Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett universitet för qvinnor. - Bilder från Spanien. VI. Granada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En noggrannare kännedom om det väsendtliga i detta
qvinno-universitet vinna vi genom att besöka de
vetenskapliga och konstnärliga samlingarne och
bildningsanstalterna. Yi finna ett ganska rikhaltigt
kabinett med väl ordnade naturhistoriska föremål,
ett utmärkt kemiskt laboratorium; ett bibliotek,
hvilket visserligen för närvarande företrädesvis
består af »verk till efterslående», således lexica
och encyklopedier, men för hvars förökande årligen
användes en summa af tusen dollars; vidare ett
målningsgalleri, som till största delen blifvit
uppköpt i Italien och Nederländerna; observatoriet,
hvars smakfulla byggnad vi redan sett, är utrustadt
med ett eqvatorialteleskop (med ett objektivglas af
tolf tums diameter), en transitcirkel, en kronograf,
alla instrumenter för meteorologiska iakttagelser samt
mindre apparater för alldagligt bruk, och anses redan
som en af Nordamerikas mest fullkomliga astronomiska
anstalter. Icke mindre sorgfälligt har man försett
conservatoriet för vokal- och instrumentalmusik; här
har man infört klasssystemet, och trettio fortepianos
stå till dess förfogande. För ridsalen hållas ständigt
tjugofyra stycken förträffliga hästar, och i den med
denna förbundna gymnastiksalen se vi de käcka
damerna, klädda i så kallad »bloomerdress», med
smak och vighet utföra alla för qvinkönet lämpliga
gymnastiska rörelser.
Under vår vandring från observatoriet till rid-
och gymnastiklokalen hafva vi haft vår väg förbi
gasanstalten, som är anlagd fyrahundra fot från
hufvudbyggnaden och hvarifrån gas-, ang- och vattenrör
till en längd af tjugoen engelska mil genomkorsa
college’t. Dessutom höra också till högskolans egendom
en iskällare, farmbyggnader för den hushållet och
landthushållningen rörande delen af anstalten samt
portvaktarens hus, framför hvilket vi åter befinna
oss, för att än en gång kasta en beundrande blick
öfver denna storartade stiftelse.
Stiftelse? Ja, det är icke ett verk af staten eller
kommunen, vi hafva framför oss, utan allt detta
är ett verk af en enda man, en simpel borgare från
Poughkeepsie i staten Newyork.
Matthew Vassar - så lyder namnet på denne
man - hör till de i Nordamerika icke sällsynta
industri-storheter, hvilka beträdde landet, utan att
äga någonting annat än ett ljust hufvud, ett modigt
hjerta och tvenne kraftfulla händer, och med detta
originella kapital lade grunden till stor rikedom.
Vassar kom som gosse med sina föräldrar till
Amerika. Familjen måste underhålla sig med sina
händers arbete, och äfven barnen bidrogo dertill
efter förmåga. Så snart Matthew lemnat gossåren bakom
sig, sträfvade han på äkta amerikanskt sätt efter
sjelfständighet. Han arbetade och sparade oförtrutet,
tills han förvärfvat sig en liten summa, som gjorde
det möjligt för honom, att drifva hvarjehanda
små handelsaffärer på egen hand. Efter flera år
af hårda mödor och försakelser lyckades det honom
att i Poughkeepsie anlägga ett ölbryggeri efter en
ganska anspråkslös måttstock. Vid denna tid gifte
han sig. Sjelf var han bryggare, hans maka höll
värdshusrörelse i en källarvåning, och då ett helt
ankare öl på en gång såldes, bar han det sjelf på sina
axlar till afnämarens hus. Affären gick lyckligt,
bryggeriet vidgades och blef slutligen ett verkligt
storartadt etablissement, som höjde sin ägare till
en af de rikaste männen i staden. Ännu i dag njuter
Vassar frukterna af sin flit, såsom en rask gubbe af
några och sjuttio år.
Beslutet att af sin lyckas öfverflöd göra ett värdigt,
allmännyttigt bruk synes han hafva fattat vid ett
besök i sitt engelska hemland. Den 18 Januari år 1861
bestämde han en
summa af 408,000 dollars för grundläggande af sin
akademi. Trots det borgerliga kriget blef högskolan
högtidligen öppnad den 21 September 1865. Och så
lifligt var den amerikanska qvinnoverldens deltagande
för detta den högsta bildningens hedershus, att
trehundra qvinliga elever höllo sitt intåg deri på
invigningsdagen.
Enligt stiftarens önskan skall högskolan icke afkasta
någon finansiel vinst, utan blott kunna underhålla
sig sjelf. Då nu hvarje elev årligen till anstalten
betalar trehundra femtio dollars, så var redan med
det första antalet, som gaf en årsinkomst af öfver
hundratusen dollars, denna ädla önskan försäkrad om
uppfyllelse. Alla öfverskjutande inkomster skola
fortfarande användas blott till högskolans vidare
fullkomnande.
Om också denna stiftelses första ändamål icke
är att bilda lärda qvinnor, utan, enligt Vassars
yttrande, »att dana goda hustrur, goda mödrar och
väl uppfostrade damer», så skall dock den med så
vetenskapliga medel utrustade anstaltens sträfvande af
sig sjelf leda till det andra ändamålet, att i vissa
grenar af vetandet höja qvinnan till den ståndpunkt,
som naturlig fallenhet och sedligt behof anvisar
henne. Vi
Alhambra. (Se sid. 298.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
