Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvilken blef bäst? Ur verkligheten, af Betty. (Forts. från sid. 351.) - Lösning af Schackproblemet i 10:de häftet. - Lösning af kombinationsuppgiften i 10:de häftet, pag. 320 - Rättelser s. 42 och s. 257.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvem kan tolka menniskohjertat! Denna barnafremma
Blenda, hvars själ aldrig närt annat än rena
och ädla känslor, hade med en sällspord kärlek
älskat Axel - den förvillade och af laster suddlade
mannen. Visserligen anade ej Blenda, att Axel var så
djupt sjunken; men en stor del af hans förvillelser
hade det beställsamma rvktet låtit henne veta.
Under sommarmånaderna sammanträffade Blenda och
Ellen ofta med Gustaf och Eriksson, dels på Näs,
dels i Norrköping; och hur den lille bevingade Guden
intrigerade och skötte sina pilar - nog af, vid
höstens början voro dessa fyra tvenne förlofvade par.
Blenda hade öfverflyttat sin kärlek på Gustaf, hvilken
- hon insåg det, ju mer hon lärde känna honom - var
mera värd hennes tillgifvenhet, än hans broder varit
det.
Ellen hade aldrig drömt om, att hennes hjerta var
mäktigt en så innerlig kärlek, som den, hon nu
skänkte sin fästman Eriksson, som å sin sida var yr
af sällhet. Han frågade ofta Gustaf, om han var fullt
vaken, om hans lycka var verklighet eller blott en -
dröm.
För att icke på vanligt blåstrumpsmanér sluta
berättelsen med bröllop, vilja vi blott omtala för
läsaren, att de fyra »kontrahenterna»» varit gifta i
ett par år, då detta nedskrif-ves, och att de till
dato njutit en ostörd lycka. Fru Hjul har blifvit
enka; gubben slumrar under den gröna torfvan - och
hon bor hos sin dotter, men gör ofta rätt långa besök
hos sonen och sonhustrun, som hon aldrig tröttnar
att loforda. Hennes gamla förkärlek för de förnäma
hänger ännu uti gumman, och det händer icke sällan,
då hon med någon främmande talar om sin sonhustru,
att hon underrättar derom, att denna är född en
fröken P**. Oaktadt denna lilla svaghet har hon dock
lärt sig att inse, det menniskovärdet icke består i
ärfda anor, utan i arbetsamhet och redlig vandel. Hon
föraktar ej längre fattigd.omen, ehuru hon nu icke
behöfver vidkännas några försakelser. »»Rikedomen är
ingen nyttig skola för ett högmodigt sinne»», är ett
valspråk, som gumman ofta upprepar - liksom straffande
sig sjelf för sin förra fåfänga och det oförnuftiga
sätt hvarpå hon använde rikedomens fördelar.
-
Lösning af Schackproblemet i 10:de häftet.
Hvit.
Svart.
1. SciG -F4: »4-E3: eller B,
C.
2. DHG-EG F7-EG: eller A.
3. SD3-c5 f KE4-D4 ’)
4. SF4-EG: f "KD4-C3-)
5. Sc5-A4: f och matt.
]) Om kungen i stället tager springarn på F4, så gör
hvit genast matt genom : 4. Sc5-EG: f.
-) Går kungen till DÖ, så spelar hvit: 5.L.B1-E4 f
och matt.
A.
2..... E3-E2
3. SD3-B2f KE4-E3 3)
4. SF4-E2: likgiltigt.
5. I)E6- HÖ eller Ss2-Dl f o. M.
.’) Om kungen tager spr. på r4, så gör hvit: 4. DEG -
FÖ f, KF4-E3; 5. DFÖ-E4 f o. M. Går deremot (i 3:dje
draget) kungen från E4 till D4, så schackar hv. på
DÖ med drottningen och gör i nästa drag matt.
B.
l..... SEÖ-D3: f
2. LB!-~ DS: f KE4-E3: *)
3. SF4-DÖ f KES-D3:
4. DHG- H7 f F7-FÖ ö.Dn7- FÖ: f och M.
4) Går kungen till E ö, så gör hvit:
3. DHG-Gö-f, F7-FÖ; 4. DGÖ -FÖ: f o. M.
C.
]..... SEÖ-F3f
2. G2 -F3: f KE4– E3: a)
3. SDS-EÖ:, LDG-EÖ:
4. SF4-02 f, KES-F3: ö. SG2-H4 f o. M.
5) Tager kungen i stället bonden på r3,
så schackar hvit: 3. DHG-Hof Kr3-E4 (bäst annars
matt på E2); 4. SDS-cö f, KE4- E3:; ö. Sr4-DÖ 1. G2
f o. M.; eller ock: 4. DHÖ-Döf, KE4-E3:; ö. SF4-G2
f o. M.
(R-s, hvilken trott sig lösa problemet i två drag
sålunda: »1. SDS-B4:f, D4-D3 eller SEÖ-DS; 2. DnG-
p4», har förbisett, bland annat, att svart i l:sta
draget schackar igen med sin springare.)
-
Lösning af kombinationsuppgiften i 10:de häftet, pag. 320:
Fången går in i N:o 2, derefter genom 1 till 9, nu 10,
11, 3, 4, 12, 20, 19, 18, 17 derefter 25, 26, 27, 28,
29, nu 21, 13, 5, 6, 14, 22, 30 till 38, härefter fram
till 33, derefter genom 41–47, så 39 uppför till 7,
slutligen från 8 ned till 56, hvarefter han går fram
till 49 och går till sist genom 57 till 64 och är
fri.
-
Rättelser: Sidan 42, första spalten, 30 rad. uppifrån
står: från Island, den fornnordiska sagans och
sångens hemland, Albert Thorvaldsen etc.; läs: - från
Island, den fornnordiska sagans och sångens hemland,
framträdande Albert Thorvaldsen etc.
Sid. 257, första spalten, 5:te och 6:te
rad. uppifr. står: hörntjenarne; läs: hörnstenarne.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
