Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus Stenbock. Av G. H. Mellin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vakter sattes för dörrar och fönster. Då han genom sin
hofmästare, som fråntogs honom, ville skicka tvenne
bref, ett till konung Carl och ett till hans syster
prinsessan Ulrika Eleonora, blefvo dessa tagna och
öfverlemnade till konungen af Danmark. Denne monark
blef förtörnad öfver något uttryck som personligen
förnärmade honom, ’ och lät flytta den olycklige
fången till ett annat rum i kastellet, öfver en
källare med stinkande vatten och deröfver ett golf af
tunna bräder. På ett halft år fingo de med jerngaller
försedda fönstren icke öppnas. Slutligen bars till
fången mat, som en hund ej kunde vilja äta. Han
kunde icke röra sig utan kryckor, så hade hans helsa
blifvit angripen. Men äfven hårda familjesorger
träffade honom under fångenskapen. Han erhöll
icke en begärd tillåtelse att bevista sin dotters
bröllop. Det tilläts honom icke att få hämta sin son
till uppfostran i Köpenhamn. Dottren dog i första året
af sitt äktenskap och magen, vice amiralen Carl Hans
Wachtmeister, förlorade icke långt från Femern ett
sjöslag och blef fången, utan att det tilläts Stenbock
att få tala med honom. Slutligen dukade han under för
alla dessa lidanden och afled den 23 Februari 1717.
Efter döden blef han af danskarne hedrad med en
militärisk begrafning, men liket fördes, efter freden,
till Sverige, der det hvilar i Upsala domkyrka, jemte
hans grefvinnas, Eva Magdalena Oxenstjernas. Konung
Carl fällde tårar vid underrättelsen om hans död.
Magnus Stenbock var icke blott krigare, han var
också för sin tid poet och konstnär. Hans
poetiska fest för den
unge konung Carl i vinterqvarter et Lais, liknar de
vid hofvet brukliga balletter, der grupper af utklädda
personer uppträdde efter hvarandra och afsjöngo för
tillfället författade sånger. Teatern, der Stenbocks
ballett uppfördes, föreställde »Sveas Glädjetempel»,
och var på ömse sidor prydd med sinnebilder och
inskrifter. En af dessa föreställde en råttfälla, som
öppnades af ett lejon, så att en mängd råttor och möss
utsläpptes. Underskriften var: »Ite, nuntiate Petro!»
(Gån och för-kunnen för Petrus!). Stenbocks marsch har
äfven i sednaste tider blifvit sjungen. Yi meddela
här tvenne afbildningar af Stenbocks mästerstycken
i svarfkonsten.
Den första är en rund slätsvarfvad elfenbenspokal
utan lock, 8 i tum hög. Omkring pokalens bägare är
en orm afbildad. Foten utgöres af trenne kariatider,
ofvantill skilda, men nedtill sammanlöpande och
förenade med blomsterguirlander. Under bottnen är en
inskrift graverad och inlagd i svart: Magnus Stenbock
fecit A:o 1714.
Den andra afbildningen framställer en flat
elfenbensdosa 3 * tum vid och 3 hög. Det påskrufvade
locket har i midten, under en genomskinlig
bern-stensskifva, det Stenbockska vapnet. Invändigt
är dosan prydd med svarf-vade, till en del med
svart inlagda sirater. Dessutom ligger i dosan,
i den ena af tvenne koncentriska ihåligheter, en
så kallad »trefaldighetsring.» Den består icke,
såsom vanligt, af tre i hvarandra arbetade ringar,
utan är en spiralformig. Den är försedd med
ett litet elfenbensskaft, hvarmed den kan upplyftas.
Inskriften är: »Annulus Trinitatis. Magnus
Stenbock fecit A:o 1714.»
O. H. Mellin.
– 181
Elfenbenspokal,
svarfvad af Magnus Stenbock.
Lock till en af Magnus Stenbock svarfvad
elfenbensdosa.
Invändig prydnad till en af Magnus Stenbock svarfvad
elfenbensdosa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
