Svenska Familj-Journalen / Band VI, årgång 1867 / 368 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hangös öga. Äfventyr i tre berättelser, af Z. Topelius. Tredje berättelsen. - I de ryska östersjöprovinserna. II. Från Memel till Riga och Dorpat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

George. Ni får lof att upptaga den i vår
sjöförklaring. Fyren hade slocknat, och orsaken var
en ung fyrvaktares vårdslöshet.

(Isak inträder.)

GEORGE. Här är han, milord.

LILLA (tm lorden). Ers nåd har lofvat ihågkomma min
ringa tjenst vid skeppsbrottet med någon belöning.

Lord SIDNEY. Det är sant. Hvad önskar da, mitt
barn?

LILLA. Nåd för den brottslige, som är ...
min fästman.

GRORGE. Ett bevekande skäl, milord!

Lord SIDNEY. Må vara. Jag kan ej undgå att nämna
händelsen i min sjöförklaring, men man har exempel
uppå att fyrar kunna släckas ... af stormen. Är du
nöjd dermed, lilla sjötroll?

LILLA. Jag tackar ers nåd; mycket nöjd. Isak . . . här
har du mig. Tacka milord!

ISAK (skrapande med foten). Stor tack skall han ha.

DAVID (for sig). De tacka honom! Men hvem tackar
mig?

SAMMTJ (som vaknat ur djupa tankar). Det var
något om mitt

baril . . . (hennes blickar falla på Arabella.)
Allra käraste Solsken, är du

ännu qvar uti natten? Kom, kom, så gå vi till
himmelen!

ARABELLA. Ja, min mor! Men först skola vi ännu strida
på jorden.

Lord SIDNEY. Farväl, mitt barn! Lef lycklig i dina
illusioner, tilldess du vaknar, för att åter uppsöka
din far!

ARABELLA. Förlåt mig, min far, förlåt mig en kort
skils-messa! Ni skall återfå mig frisk och beredd
att egna hela mitt lif åt er!

Lord SIDNEY. Farväl, sir Georg! Farväl, mina
vänner j

(Haa går, åtföljd af sir Georje, Arabella och.
Sammu samt landtfolk och sjömän.)

DAVID (tiii Liiia.) Ännu är det tid, barn! LILLA.
Ja, far, ännu är det tid .att tacka Gud för
att allt är, som det är.

DAVID. Och din höghet?

LlLLA (pekar åt höjden). Der !

DAVID. Och din rikedom?

LlLLA (pekar på Isak). Här ! Och (pekar på
hjertat) häl* !

KALLE (inspringande). Engelsman seglar! Tänd
på fyren! LILLA. Akta fyren, Isak! Aldrig
mer skall Hangös öga slockna i natten.
(Slut.)
-

På isen å Dünafloden.

I de ryska östersjöprovinserna.

Från Memel till Riga och Dorpat.

kan icke förtänka kurländarne, för det de gerna längta
ut från sitt enformiga hem och resa till Tysk-land,
Frankrike, Italien och - Gud vet hvärthän; men att
fullkomligt lösrycka sig från den trakt, som sett dem
födas, förmå de icke; ty alla känna hvarandra, äro
beslägtade med hvarandra och benämna derföre aldrig
hvarandra ined familjnamnet, utan hvar och en bär sin
egendoms namn. Hela landet är att betrakta som en stor
stad, hvars hus blott af en tillfällighet kommit att
ligga mer eller mindre skilda från hvarandra. Familj-
och kotteriintresset är det enda, som i det kuriska
landet har utvecklat sig lika allmänt, som gran-
och tallskogarna. Men tillbaka till sjelfva Mitau!

Staden är regelmessigt byggd, men har för det mesta
blott trähus. Öfver Aa leder en skeppsbro. Floden
hvimlar af små smutsiga litau-båtar, hvilka vid första
påseendet kunna tagas för att vara stora vidunderliga
fiskar. En sådan båt är däckad, och uv luckan till
denna oformliga tingest framkrypa

sluskiga menniskor i smutsiga blå kläder och med ett
egendomligt språk, - litauer. Blott sällan ser man
en lettisk båt med sin gråklädda besättning. Från
lifegenskapens tid hafva dessa litauer bevarat det
lidande ansigtet och de rädda åtbörderna, men från en
ännu äldre tid den mongoliska ansigtsbild-ningen. Här
och der smyga snuskiga judar, en sorglig qvar-lefva
från det polska regementets tid, i långa, trasiga
rockar, med evigt gestikulerande magra armar
och ständigt pladdrande mun, alltid synbarligen
förfördelade och alltid bedragande, då tillfälle
dertill gifves.

En af de ansenligaste byggnaderna i staden är
Gymnasium illustre, med ett bibliotek af 26,000 band
och ett observatorium. - Ett bevis på kurländarnes
sinne för andliga intressen är det år 1816 i Mitau
stiftade kurländska sällskapet för litteratur och
konst, hvilket i sitt provincialmuseum har en icke
obetydande samling af naturalster, målningar, mynt och
antiqviteter och genom tryck bekantgör sina skrifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>