Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg August Wallin. - Bild: Siamesiska qvinnor till bords. Se text sid. 170.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig ordet på tungan. I stället för att direkt fråga
efter de ståtliga djuren, företog jag mig att i
hemlighet undersöka alla gårdens stall och lider,
ehuru förgäfves. Kamelerna hittade jag aldrig, och
det var ej utan, att icke, Wallin härigenom något
förlorade i min opinion. Men denna återvann han kort
derefter i så mycket högre grad, då han bjöd mig på
äkta arabiskt kaffe, som han både brände, malde och
kokade sjelf.
I sina hemvanor hade han äfven för öfrigt bibehållet
mycket af orientalen. Så t. ex. studerade han alltid
sittande på golfvet med benen i kors.
Stor vän af alla hurtiga nöjen, älskade han
mycket att löpa på skridsko. Hvarje gång isen låg
blank i hamnen eller
på Thölöviken, såg man Wallin i blå sjömanskavaj
och med en gul flaggduk om halsen anföra ett helt
regemente af unga skridskolöpare, som under muntert
jubel följde hans ledning. Föga anade dessa gossar,
att deras vän ingenting högre önskade, än att få
byta våra isar mot Arabiens brännande öknar, och
att på hans hjerta tärde en mask, som fostrats af
otillfredsställd längtan. Norden ägde dock ett, som,
åtminstone för en stund,
förmådde döfva denna längtan, och det var det öppna,
oändliga hafvet. Timtal kunde han ligga på en klippa
och lyssna till vågornas brus; de hviskade väl åt
honom om hans älskade österland, liksom öknens
stjernklara himmel talat för honom om hemmet i
fjerran nord. G. L.
Siamesiska qvinnor till bords,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
