Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorvaldsen och hans "Alexandertåg". III. Triumferna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ordnade på tvenne linier och under klingande musik i
flera omgångar kretsande kring fregatten, gruppera
sig båtarne slutligen tätt kring dess sidor. Snart
är fregattens däck öfverhöljdt af en entusiastisk
folkmassa, som öfverallt tränges om att närmare få
skåda den store Thorvaldsen.
Men Thorvaldsen är nedstigen i den båt, som skall föra
honom i land, och som matrosernas raska årtag redan
aflägsnat ett stycke från fregatten. Att det älskade
föremålet icke längre är om bord märkes dock snart,
man varsnar ock båten, som bortför Thorvaldsen -
och med en än större fart, än man kommit upp på
skeppets däck, störta nu alla ned i sina båtar
igen. Hela Köpenhamns redd blifver nu skådeplatsen
för en storartad regatta, med ett ofantligt antal
fantastiskt sirade båtar, hvars skarpa rodd och
täflings mål gäller den båt, hvarifrån de snöhvita
Thorvaldsenska lockarna glänsa.
Under det Thorvaldsen landsattes, mannade fregattens
manskap rå, egnande den store konstnären ljudeliga
hurra.
Knappt hade Thorvaldsen hunnit in i vagnen, som
skulle föra honom till hans boning, förr än folket
redan frånspänt hästarne, dragande sålunda vagnen
hela den långa vägen till Charlottenborg. Folkmassan
styrde kosan genom Amalienborgs slott, hvars der
uppställda gar des vakt icke utgjorde något hinder,
utan af den rifvande strömmen alldeles sprängdes, och,
som en dansk författare yttrar sig: » Thorvaldsens
Triumf tog skred i en stolt og mägtig Jubel förbi
’Kongen af Guds Naade\»
Yagnen drogs ända genom Charlottenborgs port in
i gården och fram till trappan af konstnärens
köpenhamnska atelier, der hans vänner välkomnade
honom i de rikt eklärerade och med friska blommor
klädda rummen.
Slottets portvakt hade haft den försigtigheten
att stänga slottsportarne, men den utanför på
den vidsträckta platsen i mång’ tusental böljande
folkmassan var ännu icke nöjd; många voro också, som
icke ännu fått tillfälle att skåda den beundrade. Man
stormade mot portarne, men den envise portvaktaren
förblef obeveklig; - då tager en folkmassans
deputation vägen genom portvaktarens fönster, och
banande sig fram till konstnärens omgifning, anhåller
den med »JErbödighed», att Thorvaldsen måtte visa sig
för folket på slottets balkong, ty man kunde icke gå
bort, innan man fått se honom.
Från Antiksalens, med de många verken af grekernas
konst - samma plats der Thorvaldsen for ett halft
sekel sedan vann sin första utmärkelse och hvilken
förskaffade honom hederstiteln »Monsieur» - från
denna sals balkong mottog KU Thorvaldsen hyllningen
från ett helt folk.
Konstnären blottade aktningsfullt sitt hufvud, och
den hänförda mängdens orkanlika jubel och hurra
tycktes liksom om-fläkta och lyfta den gamles
fladdrande-silfverlockar.
.Härefter fann entusiasmen sitt uttryck i en följd af
lysande fester till konstnärens ära; från skaldernas
lyror ljöd segrarens lof.
Till minne af Thorvaldsen har Akademien i Köpenhamn
låtit prägla en medalj i guld, hvilken på ena sidan
framställer bilden af nymfen Galathea, som åt Danmark
öfverlemnar Amor med lyran - omgifven af de förnämsta
verken af »Aléxandertågets mästare». Medaljens
framsida bär Thorvaldsens bröstbild, inom en ram af
Alexandertågets betydelsefullaste partier, och har
till omskrift Thorvaldsen sculptor Danus *).
IV. Mästerverken,
Yi hafva redan förklarat, att vi icke här förmå tälja
alla de skönhetens under, som tjusa vårt öga från den
i konstens rike så mäktige herrskarens outtömliga
skattkammare; att vi ej kunna lemna en fullständig
beskrifning på all prakten och glansen hos dessa många
den oförvanskliga skönhetens smycken. Yi vilja blott
försöka fasthålla något af det, som vid en hastig
blick fängslar vårt öga; -dock, öfver ett af de
herrliga smyckena - en krona bland dem - vilja vi
lemna en mera utförlig beskrifning, troendes ock, att
detta skall gifva ämne tillräckligt för att samtidigt
kunna förena »beundran med förståndigt begrundande».
Yi nämde, att Thorvaldsen började sina studier i Bom
med att i marmor kopiera några antika byster. Bland
dessa voro: Homér, Cicero, Agrippa, ett par romerska
kejsare m. fl.
Ett betydligt antal byster har Thorvaldsen utfört,
dels af personer, som lefvat före hans tid, -
t. ex. Holberg och Luther - dels af sina berömda
samtida: furstar, konungar, kejsare icke blott,
utan äfven en herrlig rad af författare, skalder och
konstnärer, såsom Horace Yernet, (Ehlenschlaeger,
Camuc-cini, Eckersberg, Byron, Walter Scott
o. s. v. Bhnd furstarne nämna vi företrädesvis
Napoleon I:s lagerkrönta, af en örn uppburna byst.
Bland grafmonumenter och andra offentliga minnesstoder
märka vi: monumentet öfver målaren Appiani (med
gracerna, sörjande öfver sin bortgångne älskling**))
i Milano; - detLeuch-tenbergska grafmonumentet öfver
prins jKugén i Munchen; - monumentet öfver kardinal
Consalvi i Pantheon i Rom (skänkt af Thorvaldsen); -
påfven Pius VILs kolossala monument i S:t Peterskyrkan
i Rom, hvilket framställer den åldrige kyrkofursten
i sin andliga ornat med den tredubbla kronan på
hufvudet, utdelande välsignelsen; framför monumentets
höga fotställning stå tvenne kolossala allegoriska
figurer: den kristliga Styrkan och Yisheten; -
Copernicus’1 sittande staty i Warschau; - Gutenbergs
staty (stående) i Mainz; - Schillers staty (äfven
stående) i Stuttgart; - Byrons staty (framställd
sittande på ruinerna af ett grekiskt tempel) i marmor,
utförd åt England; - Maximilians af Bajern kolossala
ryttarestaty i Munchen; - Poniatovskys ryttarestaty
(åt Warschau, men aldrig der uppställd, utan till
följe af de förändrade politiska förhållandena lärer
den hafva hamnat i någon rysk stad eller fästning
och der förvandlats till en riddar S:t Göran); -
monumentet öfver de i Paris 1792, vid försvaret af
Tuilerierna stupade schweizarne (ett Lejon, som ännu
i döden söker skydda den franska vapenskölden) m. fl.
Efter Jason med det eröfrade gyldene skinnet följde
hela denna sköna samling af statyer och grupper
ur den grekiska myten, genom hvilka förherrligas
ungdomen, styrkan, kärleken etc., såsom Mercurius,
Vulkan, Herkules, Mars, An-tinous, Ganymedes, Amor
och Psyche, Hoppet (i eginetisk stil, med sirliga
lockar och regelbundna draperier samt med en blomma
i den upplyftade handen), Psyche med Pandoras ask,
Venus (för hvilken konstnären icke allenast haft
till förebilder antikens skönaste mönster, utan
ock studerat en samling lefvande modeller, till ett
antal, som det uppgifves, af nära ett halft hundrade;
också arbetade han på denna staty i flera år),
gruppen af Gracerna (i hvilket arbete Thorvaldsen på
ett fullkomligt i ögonen fallande sätt besegrar sin
medtäflare Canova och i lösningen af denna uppgift
helt och hållet behåller lagern ensam för sig),
Bacchus och Ariadne m. fl.
Af allt hvad den kristna konsten hittills frambragt
inom skulpturen, utgöra de arbeten af Thorvaldsen, som
smycka »Frue-Kirke» i Köpenhamn utan gensägelse det
yppersta; liksom ock genom dessa arbeten kyrkan sjelf
härutinnan, om också icke i arkitektoniskt afseende,
torde böra räknas bland de förnämsta tempel i hela
kristenheten. Utom Johannes gr upp en (Johannes i
en stor åhöraresamling, predikande i öknen), hvilken
pryder kyrkans fronton, finnes ine i kyrkan Christus
(framställd under det ögonblick, då han säger: »Kommen
till mig j alle!»), i kolossal storlek, utgörande
altarprydnaden, samt utåt väggarne i kyrkans skepp de
tolf Apostlarne, sex på hvarje sida, och allesamman
kolossala, samt vidare en dopfunt, framställande en
knäböjande engel, som framhåller på sina
*) Flera medaljer hafva blifvit präglade till minne
af Thorvaldsen - ej blott i Danmark, utan äfven i
Tyskland och Italien. Vi nämna bland dessa den af
akademien San Luca i Rom präglade.
**) Att Thorvaldsen, den utmärkta personligheten och
konstnären, äfven skulle hafva fiender och afundsmän,
är tydligt. Också sparade ej afundens Nidhögg att
allt emellanåt utsprida sitt gift. Sålunda skrefs,
intrigerades och skandaliserades i flera italienska
tidningar om och mot Thorvaldsen i anledning af
Appiani monument, hvilket man menade skulle bättre
behandlats af en italienare. Men staden Pisa svarade
genast härpå genom att uppdraga Thorvaldsen att
utföra ett monument öfver en i Pisa nyss bortgången,
utmärkt läkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
