Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastiken såsom en national-angelägenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–– 343 -
har sjukgymnastiken troligtvis sin största betydelse,
ty den kan, i tid använd, förekomma de olyckliga
följderna af missbildningar härutinnan.
4:o. Estetisk gymnastik, hvarigenom menniskan söker
att kroppsligt åskådliggöra sitt inre väsen: tankar
och känslor.
Någon särskilt utbildning fick den estetiska
gymnastiken ej under Lings tid, och har ej heller
sedermera blifvit särskildt bearbetad. Hos grekerna
hade friskgymnastiken en estetisk riktning, och
uti den plastiska konsten hade den sin idealiska
förebild. Denna konstart stod, såsom förut är antydt,
i vexelförhållande till gymnastiken. Konstnären
hämtade ifrån gymnastiken åskådningsbilder, hvilka
inom hans fantasi bearbetades till de idealer,
som förkroppsligades uti en Yenus, Minerva,
Apollo m. fl. Grekernas konstverk predikade i deras
gudomliga skönhet ej blott för sin samtid, utan de
tala till alla tider om en öfvervunnen strid, och
om en lycksalig harmoni, som uppkommit af enheten
mellan idé och verklighet. Det uppkommer en egendomlig
förnimmelse vid åskådandet af dessa mästerverk: det
är som om en sedlighetsfläkt fore svalkande genom
salarne, der dessa bilder äro uppställda. Det är,
om man så vill, något kyligt. En oren sinnlighet får
ingen näring, men det är skönhetssinnet som tilltalas,
höjes och lyftes till renare uppfattning. Det är på
så sätt dessa skönhetens skapelser verka förädlande
och renande samt ständigt peka på det fullkomliga,
rena och goda. Det är på så sätt det sköna sammangår
med det goda och leder känsla och föreställning till
det högsta eller Gud.
En skörihetsfläkt från dessa konstens skapelser
kan äfven beröra gymnastiken och afhålla den
ifrån att falla uti grofhet och onatur. När
gymnastiken hos grekerna upphörde att vara ett
allmännare uppfostringsmedel, vid den tidpunkt,
då det kärnfriska nationella lifvet blef anstucket
af veklighet och osedlighet, öfvades gymnastiken
för betalning af akrobater. Ling säger om lindansen
och eqvilibristeri, att de fått större värde, än de
i verkligheten förtjena, men att man har dessa att
tacka för det man ej i vår tid ansett kroppsrörelser
helt och hållet omöjliga.
Väggarne till våra gymnastiksalar borde vara beklädda
med figurer i uttrycksfulla och sköna ställningar,
och på samma sätt borde i våra boningar och i
allmänna lifvet ögat möta framställningar af skön
konst. Skönhetssinnet skulle härigenom väckas och
utbildas, gymnastiken skulle, hvad namn den för öfrigt
må hafva, få inom sig en estetisk förnimmelse och
tillegna sig en estetisk hållning.
All estetisk åskådlighet förutsätter kraft och helsa,
hvarföre en gymnastik, som värdigt och insigtsfullt
rådfrågar dessas intresse, har en estetisk riktning,
äfven om den ej kan sägas i egentlig mening vara inom
estetikens område. Den estetiska gymnastiken har sina
rötter inom den pedagogiska och sammanväxer i sin stam
med denna, men skjuter ut sin krona och färgrikare
löfprakt i baletten och den teatraliska konsten.
Det följer häraf, att gymnastiken i sjelfva
verket utgör grunden för dansen och den teatraliska
konsten. Må dessa konstarter ej firma sig förnärmade
utaf detta uttryck - baletten är en utbildad, men
något ensidig gymnastik; skådespelarens sceniska
rörelser äro äfven gymnastik, och lyckligt skulle det
vara för dessa konstarter, om de hämtade mera stöd,
än de i verkligheten göra, utaf gymnastiken.
Af föregående antydningar torde framgå, att
gymnastiken är ett fysiskt uppfostringsmedel, att
den utgör en vigtig del af krigsbildningen, att den
ingår uti den högre danskonsten, liksom den sceniska
framställningen, att den står i ett vexelförhållande
till de sköna konsterna öfverhufvud och att den
inom medicinen har anspråk på att vara ett vigtigt
läkemedel.
Man får ej tro, att allmänheten, eller ens
fåtalet insåg gymnastikens betydelse, derföre
att Ling med sin klara blick uppfattade den som
en nationalangelägenhet. Ling rönte tvärtom mycket
motstånd, och det fordrades hans snille, hans okufliga
viljekraft att tillkämpa gymnastiken erkännande.
Yid Lunds universitet gaf Ling år 1805, jemte annan
verksamhet, undervisning uti fäktkonsten, men flyttade
sedan
l till Stockholm. Vid Carlberg tillämpade
han till en början
| pedagogisk gymnastik och vapenföring, men år
1813 hade Ling med sin ihärdighet genomdrifvit,
att staten beviljade ett litet årligt anslag
till en gymnastisk centralinstitution i Stockholm
kallad Kongl. Gymnastiska Centralinstitutet. En
fabriksbyggnad apterades till gymnastik- och fäktlokal
samt andra
| nödvändiga rum.
j Nu hade gymnastiken fått en centralpunkt
för sin verk-
samhet. De ekonomiska tillgångarne voro små, men Lings
oegennyttiga och uppoffrande karakter öfvervann äfven
denna svårighet. Hans rika ande förmådde entusiasmera
sina medlärare, att de för en ringa penningelön
arbetade med lif och hänförelse. De blefvo gymnaster,
ej för den ekonomiska fördelen, utan för gymnastikens
egen skull.
Det Gymnastiska Centralinstitutet hade till sin
uppgift att uppodla och utbreda gymnastiken. Det
utbildade i pedagogisk gymnastik lärare, som skulle
öfva ungdomen i gymnastik; officerare utbildades i
vapenföring, för att inom olika rege-
’menten blifva instruktörer eller lärare i fäktning
för manskapet. Sjukgymnastiken deremot var i början en
enskilt angelägenhet, men det arbetades inom den samma
med icke mindre kraft och framgång. Sjukgymnastiken
fick i Lings närmaste lärjungar framstående personer,
hvilka hafva utbredt den äfven till utlandet.
Efter gymnastiken ej är något godtyckligt, måste den
hafva sin bestämning inom menniskoorganismen. Det
är derföre gymnasten måste hafva kännedom
om menniskokroppens byggnad och fysiologiska
förhållande. Det fordras derföre af
| gymnasten ej blott praktiskt vetande, utan äfven
teoretiska kunskaper. Undervisningen vid institutet
var derföre både teo-
! retisk och praktisk.
Under den gymnastiska verksamheten utarbetade Ling
utmärkta reglementen i vapenföring och liniegymnastik,
samt
i »Gymnastikens grunder» - en skrift, som vittnar
om snillets djupsinnighet, men blef i många delar
af innehållet ofulländad, hvarföre den ej har någon
större praktisk tillämpning.
! Ling dog år 1839, men han lemnade åt
efterverlden gym-
I nastiken i arf. Sådan den bestämdes af Ling,
innebär den uti sig en odödlighet, liksom allt sant
och skönt. Vi hafva således ingen anledning att
misströsta om dess fortfarande bety-
| delse för menskligheten. Gymnastiken fick en
snillrik och vär-
! dig målsman i Lings närmaste efterträdare och skulle
än någon tidsgeneration missförstå den, så skall en
annan veta att
; tillgodogöra sig den samma.
j Gymnastiken är innevarande dag omhuldad
af staten med
frikostiga anslag, och från allmänhetens sida mötes
den med förtroende. Gymnastiska Centralinstitutet
omorganiserades och har, enligt Kongl. Maj:ts
nådiga stadga af 1864, en styrelse, som utöfvas af
en direktion, bestående af en ordförande och tre
ledamöter. Af ledamöterna skall en vara militär,
en skollärare eller ledamot af skolstyrelsen och en
läkare.
Undervisningen är fördelad på tre afdelningar: den
pedagogiska, den militära och den medicinska. För hvar
afdelning är en öfverlärare och en lärare, samt till
biträde vid fruntimmerselevernas undervisning äro två
ordinarie lärarinnor. Dessutom äro anställda extra
lärare och lärarinnor till så stort antal direktionen
anser nödigt.
Inom hvarje afdelning meddelas undervisning och
öfning uti teoretiska och praktiska ämnen, för
att inom den militära afdelningen utbilda eleverna
till instruktörer inom de olika regementena, och
inom den pedagogiska afdelningen för utbildande af
gymnastiklärare för skolorna, samt inom den medicinska
afdelningen för utbildande af sjukgymnaster. Flera
ämnen, så väl teoretiska som praktiska, äro gemensamma
inom afdelnin-garne, hvarigenom gymnastikgrenarne
bibehålla sina nödvändiga samband.
Årligen undervisas och öfvas fruntimmer uti
teoretiska och praktiska ämnen, för att blifva
gymnastiklärarinnor inom frisk- och sjukgymnastik. Det
är med ett ovanligt intresse och flit dessa qvinliga
elever tillegna sig de kunskaper, som anses nödvändiga
för deras praktiska verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
