Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Botanikens under. (Tänka växterna ?) - Vesuvius - Hvad en stackars hyresgäst kan hafva att utstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och finna en bättre existens, först sammanfattade allt
sitt sträfvande i en enda akt – växandet. Icke böra vi
förbise, att denna planta började söka ljuset, innan
detta hade fallit på henne. Alltså utvecklade sig
hennes sträfvan efter ljuset fritt och sjelfständigt,
utan att den minsta solstråle hade nedträngt
i det stora djup, der hon befann sig. – Denna
omständighet, hvilken visar, att växten icke
handlade under någon yttre impuls, låter oss
uti ifrågavarande företeelse tillika skönja det
karakteristiska kännetecknet på hvarje frivillig akt –
spontaneiteten.
Vesuvius.
Vid Neapolitanska viken reser sig den vördnadsbjudande
volkanen Vesuvius till en höjd af 4000 fot
öfver hafvets yta. Lik en konung, medveten af
sitt majestät, skådar denna kägla allvarsamt ned
öfver den omgifvande sköna nejden, det präktiga
kustlandet med dess många minnen från forntiden,
det »lyckliga Campanien». Onekligen utgör denna
trakt en af de herrligaste och rikaste på jorden,
ett paradis af skönhet och fruktbarhet; och när de
krafter, som arbeta i Vesuvii innandöme, hålla sig
inom sina gränser, då prunkar äfven sjelfva berget
af den herrligaste vegetation. Här alstras det sköna
vinet »Lacrymæ Christi», och här sprider rosen sitt
doft ända upp mot den förrädiska kratern, som sjelf,
oaktadt sitt höga läge, fordom bekransades af lummiga
träd.
Ända till år 79 hade Vesuvius förhållit sig
stilla. Icke ens en dunkel saga visste att förtälja
om något utbrott. Af bergets form insåg man väl,
att det varit en volkan, hvilken man dock betraktade
som för alltid slocknad, ända tills den förfärliga
katastrof inträffade, genom hvilken de trenne städerna
Herculanum, Pompeji och Stabiæ begrafdes under
aska ooch lava. Mångtaliga utbrott hafva sedan dess
förekommit. År 1794 ödelades den lilla staden Torre
del Greco, efter att redan sju gånger förut hafva
blifvit sköflad af våldsamma eruptioner. I Februari
månad 1850 ruinerades många slott, byar och skogar,
och i samma månad år 1861 förstördes för nionde gången
det då mera åter uppbyggda Torre del Greco. Eruptionen
var vid sistnämda tillfälle af ganska våldsam art;
rökpelaren, som uppsteg ur berget antogs uppgå ända
till 20 tusen fots höjd, och lavaströmmarne samt den
uppkastade askan och de glödande stenarne spridde
sig på ett vidsträckt område.
Det Vesuvii utbrott, som ägde rum i December månad
förlidet år, har genom bildandet af en ny hufvudkrater
och flera sidoöppningar i väsendtlig mån ombildat
detta volkaniska bergs eruptionskäglor. Att betrakta
dylika, så plötsligt inträdände förändringar i den af
oss bebodda jordytan, är naturligtvis af det mest
spännande intresse, icke allenast för geologen,
utan för hvarje menniska.
Denna eruption synes hafva uppnått sin glanspunkt
tisdagsnatten den 17:de December. Väldiga
massor af så kallad volkanisk aska, sand och slagg
utslungades, likt oräkneliga raketer, mot himlen;
glansen från den glödande lavan i kratern bestrålade
det till en del med snö betäckta berget och belyste
den vackra Neapolitanska Viken. Snart strömmade
lavan öfver kraterns bräddar och utgöt sig vidt och
bredt öfver sluttningarne, i synnerhet i riktning mot
Somma, som i halfcirkelform omgifver kraterkäglan.
Vår illustration föreställer den nya kratern,
sedd från Somma. I förgrunden se vi, huru lavan
genombrutit brädden. I det inre af kraterbäcknet
finnas tvenne små sekundära eruptionskäglor,
hvilka åskådliggöra i mindre skala företeelsen af
volkaniska utbrott genom den fasta jordskorpan; de
kunna betraktas som små volkaner i den nyss stelnade
lavabetäckningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
