg, man köper på torget, har
redan genom atmosferens tryck, luft inträngt
och de egna sig för den skull icke för en längre
förvaring. Felaktigt är att sätta äggen i en qvaf
källare, emedan de derstädes antaga en unken smak och
icke länge hålla sig. Öfverhufvud kommer mycket an på
riktningen och läget; de ägg, hvilka man ställer rätt
upp och ned, hålla sig bättre och lägre än de, som
ligga på långsidan. Bäst förvaras de på följande sätt:
till inläggning väljer man en cirkelformig korg eller
låda, beströr bottnen l tum högt med aska och ställer
äggen bredvid hvarandra i cirkel, på det sätt, att de
med den trubbiga ändan hvila på bottnen (underlaget);
derefter strör man ånyo aska, för att fylla de tomma
mellanrummen, inlägger återigen ett hvarf ägg samt
fortfar sålunda, tills hela korgen är full. Denna
sättes sedan på en sval plats. I stället för aska
kan man också begagna säd eller hackelse. En annan
method är, att lägga äggen i ett kärl med kalkvatten,
och ändtligen kan man i ett tredje fall öfverstryka
dem med vattenglas och derefter låta dem torka.
-
Charad.
itt första mången ganska galet gör; Det ofta göres
af korporationer Och stundom utaf flera millioner. -
Mitt andras art man så beskrifva bör.
Att till ett skydd, ett värn det alltid ämnas.
När som mitt första och mitt andra nämnas
Tillsammans det till qvinnokönet hör.
Mitt tredje ingen man vill gerna heta,
Om han ock är det, när ett s tas bort.
Mitt fjerde är ett ord utaf den sort,
Hvars lösning man får länge fåfängt
leta. Upplysningsvis jag här dock nämna vill, Att
det en motsats är till ordet till. Utaf mitt femte
verlden öfverflödar: Det ej för ögat, blott för örat
är. Musiken dock det mest omfatta plär; Den om dess
renhet ifrigt sig bemödar. Mitt hela, prydt med
späda sippors krans, Man fira plär med lusteld,
sång och dans.
Wilhelmina.
-
Rebus.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
