Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmännyttigt. - Litteraturöfversigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allmännyttigt.
Ett förträffligt medel mot bladlöss består deri, att
man | med kalklösning fuktar de angripna växtdelarne.
Detta medel har länge blifvit användt i Pfalz,
men är ännu icke så allmänt bekant, som det
förtjenar att blifva. I Pfalz bestänker man så
väl i närheten af vägarna befintliga vinstockar,
som mindre för otillbörlig påhelsning utsatta
fruktträd med kalk-lösning, för att derigenom af h
alla tjufvar. Detta har ledt till den upptäckten,
att alla bladlöss försvinna efter bestänkningen. j De
fläckar, som solhettan ofta åstadkommer hos äpplen,
gifva } äfven vika, om de bestrykas med kalkvatten.
j
Recept mot rheumatism. En person, som förr mycket
j lidit af rheumatism, men numera kurerat sig, har
lemnat föl- l jande uppgift, hvilken för mången torde
vara välkommen: | »Denna obehagliga åkomma qväfves i
sin linda derigenom, att j man hvarje afton, innan man
går till sängs, tvättar fotsulorna | med kylslaget
rent vatten, som hälles i den ihåliga handen och
j på det sättet föres till foten. Har detta skett,
frotterar man j foten, tager på sig varma strumpor
och skyndar sig till sängs, j För all förkylning
måste man derunder taga sig till vara. Skrifva- j
ren häraf använder detta enkla förfaringssätt sedan
längre tid tillbaka och har funnit det vara af den
mest öfverraskande verkan.
Tvättning af slöjor. Hvita slöjor tvättas i ljumt
tvålvatten, urvridas lätt, renspolas sedan i kallt
brunnsvatten och klappas halft torra med händerna
hvarefter de upphängas till fullständig torkning.
Svarta slöjor doppar man i kallt vatten, hvari oxgalla
är upplöst och renspolar dem sedan med kallt. För att
stärka dem, dragas de genom gummivatten, utklappas
mellan händerna och upphängas.
Nya tvättmedel. För tvättning af kulörta bomulls-,
ylle-och sidentyger är hvarken vattenglas eller borax,
såsom vid
hvita saker, att tillråda; men äfven för de
färgade har en nyare tid funnit två substanser,
hvilka lemna ett förträffligt resultat, enär de
hvarken skada tyg eller färg; de heta gly-cerin och
qidllaybark. Glycerinet passar blott för damsmut-siga
väfnader, isynnerhet sådane med mycket fina och
ömtåliga färger, quillaybarken deremot för svett-,
flott- och harz-fläckar samt isynnerhet för allt
slags broderi.
Glycerinet, hvilket man alltefter dess renhet kan
köpa till 70-80 öre skålpundet, har egenskapen att
genomtränga tyget som ett flytande fettamno och för
vattnet, i hvilket det återigen strax löser sig,
underlättar inträngandet i tygtrådarne. Man indränker
tyget under tryckning med händerna i glyce-rinet,
låter det stå några timmar och sköljer det sedan rent
med mjukt vatten.
Quillay- eller Duillayabarken (af Quillaja
saponaria) är betäckt med en svartaktig yta, inuti
gul, innehåller tre gånger mer såpämne, än den
hittills använda såproten. Den är för den skull som
rengöringsmedel tre gånger kraftigare än den sednare
samt erbjuder den fördelen, att en genom kallt eller
varmt vatten utdragen soppa är föga färgad. Denna
bark (hos större drogister till omkring l rdr 16 öre
skålpundet) sönderdelas, öfvergjutes med kallt eller
ljumt vatten (ungefär 20 gånger, n. b. i mängd) och
får sedan stå att draga 12-16 timmar, under periodisk
omrörning. Med den derefter silade soppan verkställes
sedan rengörningen af tyget eller broderiet (hvad
slag som helst). Allt efter dettas beskaffenhet,
indränkes det blott och rensköljes sedan med vatten,
eller indränker man och rengör efteråt med tillhjelp
af en borste eller genom gnidning mellan händerna,
hvarpå följer en ur-skölj ning med vatten. Verkan af
denna såpbark är öfverraskande.
-
Litteraturöfversigt.
Eli kärlekshistoria af George Eliot, förf. till
"AdamBede", "Roneola", m. fl. Öfversättning frän
engelskan af Turdus Memla. Stockholm, på L. J. Hiertas
förlag, 1867.
Om det stora rykte, som pseudonymen George Eliot
förvärfvat sig under det sist-förflutna decenniet,
ej blott inom sitt eget fädernesland, utan. äfven
pä kontinenten, såsom en af samtidens yppersta
romanförfattarinnor, är i hög grad egnadt att
förskaffa denna bok talrika läsare och läsarinnor,
så ar dess innehall i samma mån egnadt att anslå
dessa och tillfredsställa de stora anspråken. I denna
berättelse skall den, som ännu är i besittning af en
sund och oförderfrvad smak och ej begagnar romaner
såsom stimulerande medel vid psykisk förslappning och
dåsighet, finna träffande skildringar ur det engelska
familjelif vet samt ömsom naiva och ömsom humoristiska
teckningar af företeelser och förhallanden, vittnande
om stor talang och djup blick in i menniskohjertats
doldaste vinklar och vrår. Framställningen af
Caterinas lif från den dag, då hon af sina välvilliga
ehuru något förnämt nedlåtande beskyddare fördes från
det sköna, solbe-glänsta Italien till det dimmiga
England, är lefvande och full af intressanta
momenter, om ock ingen invecklad intrig, inga
effektfulla uppträden, hvari brottsliga lidelser
spela hufvudrollen, inga mord eller andra uppsåtliga
nidingsdåd förekomma. Ämnet för denna roman - ett
qvinligt hjertas krossande genom en s. k. hederlig
mans trohetsbrott -. är behandladt med mycken finhet
i detaljen, så att det hela ej kan annat än göra ett
djupt intryck på de läsare, hvilkas verldsåskådning ej
är af den art, att den stålsätter dem mot det rörande,
det verkligt gripande i situationerna och utvecklingen
af händelserna.
Berättelser och utkast af Finn, (förf. till "En
bilderstrid" i Sju Signaturer.) I. Stockholm, Oscar
Lamms förlag, J867.
Vi kunna här anbefalla åt våra läsares och läsarinnors
uppmärksamhet tvänne berättelser, ringa i qvantitativt
hänseende, men destomera betydande i qvalitativt. Den
unge förf. har mer än uppfyllt de förhoppningar om
att han snart skulle prestera något nytt af värde
i novellväg, som han väckte genom sin i "Sånger
och berättelser af Sju Signaturer" intagna novell
"En bilderstrid", genom dessa begge små i sitt
slag verkligen utmärkta skildringar. I synnerhet
vilja vi rekommendera den första, "Evig ungdom",
åt dem, som älska de teckningar ur lifvet, som bära
stämpel af verklig poesi - icke af den artificiella,
eftergjorda, ur andra hand tagna klingklangpoesien
utan af henne, som bor på människosjälens botten
och derur framqväller i friska strömmar och som man
kan hvarken köpa, eröfra genom arbete eller med full
framgång härma. I det älskliga naturbarnet Anna, som
fått ej blott sångens, utan äfven den sannt poetiska
uppfattningens gudagafva, har förf. framställt med
kärlek och inspiration en gestalt, som skall och
måste anslå. Huru naiv, huru sprittande i sin friska
ungdomsglädje, huru djup i sin känsla för naturen
och sina barndomsminnens verld är icke den unga
flickan! Och huru sann sedan! - Icke ett ögonblick
upphör hon att vara Anna på Qvarntorpet, och den
bildning, hon erhåller under vistandet i hufvudstaden,
sammansmälter helt naturligt med hennes person, utan
att blifva en lös mantel, som prunkar, men i obevakade
ögonblick faller af skuldrorna - något, som är helt
naturligt hos den, som äger den inre begåf-ningens
rika fond. Äfven Nils är väl tecknad, och de ungas
slutliga förening efter den långa skilsmessan är
ett så vackert slut, som man kunnat tänka sig på den
lilla novellen. - "I kärlekens förgårdar" är en skiss,
som äfven vittnar fördelaktigt om förfts talang och
fantasi, men anmärkningar skulle måhända kunna göras
mot idéen att låta en så ung och oskyldig flicka
som Aina välja en person, sådan som den lättsinnige,
på sinnliga njutning-ar begifna Fritz, och med honom
uppehålla sig i kärlekens förgårdar, för att sedan
bege sig in i sjelfva templet med Robert, som hon
hela tiden känt och som alltjämt älskat henne. Äfven
till grund för denna berättelse tyckes dock en ren
och ädel liisåskådning ligga, och slutintrycket är
i allo godt.
Småteckningar af en ungdomens vän. Andra
häftet. Stockholm, Ivar Hägg-ströms boktryckeri,
1807.
Dessa små skisser äro rätt väl skrifna och röja ganska
mycken förmåga att sätta sig in i de ungas uppfattning
och uttryckssätt. Sannerligen förtjenar det första
stycket, benämdt "Småsyskonens sagor", beröm för sin
okonstladt barnsliga ton och den flägt af
poesi, som genomgår Ninas saga. "Nornagest" är
ett helt och hållet oförändradt lån ur den norska
konungasagan. "Menniskan spår och Gud rår" är en
liten nätt berättelse, som låter läsa sig af både
små och stora.
Den unga qvinnan, Hennes kallelse och utsigter
för detta lifvet och det tillkommande. Af John
Angell James. Från tionde engelska upplagan
öfversatt af Joh. Er. Nyström, med förord af d:r
P. Fjellstedt. Stockholm. P. Palmqyists förlag.
Fä böcker torde vara mera förtjenta af en plats i
familjebiblioteket än denna. De läror och råd, den
innehåller, äro sa förträffliga, så noga afpassade
för den unga flickans olika lefnadsförhållanden och
framställas så klart, så bevisande och bevekande
på en gång, att den helt säkert i många fall skall
utöfva ett ytterst fördelaktigt inflytande på det för
goda intryck tillgängliga qvinnohjertat. Den varmt
kristliga anda, som genomgår hela arbetet, den djupa
menniskokännedom och verldserfarenhet, som det röjer,
och det djupa intresset för den unga qvinnans sanna
bästa, som framträder på hvarje blad, göra förf. i hög
grad lämplig att uppträda såsom hennes rådgifvare. Då
dertill kommer, att framställningssättet är hvarken
torrt eller pjollrigt, utan friskt, lefvande och
underhållande, tro, vi att denna bok skall anslå
hvarje ung qvinna, hvilken sträfvar efter inre
förädling på religiös grundval. Särskilt vilja
vi fästa uppmärksamhet på det kapitel, som kallas
"Lifvet i fädernehemmet", såsom innehållande många
dyrbara vinkar och rad för läsarinnan.
Om jordskorpans osldllerande rörelser under den
qvaternära och nuvarande perioden. Föredrag af
E. Hébert, professor i geologien vid Falculté
des sciences i Paris. Med fyra kartor intryckta i
texten. Stockholm, på L. J. Hiertas förlag, 1867.
I detta lilla häfte meddelas de resultater, hvartill
en utmärkt fransk geolog kommit vid sina försök att
lösa den länge sväfvande frågan om jordytans lokala
höjningar och sänkningar. För oss svenskar äger det
ett särskildt intresse, då det företrädesvis är frågan
om de redan af svenska vetenskapsmän observerade
rörelser af vårt lands yta, åt hvilka han egnat en
synnerlig uppmärksamhet under de undersökningar af
Sveriges geologiska förhållanden, som han företog,
då han för ett par år sedan uppehöll sig någon tid
här i landet. Man får veta, att snäckskal, som finnas
på betydliga höjder i vårt land, liksom i Norge, på
Irland, i Skottland och i Wales, hafva tillhört arter,
hvilka ännu lefva - men endast i polarhafven. Af
denna omständighet härleder förf. den slutsatsen,
att, då de ifrågavarande terrängerna utgjorde delar af
hafsbottnen, en köld, jemförlig med polartrakternas,
måste hafva herrskat i Skandinavien, och förklarar den
genom en föregående utveckling af ofantliga glacierer
under tertiärperioden.
Resor i norra Amerikas klippberg till Ny-Mexikos
högslätt, företagna af Colorado-expeditionen, enligt
uppdrag af Förenta Staternas regering, och beskrifna
af Balduin Möllhausen, medlem af expeditionen. Med
6 planscher och l karta. Öfversättning af
C. E. Möller. Första häftet. Stockholm. P. G. Berg,
1867.
Bland de talrika resebeskrifningar, som i våra dagar
täfla om den vetgiriga allmänhetens uppmärksamhet,
intager denna obestridligen ett utmärkt rum. Den
skildrar på ett intressant och lefvande sätt trakter
af den nya verlden, som länge varit så godt som okända
för nordamerikanarna sjelfva, och pikanta episoder,
jagberättelser och återgif-vandet af ovanliga äfventyr
bidraga att göra den lika underhållande, som den
blifvit upplysande och lärorik genom de vetenskapliga
iakttagelser, hvilka den meddelar. Dessa egenskaper
kunna ej annat än göra den väl förtjent af en närmare
bekantskap, och vi draga derför ej i betänkande att
anbefalla den åt våra läsare och i synnerhet afc de
unga, för hvilka vanligen reseskildringar af denna
art äga stor tjusningskraft.
Europas länder och folk, beskrifna för ungdomen,
med berättelser
OCh talrika afbildningar. Af förf. till "I fjerran",
"Dagens gryning", "Litet i sen-der", "Ljus i hemmet*
in. fl. Bearbetning frän engelskan efter ett exemplar
af det 32:dra tusendet, Stockholm, P. Palmqvists
"förlag, 1866.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
