Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska Bilder. XL. Några drag ur Rutger Aschenbergs lif. Av St. - Sjöhästen. (Till Illustration sid. 132.) - Petter Hernqvist och hans verk. Utkast af Claës Joh. Ljungström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Endast ett medel fanns till räddning, och det var att
få bud till svenska flottan, som låg i Landskrona;
men äfven om ett bud lyckligen kunde komma öfver
till skånska kusten, var det derför icke sagdt,
att den svenska flottan skulle kunna uträtta något
till hans undsättning, ty den holländska och äfven
den danska flottan bevakade hvarje fjärd och voro
modiga och djerfva efter framgången i Öresund. Men
det lyckades. En vacker afton såg Ascheberg till sin
glädje tretton svenska örlogsskepp ankra ett stycke
utanför Sönderborg, och tre timmar efter solnedgången
hördes i mörkret de tysta årslagen af en slup tätt
under Sönderborgs slottsmur. Det var Claes Uggla,
som, jemte Johan Bergenstjerna, anförde de svenska
skeppen och nu kom med budskap om räddning. Genom en
bakport på slottet steg Ascheberg ned till stranden
och samtalade med Uggla samt uppgjorde, huru allt
skulle ordnas, för j att rädda de tappra krigarne åt
sin konung och ett annat till- J falle, der de med
sin död kunde gagna mer än här. j
Så fort båten lemnat stranden, började Ascheberg det
öfverenskomna räddningsarbetet och lät först bryta
trenne öppningar på muren åt sjösidan, så breda, att
tre man kunde gå derigenom i bredd. Men det gälde att
under detta arbete uppehålla fienden och afleda hans
uppmärksamhet från hvad som förenades. Detta lyckades
ock genom det ena utfallet efter det andra. Icke
mindre än tre sådana företogos under dagens lopp,
och Ascheberg stred i spetsen för de sina med j ett
mod och ett dödsförakt, som om han varit säker om se-
j gern. Fienden anade intet af hvad som försiggick
åt sjösidan, men fann att en stormning icke kunde ske
utan stor manspillan och skickade derför mot aftonen
en öfverste med en
trumpetare till slottsporten, för att erbjuda
Ascheberg de bästa vilkor, om han ville gifva
sig. Ascheberg höll sig sjelf undan, men svarade
genom sin öfverstelöjtnant helt kort: »i morgon!»
Så kom natten, en mörk kulen höstnatt. De svenska
kanonerna dundrade allt jemt, och 30 dragoner stodo på
post att noga bevaka fiendens alla rörelser. Ascheberg
aflade ett afskedsbesök hos den furstliga familjen
på slottet, och derefter började aftågandet genom
de trenne Öppningarne på muren. Alla båtar och
espingar, som funnos på flottan, hade lagt till der
utanför. Först fingo qvinnor och barn, med allt hvad
de kunde medföra, stiga ned i båtarne, och derefter
kom ordningen till besättningen. Inskeppningen
fortgick hela natten. I (lagningen voro dock alla
om bord, med undantag af Ascheberg sjelf och hans
officerare samt de 30 dragonerna. Men då sköts svensk
lösen, och enligt förut gifven befallning lemnade
dess"e sina platser och skyndade till muröppningarne,
följde af Ascheberg och officerarne. Endast hästarne
och tross-vagnarne voro qvar inom slottet, när fienden
om morgonen sågo Ascheberg stiga i båten. En skur
af kulor följde, men endast tvenne man af Svenskarne
sårades. Det ökade harmen hos Preussare och Polacker,
hvilka sågo sig fullkomligt gäckade i sitt hopp att en
gång bemäktiga sig den fruktade Rutger von Ascheberg.
Den svenska konungen befann sig i Svendborg på Fyen,
när Claes Uggla och Bergenstjerna ankrade i hamnen
med Aschebergs 10 kompanier ryttare om bord. Med
stor glädje och heder blefvo de aUa mottagna, och
konungen gaf den tappre Ascheberg penningar till inköp
af hästar samt 2000 rdr till skänk åt honom sjelf.
St.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
