Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fartyg från vinkingatiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
båt; ju längre ned man kom, desto bättre bibehållna
visade sig de blottade delarne af fartyget, i
synnerhet de, som lågo begrafna i det lägre, af
blålera bestående jordlagret. Detta fartyg innehade
en ställning i riktning från nord-nordvest mot
syd-sydost, och den södra ändan låg något lägre än
den norra. Den, som redan blifvit nämdt, till större
delen väl konserverade båten består af ekplankor,
som i kanterna äro sammanfogade medelst nitnaglar af
jern. Fogningarne synas tilltäppta medelst tjäradt
dref. Den ännu fullkomligt oskadade kölen är arbetad
af ett enda stycke och har en längd af 43]/3 fot. De
bevarade delarne af stäfvarne visa, att dessa måste
hafva varit starkt liggande och båtens längd således
ganska betydande. (Den ene af de omnämde, på Jutland
funna båtarne räknade från staf till staf en längd
af 74 V2 fot, ehuru kölen ej var mer än 45 fot
lång.) Fartygets bredd
^_~ ^ ^
kan icke med viss-
"V ^j=f
het bestämmas, alldenstund den öfre kanten var
till en del förstörd ; dock synes den samma vid
midten hafva uppgått till 13 fot. Den lodräta
höjden från kölen till relingen kan beräknas till
ungefärligen 4 fot; båten tyckes sålunda hafva haft
ett utomordentligt ringa djup. De båda stäfvarne
visade sig mycket skadade, dock ser man, att de
varit byggda temmeligen likformigt och att ändarne
varit tillspetsade. Fartyget har ägt 13 spant, af
hvilka dock det främsta saknas. Hvartdera består
af trenne träla-ger, det öfre och undre af ek, men
det mellersta af fur; dessa lager äro sammanfogade
dels med jern-, dels med furunaglar. Sjelfva borden,
hvilka äro ungefär en tum tjocka samt af olika bredd,
och spanten voro tydligen förenade medelst basttåg,
såsom enskilta ännu befintliga qvarlefvor gifva vid
handen; blott de öfversta borden äro medelst tränaglar
fastade vid spanten. Kölen sammanhänger på intet vis
med de sednare, utan är medelst jernnaglar fastnitad
vid den understa plankan.
Egendomlig förefaller den till mastens fastgörande
använda inrättningen. På fartygets botten ligger
nämligen en fyrkantigt tillyxad ekbjelke, som sträcker
sig öfver de fem mellersta spanten. Nästan i midten af
denna bjelke, dock något bakåt, är anbragt ett hål för
mastens placerande, och framom detta tapphål finnes
en lemning af ett trästycke, som tjenade masten till
stöd. Deröfver ligger ett ännu grofvare ekblock, 12
fot långt, 2 fot 3 tum bredt och på midten l fot 6 tum
tjockt, hvars ändar småningom afsmalna och utlöpa i
form af en fiskstjert. I detta block finnes en 3 fot 9
tum lång samt 11 tum bred öppning, hvari framtill det
Slowakiska drägter. (Se sid.
nämda trästycket och baktill masten höjde sig. Denna
öppning var otvifvelaktigt så stor, för att underlätta
mastens nedläggande, medan ett mindre, längre
fram befintligt hål synes vara bestämdt för någon
inrättning, som haft till ändamål att ytterligare
stödja den samma. Af masten fann man ännu ett två
fot långt stycke furuträ? Dessa båda bjelkar voro för
öfrigt endast fastade vid spanten. Ett stycke bakom
masten fann man det till fartyget hörande sidorodret,
likaledes bestående af ek. Dess skifva är 4 fot 7
tum lång och lO1/^ tum bred; stocken har en längd
af l fot 10 tum och upptill finnes en öppning för
rorkulten. En rund öppning i rodret visar, hvarest
tåget placerades, med hvilket man fastade det samma
vid fartygets sida. Att det varit sidoroder synes af
rorkultens ställning. - Dessutom må nämnas, att hela
båten är arbetad med
^
en för då varande ti-
^ __^’ ^\
der anmärkningsvärd
prydlighet.
Utom detta bidrag till den fornnordiska
skeppsbyggnadskonsten äro också de öfriga funna
föremålen af betydande intresse. I en genom små flata
trästycken utmärkt fyr-hörning i aktern af båten
fann man obrända mennisko- och hästben, glasperlor,
stycken af förmultnadt tyg, fyra utskurna trästycken,
hvilka måste hafva tillhört en sadel, och lemningar af
skidor. Här hade således otvifvelaktigt liket af en
höfding blifvit nedlagdt i fullständig drägt tillika
med hans favorithäst och han skidor. Ovilkorligen
påminner man sig härvid den gamla berättelsen om
bisätt-ningen af den i slaget fallne konung Harald
Hildetand, hvars lik Sigurd Ring lät på den under
striden nyttjade vagnen införa i graf h ögen. Härpå
slagtades hästen, och Sigurd lade sadeln i griften,
på det Harald skulle kunna välja, antingen han ville
rida eller åka till Valhall.
I den östliga delen af grafkullen fann man
enskilta lemningar af jernvapen, men hvilka voro
fullkomligt förstörda af rost, samt i närheten af
masten ytterligare hästben, tydligen härrörande
från flera djur. Oregelmessigt kringströdda i hela
fartyget, lågo l till 2 fot långa stycken ekträ,
de flesta tillspetsade i ena ändan, samt talrika,
med rötterna ur jorden uppryckta enbuskar, hvars
barr kunde tydligen urskiljas. Inunder båten fanns
en träskyffel, vidare en handspade, formad af en ung
ekstam. Näppeligen se vi här framför oss ett af de
fartyg, på hvilka de gamle nordborna brukade utföra
sina vikingafärder. För öppna hafvet är det allt för
litet och allt för lågt, tyckes sålunda mera hafva
användts för korta resor utefter kusten. Det oaktadt
är fyndet af stort värde, ty på samma sätt, som detta,
om också af vidsträcktare omfång och
Sv. Fam.-Jonrn. 1868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
