Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastiken såsom en national-angelägenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
reflexen på ytan den verkliga bilden. Det är på så
sätt förklarligt, att Ling blef på en gång filosof,
skald och gymnasiark.
Om nationen ger sin prägel åt framstående individer,
så afspegla dessa i sin tur ofta nationen med
dess förtjenster och fel, och kanske aldrig
har nordiskheten haft ett sannare uttryck, än i
Lings personlighet och verksamhet. En djup, af
idyllisk ljufhet genomandad känsla, djerf fantasi
och hugstort snille reflektera i hans poetiska
skapelser som belysning mot en bakgrund af hårdhet
och stelhet. Detta har sin grund dels i arten af hans
snille och dels i ämnet. Men hans poetiska skrifter
äro tillgängliga och tala sjelf för sig. Svenska
Akademien har dessutom gifvit honom såsom skald och
vältalare sitt vitsord, då den 1835 valde honom till
ledamot uti dess vittra samfund. Härutinnan är således
ej vidare något vittnesbörd behöfligt.
Hans poetiska skapelser tillhöra
vitterhets-litteraturen, men hans gymnastik tillhör
hvardagslifvet, nära nog som daglig föda.
Gymnastiken har, så länge menniskor funnits,
på sätt och vis varit till. Hos sjelfva vildarne
finnes tillstymmelse till gymnastik, ty behofvet af
rörelser föreskrifves af sjelfva instinkten, liksom
glädje och lek ofta yttra sig, synnerligen hos dessa,
uti grofva och våldsamma rörelser; men några för
uppfostran lämpade och för dietetiken afsedda, eller
skönhet framställande rörelser finner man ej hos folk,
stående utom kulturen.
Grekerna, forntidens mest bildade folk, lade åter
gymnastikens tyngdpunkt uti uppfostran, och härigenom
vann gymnastiken hos dem ett förtjent förtroende
och ett värdigt anseende. Grekerna uppfattade den ej
blott från den negativa sidan, att undanrödja hinder
för en kroppslig utveckling, utan sågo i den samma
ett kraftigt medel, som, hand i hand med naturen,
förmådde utbilda helsa och kroppslig skönhet. Innan
idéen till en Venus, Apollo m. fl. kunde ingå
i konstnärens fantasi, fanns i verkligheten ett
i andligt och fysiskt hänseende ungdomligt och
lefnadsfriskt slägte. Grekerna gjorde sig sjelfva,
såsom en stor filosof säger, till sköna gestalter,
innan de afbildade sådane i marmorn. Hos grekerna
liksom hos romarne var gymnastik äfven anlitad som
läkemedel.
Under medeltiden, då en ensidig åsigt förlamade den
praktiska verksamheten, då kyrkans splittring och
strider drogo vetenskap och skön konst inom dess
intressen, föll gymnastiken som så mycket annat i
glömska. I nyare tiden har gymnastiken hos oss genom
Ling fått ett vetenskapligt värde och kommit till
sin rätt såsom ett uppfostrings- och läkemedel.
Ling säger att gymnastikens ändamål är att riktigt
utbilda menniskokroppen medelst riktigt bestämda
rörelser, och han uppfattade den under fyra
synpunkter:
l:o Uppfostrande eller pedagogisk gymnastik.
Djuret springer och dansar af glädje öfver helsa och
välbefinnande. Det är i synnerhet unga individer,
som känna sig manade härtill. Då djuret äger
rik tillgång på lifskraft, leder instinkten det
till dessa rörelser, som leder ut näringskraften
till kroppsdelarne, hvilka härigenom utvecklas
och stärkas. Man kan äfven i detta afseende draga
nyttiga lärdomar af det späda barnet, det öfvar sina
lungor genom skrik och det sträcker och böjer efter
krafttillgångarne sina små armar och ben; barnet
har behof af dessa rörelser. Yi kunna följa det
under uppväxten och se, att det uti leken företager
hvarjehanda kroppsliga rörelser. Barnet, ynglingen
drifves af ett inre behof till kroppsstärkande
rörelser, i synnerhet om fält, äng och skog erbjuda
sig som lek- eller gymnastikplatser. Under en enkel,
landtlig och otvungen uppväxt skulle ungdomen hafva
inom sig sjelf sin gymnastiklärare och skulle utan
några egentliga gymnastiska grunder förskaffa sig
rörelser, genom hvilka helsa, kraft och vighet skulle
befordras.
Men stadslifvet och det sociala lifvet
öfver hufvud tvingar ungdomen under helt andra
förhållanden. Nutidens uppfostran pålägger ungdomen
icke så litet tvång. På samma gång skolundervisningen
sträfvar att, genom utveckling af de intellektuella
krafterna, bringa ungdomen till sjelfständighet
i tanke och handling, har den blifvit kroppsligt
beroende, tillfölje af slapphet och svaghet. Ungdomen
känner ingen inre maning till kroppsliga rörelser,
hågen är vänd ifrån de ystra lekarne,
och stadsgatorna hafva ingenting lockande i detta
afseende. Behofvet af gymnastik gör sig gällande.
Ling bestämde den pedagogiska gymnastiken såsom en
uppgift att medelst passande rörelser lära menniskan
att sätta sin kropp under egen vilja. Barnet kryper,
innan det kan hålla sig upprätt, och i början går
det med stapplande steg. Det måste öfvas att rikta
armen mot ett bestämdt föremål, alla kroppsliga
förmögenheter måste först genom öfning och vana
utvecklas och uppöfvas, innan de med säkerhet följa
viljans maning.
Samhällsförhållanden lägga hinder i vägen för den
fria och naturliga utvecklingen, skolgymnastiken
måste räddande komma emellan. Den kan genom
afpassade rörelser hindra skadliga inflytanden af ett
stillasittande lif och ansträngande skolstudier. Den
kan frigöra från svaghet, stelhet och klumpighet;
den kan underlätta den naturliga utvecklingen och
tillväxten, befordra smidighet, kraft och helsa. På
så sätt kan den sägas lära menniskan sätta sin kropp
under sin egen vilja med den stora vinsten af en god
helsa.
2:o Militär gymnastik lärer enligt Ling menniskan att
söka, förmedelst ett yttre ting, det vill säga vapen,
eller ock medelst sin egen kroppsliga kraft under sin
vilja sätta en annan yttre vilja. Såsom fäktkonsten
uppfattades och tillämpades af honom har den sitt
stora gymnastiska värde. Naturligtvis måste man
kunna uppbära sin egen kropp: hafva sin kropp under
sitt eget herravälde, innan man försöker beherrska en
annan. Deraf följer, att öfning i pedagogisk gymnastik
måste föregå öfningar i fäktning.
Fäktkonsten har, utom sin allmänna betydelse att
utveckla och stärka de kroppsliga krafterna, ett
militäriskt syfte, alldenstund den ingår såsom en
vigtig del uti krigsbildningen. Sådan tendensen nu
visar sig, nämligen till en allmännare beväp-| ning,
såsom nödvändig för fosterlandets försvar, kan man
hop-I pas, att vapenföringen och fäktkonsten skall
upptagas till öfning | inom alla samhällsklasser.
Dessa vapenöfningar, med urskiljning efter gossens
år och utveckling, tillämpade vid den pedagogiska
gymnastiken, hafva ett oskattbart inflytande såsom
uppfostringsmedel. De ej blott utveckla och härda
de kroppsliga krafterna, de utveckla beslutsamhet,
mod och bestämdhet, Det torde väl knappast gifvas
något medel mer än vapenföringen egnadt att borttaga
en hjelplös klemighet, en likgiltig obestämdhet,
och hämma en för tidigt vaknad njutningslusta.
3:o. Sjukgymnastiken har för menniskan den uppgift,
att antingen medelst sig sjelf i passande ställningar,
eller medelst andras biträde och inverkande rörelser,
söka lindra eller öfvervinna de lidanden, som uppstått
i hennes kropp genom dess abnorma förhållanden.
Inom medicinen erkännes villigt, att våra vanliga
medika-menter icke alltid i deras verkningar
tillfredsställa hvarken i den sjuke eller läkaren,
i synnerhet vid långvariga sjukdomar. i Tid efter
annan hafva blifvit använda olika läkemedel,
såsom i brunnsdrickning, behandling med vatten vid
kallvattenkuran-| stalter och badorter, begagnandet af
hafsluft och bergsluft, j elektricitet, komprimerad
luft och gymnastik. | Sjukgymnastik var hos
greker och romare, såsom redan
j är anmärkt, anlitad som ett medel mot sjukdomar,
och det kan | ej förnekas, att den äfven hos
andra forntidens folk i någon mån varit känd och
anlitad på detta sätt. Men i nyare tider l och
hos oss har den genom Ling blifvit uppfattad och
tillämpad på ett sådant sätt, att den inom
medicinen måste göra [ sig gällande såsom ett
oumbärligt medel i många sjukdomar. Den användes
vid blodbrist och bleksot, vid anlag till
och under olika utvecklingsstadier af lungsot,
vid skrofler och i engelska sjukan. Den har
likaså sin stora betydelse inom nervsystemets
sjukdomar. Yid hjertlidanden har sjukgymnastiken
det erkännande, att den är ett af de säkraste medel
att lindra och förekomma svåra följder af dessa
sjukdomar. Flera af lungans sjukdomar hafva i
sjukgymnastiken ett läkemedel både till lindring
och ofta till fullständigt helande. I mat-smal
tningsorganern as sjukdomar äro flera, hvilka
med bästa j framgång behandlas med sjukgymnastik.
I ryggradskrökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
