- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band VI, årgång 1867 /
212

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidköping. Konturteckning af Claës Johan Ljungström.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

götabygden häromkring erhöll befolkning, kan man
tryggt påstå, och skälen till ett sådant påstående
ligga närmast deri, att folken, som först bröto bygd,
kommo vanligen floderna uppföre från de stora vattnens
kuster, sålunda ock genom Göta Elf in i Wenern, der
många flodmynningar åter voro, och bland dessa Lidans;
- vidare, att landet härstädes befanns vara godt
och fruktbart; - slutligen, att här, som vid öfriga
floders utlopp, erbjöd sig ett lönande fiskevatten.

Kinne viken kallas den här tillstötande delen
af sjön Wenern, hvilken vik på ena sidan har
Kinnekulle, på den andra sidan det vackra Kålland,
som skiljer Kinneviken från Dalbosjön. Öfverallt i de
villebrådsrika skogarne och lunderna på ömse sidor
om viken erbjöd sig Jagten, likasom elfven och sjön
gåfvo fisket åt de menniskor, som här togo fotfäste
och nedslogo sina bopålar. - Att sådane orter städse
blifvit tidigt tagne i besittning och befolkade,
är en bekant sanning.

På Kinnekulles sluttning emot middagssolen uppstod det
sedermera under den historiska tiden märkliga Husaby,
der Olof Skötkonung någon tid hade sin hofhållning och
der Skara stifts första biskopar bodde. På Qvaldinsö,
sedermera Kål-landsö kallad, uppstod Läckö gård med
sitt af biskopen i Skara, Bryolf den Förste anlagda,
der ännu befintliga slott. Båda dessa ställen, med
den behagligaste natur och rika på lifsförnödenheter,
voro Yestgötabiskoparne kära och goda. Vä-

gen dessa orter emellan gick Kinneviken omkring,
och Lidan | måste då passeras. Lidköping kom
sålunda i mellanhand, och j detta fiskläge var
naturligtvis en god lägenhet för de Hög-vördige
Fäderna, som väl läto sig smaklige vara de feta ålar,
den mustiga näbbsik, den råmfulla lake, de tunga
laxar, hvilka här uppdrogos både ur elfven och ur
sjön.

Man har häraf anledning antaga att Lidköping varit
en biskopsegendom, då fiskeläget eller köpingen
erhöll köpstadsrättighet. Detta antagande har ett
kanske ännu starkare skäl | för sig, nämligen det,
att stadens vapen är en biskop i full l ornat med
kräkla, mössa, o. s. v.

Staden, belägen på östra sidan om Lidan erhöll
hvarjehanda rättigheter, dels af Karl Knutson år 1470,
dels 1532 af Gustaf I, dels af Karl IX år 1606. Den
hade handelsrättighet på och omkring Wenern än här,
än der, och utvecklade sig icke obetydligt efter den
tidens förhållanden, tills den fick svåra medtäflare
i de nya städerna Carlstad och Mariestad.

År 1651 skänkte drottning Kerstin alla kronans
inkomster af Lidköping åt sin gunstling grefve Jacob
de la Gardie, som redan förut var i besittning af
Läckö slott och län; men 1655 beslöto ständerna,
att denne herre skulle till kronan återställa
Lidköping, emot gifven rättighet för honom att på
sin grund anlägga en stad. Jacob de la Gardies son,
rikskansleren Magnus Gabriel, gick slutligen härom
i författning, sedan han | af dåvarande ägaren till
det Lidköping närbelägna Agården, |

presidenten Erlan Kafle, tillbyta sig nödig jordrymd
vester om Lidan gentemot Lidköping, och anlade sålunda
der en stad, för hvilken privilegier utfärdades
år 1670 af förmyndareregeringen, Hedvig Eleonora
med Per Brahe, C. G. Wrangel, Gustaf Otto Stenbock,
Sten Bjelke och Gustaf Baner, och hvilken stad 1672
började anläggas.

Härigenom uppstod ett nytt Lidköping bredvid det
gamla, endast med elfven till gräns och skilnad;
och ännu bibehålla sig benämningarne »gamla staden»
och »nya staden».

Privilegierna stadga, att »begge dessa städer skola
alltid vara en kropp och societet» ; men stadens vapen
ändrades i så måtto, att det kom att innehålla tvänne
sköldar: en med de la Gardieska vapnet, en med det
gamla. Karl XI, som år 1683 reducerade både staden
och grefskapet Läckö under kronan, skref dock den 26
Augusti 1691, att han fann ändringen af stadens fordna
vapen »oanständigt», och befallde med detsamma, att
staden skulle »nöjas med det insegel, som den gamla
staden af ålder var förlänt».

Den gamla staden var, såsom Palmblad i sin geografi
skref om Skara, »krokig och ful». Den nya deremot
anlades med raka och breda gator samt fick ett torg,
som innehåller 232,776 qvadratfot. Att torget anlades
så stort, var en slug beräkning. Privilegiernas af
1670 nionde § lyder nämligen så: »emedan lägligheten
af orten fordrar, att det förnämsta torget,

der alla marknader hållas skole, förblifver på den nye
stadens sida under grefskapets gebit, i thy skola alla
inkomster, som i ett eller annat deraf förorsakas,
grefvarne enskildt tillfalla.»

Natten emellan den 21 och 22 Maj 1849 utbröt en
vådeld, som ödelade hela den gamla staden samt
kyrkan. Härefter skedde en ny tomtreglering,
hvarigenom gatorna ordnades i likhet med nya
stadens, utom det att en bred gata med dubbla rader
trädplantering går upp ifrån sjön till kyrkan samt
att emellan elfven och den långs denna gående gatan,
i stället för förr varande åbyggnader, ett plantage
blef anlagdt till prydnad för staden och gagn för
promenerande. Härjemte har kyrkogården, sedan ny
begrafningsplats blifvit anlagd i söder utom gamla
staden, planerats och blifvit försedd med grupper
af hvarjehanda träd och buskar. - Den gamla stadens
utseende med sina nya hus och vackra anläggningar
visar sig nu såsom mera värdig att kallas den nya,
än att behålla sin förra benämning.

Inom gamla staden ligger kyrkan, ett vackert i
spetsbåge-stil uppfördt tempel med tvänne pelarrader,
som uppbära hvalfven. Intill 1676 saknades torn,
och klockorna hängde i en trästapel i närheten af
kyrkan. Sedan grefve Magnus Gabriel de la Gardie
kallat den lärde och skicklige Jonas Rudberus till
pastor i Lidköping och prost öfver Läckö grefskap,
uppbyggdes torn, hvarjemte kyrkan ansenligt
förbättrades, till största delen på grefvens
bekostnad. Rudberus, onekligen den mest

Vy af Lidköping.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1867/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free