Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konsumenter, ja till och med framkalla
verklig bestörtning. Tobaken är icke mera någon
öfverflödsartikel, den har blifvit ett behof. Den
är icke en tillfällig produkt: åt dess odling egnas
den största uppmärksamhet, och med sädesslagen, med
kaffet och teet, med sockerröret och bomullsbusken
delar den det välde öfver menniskan, som naturen
förlänat växtriket. Öfver hela jorden har tobaken
utbredt sig; än eftersökt, än smädad, vördad och
fördömd af lagstiftarne, har denna narkotiska växt
under tidens vexelrika lopp uppnått sin nuvarande
betydelse, och vi tro oss bereda läsaren ett nöje, då
vi till en början uti efterföljande rader framställa
det kulturhistoriska beträffande denna planta.
Nicotiana tabacnm. Virginisk tobak.
Den persiska sagan berättar, att i de gamla goda
tiderna, då tiden ännu var i sin begynnelse och
hvar och en hade så mycket, som han önskade, lefde
i Mekka en ung man, hvilken var så god och dygdig,
som unga män då för tiden brukade vara och som de nu
borde vara. Han hade
många skatter, men ingen värderade han högre,
ingen vårdade han sorgfälligare, än en skön, dygdig
maka. Men hon blef sjuk och dog. Förgäfves uppbjöd
han alla sina själskrafter, för att icke duka under
för sin smärta. Han sökte förströ sig på resor, han
tog Mekkas fyra skönaste qvinnor till hustrur, såsom
profeten tillät honom. Men ingenting kunde bringa
förlusten af den dyrbara perlan ur hans tankar, och
sorgen tärde synbarligen på hans lifsmerg. I denna
nöd beslöt han att besöka en from man, hvars vishet
han ofta hade hört berömmas. Denne bodde långt inuti
öknen, i en ensam klippcell; den unge mannen uppsökte
honom, och den fromme eremiten emottog honom,
såsom en fader emottager den son, öfver hvilken han
är stolt. Han bad honom öppna sitt hjerta för honom,
och då han fått kännedom om hans lidandes historia,
sade han: »Min son, gå till din makas graf, du skall
der finna en ört, plocka den, stick den i ett rör,
och sedan du antändt den samma, insug röken; denna
ört skall vara din maka, din
fader, din moder, din broder, men framför allt en
klok rådgifvare, den skall lära din själ vishet
och upplifva din ande!» Och då örten visade sin
underbara kraft, njöts den också småningom af andra,
hvilka ännu icke hade förlorat sina dyrbara hustrur -
kanske just derför.
Den blåaktiga, i behagliga hvirflar uppstigande röken
förer tanken tillbaka från det dystra närvarande
ögonblicket till en fröjdfull förgången tid, eller
afspeglar den för rökaren framtiden i det ljufva
hoppets vänliga glans. Till fullkomlig overksamhet
kan blott den själsslappe försjunka; men vid klart
medvetande ligger i det verkliga lugnet en välgerning
för den, som har ansträngt sig, och derföre äro pipans
moln ett så behagligt stärkande medel. De fordra icke
någon ansträngning, hvarken af själen eller kroppen;
men i det de genom sin vexlande lek sysselsätta den
aldrig tröttnande fantasien, uppehålla de menniskan
i vakande tillstånd. Den kraftfulle samlar sina
tankar vid njutningen af tobaken, ty i det hans
sinnen derigenom på ett hofsamt sätt sysselsättas,
utan att ansträngas, förmår hans själ utveckla en fri,
obehindrad och oberoende verksamhet.
Atropa belladonna. Belladonna.
Detta lärer dock icke hafva bestämt någon rökare att
göra tobaken till dagligt bruk och i tysthet bekämpa
de elaka följderna af den första rökta pipan; fast mer
är det blotta efterhärmningslustan, som förskaffat
utbredning åt en sed, som i och för sig sjelf visst
icke hör till de vackraste. Gossen ser den fullvuxne
röka, och då det är honom förbjudet, sträfvar
hans fåfänga desto mer att tillegna sig mannens
företrädesrättighet. De första stegen, ingenting annat
än svaga nikotinförgiftningar, öfvervinnas - väl eller
(merendels) illa - och först efter hand träder den
välgörande narkotiska verkan i förgrunden och förmår
den förståndige mannen att som en kär vana fortsätta,
hvad den dåraktige gossen förhastadt påbörjade.
Ehuru en annan saga härleder tobaksplantans ursprung
från Muhameds blod, som denne, biten af en orm,
med det utsugna giftet utspottade på marken och
muhamedanerna derföre säga om den underbara örten,
att hon förenar ormtandens bitterhet med mildheten af
profetens blod, så kan detta dock mindre förlika sig
med de slägtingar, som botanisterna gifvit henne. Ty
bittersötan, bolmörten, spikklubban, belladonna,
alrunen, äfvenså potatisväxten, höra till samma
familj, solanineæ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
