Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näs-vishet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 -
Figur 5.
är ganska svagt utbildad. Den stora näsan utan detta
tecken till mod, tillkännagifver blott pladdraren,
som blandar sig i allt (se fig. 7), då deremot
den egentliga hjeltenäsan hos den företagsamme och
energiskt verksamme mannen utmärker sig derigenom,
att roten i profilen betydligt höjer sig från
an-sigtsgrunden. Man jemföre för detta ändamål
Napoleons, Caesars, Apollos, Diomedis (fig. 2)
näsor, Herkules-, Menelaos-(fig. 3) och Achillesnäsan
(fig. 6) med den pratsamme och modlöse Paris’ näsa
(fig. 7). Korteligen - menniskor med stora näsor
visa sig alltid mera energiska, mera lugna och
kallblodiga i alla sina handlingar och yttranden, än
de med små näsor utrustade. Visserligen är storlek
ett temmeligen allmänt begrepp, hvilket ensamt ej
hjelper oss långt, då allt väsendtligt beror på
storlekens beskaffenhet och form samt förhållandet
till andra ansigtsdelar. För att mera noggrant
mäta sjelfva storleken, kommer det an på höjden,
d. v. s. det lodräta afståndet mellan näsans öfversta
och nedersta gränslinie (a-b fig. 1), på bredden och
djupet, d. v. s. längden af den linie, som tankes
dragen från den yttersta gränsen till kinden (e-d
fig. 4). Höjden harmonierar temmeligen säkert med
kraften att uthärda sinnesintryck och finna sig i
allt. Då nu en blott hög näsa utan djup och bredd
icke är någonting annat än en lång näsa, bör det
ej förvåna oss, att många blifva afspisade med en
sådan. Den »beskedligew, som låter sig allt behaga,
har blott en näsa, sådan fig. 8 visar, hvaremot
menniskor med retligt, ofördragsamt lynne hafva så
väl en kort som merendels konkav, d. v. s. inåt böjd
näsa, såsom profilerna 9 och 10. Dock kan en sådan
»näs-ägare» äfven utveckla betydande energi, liflighet
och munterhet, i synnerhet då näsans gestalt antager
det naiva uttryck, som vi finna hos fig. 9.
De evigt missbelåtna, i synnerhet de oförtrutna
politiska verldsförbättrarne hafva hvarken fina eller
höga näsor, utan merendels bestämdt låga. Vanligen
står förnöjsamheten i sammanhang med näsans höjd och
merendels på samma gång med underkäken. Så sakna
t. ex. alla personer med ett ansigte, sådant som
fig. 8, anlag för egentliga passioner, hvarförutan,
enligt Hegel, ingenting stort kan uträttas.
Den breda näsan häntyder nästan alltid på betydande
kroppskraft och brist på elegans och finhet i
hållning, så att ägaren af en sådan snarare passar
för strider och herkuliska arbeten, under det att
ägaren af en fin näsa lätt skall utmärka sig genom
förståndsarbeten, äfvensom i salongen. Tillhör den
fina näsan en mördares ansigte, så väljer han dolken
som verktyg, förbrytaren med bred näsa dere-mot yxan
eller klubban.
Näsorna å antika konstverk äro nästan alltid breda,
i synnerhet ryggen, som icke sällan bildar en formlig
yta, då deremot moderna näsor, hvilka måste sticka
sig i ett högre kulturlif, synas mer eller mindre
tillspetsade. En Herkules med sin starka, breda näsa
skulle hvarken utmärka sig som dansare i cotillonen
eller som medarbetare i vår tidskrift.
Men äfven näsans djup, d. v. s. utsträckningen från
kindens yta till den främre profillinien (således
e–d fig. 4) har något att betyda. Hon utgör såsom
sådan energiens och muskelkraftens och särskilt äfven
stämbildningens verkliga promon-torium. Hos alla
skapade varelser öfver hufvud framträder näsan desto
mera ur öfverkäkens allmänna massa, ju fullkomligare
dess organisation för öfrigt befinnes och ju mer
hon till formen närmar sig menniskans. Hos djuren
sträcker sig öfverkäken med outbildad näsa mer eller
mindre framåt, så att den sednares profillinie icke,
såsom hos menniskan, synes hafva en nästan lodrät,
utan temmeligen horisontel riktning. Utan att här
inlåta oss på osäkra enskiltheter, vilja vi blott
anmärka, att näsan desto mer framträder, i den mån
böjelsen för rörelse,
Figur 11.
för handling och passion gör sig mera gällande,
och tvärtom. Så kunna vi gent emot andra menskliga
väsenden alltid vara temmeligen vissa derom,
att vi ej få ostraffadt visa eller säga en starkt
framträdande nässpets eller öfverläpp någonting
förargligt eller ens oangenämt (fig. 5). Den
oförståndige och anspråksfulle äger alltid starkt
framspringande näsa och öfverläpp och uttalar
sig vanligen utan närmare pröfning öfver allt,
om också dertill erfordras noggrann kännedom och
stora kunskaper. Han är egentligen den riktigt
näsvisa menniskan. Försigtig pröfning, på kännedom
grundad blygsamhet och grundlig själsbildning öfver
hufvud bär efter regeln en mer lodrätt riktad näsa
(fig. 4). Äfven den starkare hvälfningen af öfre
näsdelen genom hjernan och dennas omhölje utgör såsom
fysio-gnomisk egendomlighet i sin olikartade gestalt
en vigtig sak för bedömandet af de mer eller mindre
bildade vilje- och själskrafterna. Denna hvälfning är
enligt Vogt den egentliga språksalen. Personer utan
denna hvälfning tala illa, och en allvarsam skada
hos denna del kan till och med tillintetgöra all
talförmåga. Enskiltheterna deröfver höra dels till
frenologiens gebit, på hvilken många menniskor icke
mer vilja tro, dels till den egentliga fysiognomikens
område, hvaröfver doktor Piderit nyligen skrifvit
en omsorgsfullt utförd och mera förståndig bok,
än Lavater för hundra år sedan. I alla händelser
vinner äfven näsan ganska mycket på denna vetenskap,
så att en god fysiognom kan se vida mera på detta
ansigtsutsprång, än vi här tilltro oss. Vi åtnöja
oss med afseende på näsans djup eller höjd med den
anmärkningen, att hon genom sitt framträdande ur
grunden, d. v. s. ansigtet, och genom profilliniens
gestalt utmärker i ganska fina skiljaktigheter
de olika graderna af fri rörlighet och energi i
uppträdande och beteende, och att mennisko- och
förståndsbildning kan antagas förekomma i desto
högre grad, ju mera kinden träder tillbaka och
näsan utan förstärkning framåt vet att göra sig
fysiognomiskt gällande. Framträdandet nedtill såsom
ett broskbihang eller en köttklump häntyder åtminstone
alltid på en obildad, af fördomar, sinnlighet och
passion beherrskad själ, det sednare i synnerhet om
näsborrarne äro mycket utspärrade.
Dessutom kommer mycket an på näsans hvasshet eller
trubbighet. Såsom nämligen vårt jags framträdande
ur sitt inre inför våra medmenniskor på sätt och vis
bestämmer beteendet, så tillkännagifver sig detta på
det mest framträdande sätt genom ansigtsutsprånget,
näsan. Man frågar: huru beter sig den eller den? Med
hvilken grad af belefvenhet, säkerhet och bestämdhet
uppträder han i sällskap? Det mest öppna och ärliga
svaret derpå gifver alltid näsan. Djuret har i
jemförelse med oss så godt som alls ingen näsa eller
en blott ringa antydning dertill. Det har derföre
ingen beräkning ingen bildning i sitt beteende;
det frågar icke efter, huru det tillfredsställer
sina begär, och det äter och dricker i synnerhet
temmeligen oestetiskt. Icke mycket bättre bära
negrerna sig åt, liksom ohyfsade menniskor i
allmänhet samt ouppfostrade barn, hvilka alla
utmärka sig genom oformliga, trubbiga näsor. Också
hafva städernas invånare, nämligen de, som äro mera
bildade, nästan alltid bestämdare näsor än landtbor,
och aristokraterna, i synnerhet högre officerare, som
allt ifrån kadettåren höllos ganska strängt och som
utmärka sig genom en bestämd hållning, skola efter
regeln genom denna skola hafva bekommit en bildad,
mer eller mindre skarpt formad näsa. Sydländin-gar,
italienare, spaniorer och fransmän utmärka sig, ofta
ända till de lägsta klasserna, genom ett fint beteende
och yttre skick framför de flesta andra folk och
hafva derföre merendels mycket finare bildade näsor,
än de plumpa nederländarne och de flesta folk af den
germaniska stammen, hvilka - Gud vare tack! - genom
inre värde ersätta hvad som fattas dem så i afseende
på fina linier hos näsans konturer som i afseende
på yttre hållning. Vi kunna för öfrigt meddela alla,
som icke
Figur 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
