- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band VII, årgång 1868 /
370

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kastelholm på Åland. - En Äktenskapsskizz. Af Sofie Bolander. (Forts. fr. sid. 347.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alla Allendingä han sammankallade, ^Kastellaholm han
straxt bestallade, Thet slott hade i thet sinne Fru
Yda en utländsk qvinna, Bättre Konungen henne trodde
Än naken then i Sverige bodde, Thet var nu Svenskom
till spott Att qvinna skulle råda Riksens slott"
o. s. v.

Fru Yda hade tillsatt den ofvannämde Pouvisk till
befälhafvare på slottet.

I början af 16:de seklet intogs Kastelholm
tvenne gånger af danskarne, nämligen åren 1507
och 1510. Första gången skola de hafva antändt
slottet. Under Gustaf Wasas befrielsekrig innehades
detta fäste, liksom alla andra, af danskarne, från
hvilka det sålunda måste återeröfras. Belägringen
företedde ett af desse uppträden, som under
riddartiden icke voro ovanliga, då de båda fiendtliga
härförarne kommo öfverens att bryta en lans med
hvarandra och låta stridens utgång jemväl afgöra
belägringens. Den svenske anföraren, Semmmg von
Brockenihus, kämpade, som han sade, för sin herre
Gustaf Eriksson, och den danske, Lyder Frisman,
för alla fruar och jungfrur i Danmark. Lyckan
tycktes den gången vilja gynna det svagare könet,
ty Hemming störtades af sin fiendes lans till jorden
och fördes fången till slottet. Lyder torde hafva
räknat på den bestörtning detta skulle väcka hos hans
folk, som genom hans fall saknade anförare, och lät
företaga ett anfall på svenska trupperna. Hemming hade
emellertid förutsett denna trolöshet och uppdragit sin
närmaste man att föra befälet om- någon olycka skulle
träffa Ijonom. Danskarne blefvo sålunda med förlust
tillbakaslagne. Under det inbördes kriget emellan
Hertig Carls och Sigismunds partier utstod Kastelholm
sin sista belägring. Kommendanten derstädes, Salo-

mon Ille, skrämdes till kapitulation go^o*** <=,"
i*t*i«, w^. i.* trängde i matsalen, der han satt
till bords med sina officerare. Denna kapitulation
räddade honom emellertid icke, ty Carl lät halshugga
honom jemte sex andra fångar utanför Åbo slott och
uppsätta deras hufvud på pikar, för att derigenom
injaga skräck hos de belägrade.

Kastelholm, som så många andra i historien märkvärdiga
orter, har beklagligen till största delen endast
blifvit det genom de olyckor, hvartill det varit
vittne. En sådan namnkunnighet har det äfven vunnit
såsom den fallne Erik XIY:s fängelse. Då ryssarne
inföllo i Finland under Johans krig med denna makt,
ansågs Åbo slott icke som någon tillräckligt säker
förvaringsort för den fångne konungen, hvarföre han
i Juli månad år 1571 fördes till Kastelholm. Här
qvarblef han likväl icke länge, utan flyttades redan
om hösten samma år till Gripsholm.

Likasom man ej känner tiden när Kastelholm började
uppstå ur sitt intet, så vet man icke heller tiden,
när det började återfalla deri. Yår bild framställer
det sådant det var vid slutet af 17:de seklet, sedan
denna tidpunkt har det likväl betydligt förfallit,
ehuru de fasta murarne, till nästan hela sin höjd,
ännu trotsa förgängelsen, och en lemning till och
med finnes af tornet. En del af byggnaden, och den
bäst bibehållna, användes under längre tid till
magasin. Sedan Åländska öarne afträdts åt Ryssland
befästade sig ryssarne starkt å hufvudön Åland,
och benämdes deras fästning Bomar-sund, som under
orientaliska kriget 1855 intogs och förstördes af
de förenade engelska och franska flottorna. Der
hade Ryssland intill dess en afdelning af sin
skärgårdsflotta stationerad; men i fredslutet
stipulerades bland annat, att fästningen ej skulle
få å nyo uppföras.
-

En Äktenskapsskizz.

Af Sofie Bolander. (Forts. fr. sid. 347.)

5. Augusta i sin broders hus,

Augusta var en enkel och god flicka, uppfostrad till
flärd-löshet o’ch huslig verksamhet. Hon hörde ej till
denna klass af menniskor, hos hvilka godheten består i
en bristande viljekraft och beskedligheten i enfald. I
det stående uttrycket af vänlighet på hennes ansigte
fanns ingen skymt af detta stereotyperade grin, som
är ett misslyckadt begär att behaga, eller i hennes
väsende det ringaste bemödande att synas annat,
än hvad hon verkligen var. Hon var, med ett ord,
en ren och älsklig natur, väl icke begåfvad med
yttre skönhet i detta ords egentliga mening, men
med ett friskt och behagligt utseende och ett inre,
i hvilket hjertats och förståndets egenskaper stodo
i det lyckligast afvägda förhållande till hvarandra.

Med sin klara uppfattning insåg hon redan från första
aftonen i sin broders hus hela det inre förhållandet
derstädes och den plats, hon der hade att fylla. Hon
såg, att der fanns en god, älskelig fru, en täck och
behaglig liten verldsdocka, men att det fattades en
hus- och matmoder, som kunde gifva lagar åt republiken
och hålla styrelsen i sin hand. Redan samma afton,
hon kom, gjorde hon ett besök vid jungfru Staf-vas
sjuksäng och inträffade just i rattan tid, för att
hindra köksan att traktera henne med en portion varm
fläskpannkaka med kokta krusbär, hvarefter hon gjorde
ett besök i väfkammaren, der hon med kännareblick
tog den fina tolf skaf ta-väf v en i besigtning,
samt lofvade, att den snart skulle komma i full
gång. Verkningarne af hennes dervaro blefvo snart
märkbara i husets alla delar. Till allt sträckte
hon sina omsorger, och öfverallt tillvägabringade
hon en ordning, som framkallade trefnad och allmän
belåtenhet.

Under allt detta satt Amelie vid sitt piano, för att
öfva sig till Lawinskys ankomst, och när Augusta då
och då vände sig till henne, såsom för att begära
hennes råd och höra hennes omdöme - men egentligen
för att väcka hennes intresse och för att bibringa
henne bekantskap med de husliga detaljerna - befann
hon sig alltid så högt i harmoniernas regioner, att
hon icke kunde sänka sig ned till så underordnade
sferer, utan bad henne i dessa lumpna stycken göra,
som hon behagade.

Efter några dagar anlände Lawinsky på en rapphöna,
med sin fiol-låda i knäet, en tunn nattsäck
framför fötterna och en väldigt stoppad kappsäck
bak i kärran. För den sednare, hvilken, såsom han
tillkännagaf, endast innehöll musika-lier, utbad han
en plats i närheten af musikrummet, under det han
vårdslöst sparkade den förre i en vrå af förstugan.

Nu’utgick ett bud, att ingen väfstol i huset fick
smälla eller någon spolrock surra. Hade skatorna
kunnat förbjudas att skratta och tupparne att gala,
hade säkerligen äfven de blifvit hemfallna under den
pytagoreiska lagen, men med afseende på dem måste här
den visa satsen: »hvad ej ändras kan, fördrag!» finna
sin tillämpning. Och solen nedgick under musik den
första dagen. Och det blef morgon och det blef afton
den andra dagen, allt under det den å nyo uppstämdes
och fortklingade, än som brusande strömmar, än som
luftiga kaskader, och än som melodiska vindars döende
lek öfver den slumrande vågen.

Och ännu var blott ett litet lager af kappsäcken
upptaget och genomgånget!

På tredje dagen kom direktören i ett ärende till
Jockum. Han var en stor vän af musik, hvarför han
blef inbjuden att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:25:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1868/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free