Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska Bilder. LIII. Tallsådden på Ugerups gård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historiska Bilder,
LIII.
Tallsådden på Ugerups gård, östra Skåne vid Wram-ån
mellan Lyngsjö och Köpinge j des den åldrande fången,
så att han fick jaga och fiska och
kyrkor ligger den gamla sätesgården Ugerup eller
Urup, egentligen en dansk förändring af Ugetorp
eller för-
åtnjuta en furstlig behandling, hvarför fångvaktarens
åliggande för ett känsligt sinne var mindre
tungt och svårt, än om
som ägt den samma, och af denna hafva flera medlemmar
stått i mycken både enskilt och offentlig
beröring med Sverige.
kortadt Ugarp. Gårdens namn har äfven burits af
den slägt, j denna befattning blifvit den unge
mannen uppdragen, medan
konungen satt i »blå tornet» på Sönderborg.
Xågra år derefter blef han skickad till Sverige
till konung
Redan vid medlet af 1400-talet finnes en af slägten
uppförd ! Erik XIY:s kröning, och vid detta tillfälle
blef han, utan tvifvel bland svenska rådsherrar, och
dennes farfader hade genom j lika mycket för sin egen
skull och för sina slägtförbindelser giftermål med
en svenska erhållit gods i Sverige. Den nämde j med
förnäma svenskar som den danske konungen till behag,
rådsherrens barn - en son och en dotter - blefvo
äfven- ! dubbad till riddare af den utaf konung Erik
instiftade S:t Salva-ledes genom giftermål befryndade
med svenska slägter, liksom : tors-orden. Men det gick
ej lång tid, så mötte han svenska ock hans sonson och
dennes dotter, hvilken sistnämda, Märta, män under
helt andra förhållanden. Krig utbröt nämligen var gift
med Greger Christersson Lejonhufvud. Dessa slägt-
mellan Sverige och Danmark, och i detta deltog herr
Arild förbindelser mellan svenska och danska ätter,
hvilka under j med mycket beröm. Under tiden hade
han trolofvat sig med den s. k. unionstiden voro
mycket vanliga, kunde naturligtvis \ jungfru Tale
Tott. Hon var en dotter af den rike och mäk-icke med
ens afbrytas eller upphöra, sedan Sverige skilt sig j
tige herr Tage Tott på Näs och var den fagraste mö i
hela från Danmark, utan fortforo ännu under de första
Wasakonun- , Skåne. Allt sedan barndomen hade hon och
Arild känt hvar-garne. Så var på Gustaf Wasas tid en
Axel Ugerup gift med j andra och haft hvarandra kära,
och derför var det ej under-
Anna Trolle af den gamla svenska Trolle-slägten.
Denne herr Axel hade med sin husfru Anna
Trolle en
ligt, om de nu med sorg och oro hörde krigstrumpeten
ljuda, De lofvade hvarandra evig trohet, ehvad som
än skulle hända,
son, Arild Ugerup, hvars minne, ehuru det ligger
inom nabo- och så skildes herr Arild från sin
trolofvade brud och dro; rikets historia, dock
må här med skäl få ett rum, ej blott j ut i
striden. - Han tjenstgjorde på flottan och var med,
då på grund af de nära förhållanden, hvari hans ätt
under lång- | denna efter den svenske amiralen Jakob
Bagges tillfångatagande
liga tider och äfven han sjelf stått till svenska
ätter, utan äfven derför, att det land, som var
föremål för hans ädlaste verksamhet, nu mera är
svenskt och i våra dagar tilldragit sig en egen
uppmärksamhet genom der rådande förhållanden mellan
egendomsägare och deras torpare.
I ett i allmänhet skoglöst land, der mot
sydost utmed hafvet flygsanden utbreder sina
stora, ödsliga fält, finnes
från Bornholm om hösten 1564 följde efter den
undanvikande svenska flottan till Öland. Här var
det, som Clas Christersson Horn på konung Eriks
befallning begaf sig ut till den svenska flottan
och tog befälet öfver henne samt dref den danska
flottan på flykten, hvarvid denna förlorade trenne
skepp. Besättningarne på dessa togos till fånga
och fördes till Stockholm. Bland de fem adelsmän,
som sålunda råkade i svensk
gammal åkerjord en stor, präktig furuskog,
som skall hafva | krigsfångenskap, befann sig äfven
herr Arild. Det var tre år
växt upp ur en af denne herr Arild år 1565 verkstäld
sådd. Den allmänna sägnen om denna tallsådd på Ugerups
gamla åkergärden låter förena sig med historiskt
kända tilldragelser, som vi här vilja berätta, Sedan
herr Arild, som föddes 1528 på Sölvesborgs slott,
der hans fader då var slottsherre, uppnått den ålder,
att han skulle utträda ur hemmet i det
efter, sedan han vid den svenske konungens kröning
blef slagen till riddare.
Medan nu herr Arild satt i sitt fängelse, trodde man i
Danmark, att han sent eller aldrig skulle återvända,
och den stränge riddar Tage Tott, på Näs, som såg
den ene friaren efter den andre komma till sin dotter
och sändas sina färde,
offentliga lifvet, och sedan han derunder genomgått
Herrevads | tillsade henne slutligen, att han icke
ville veta af slikt. Alla klosterskola, finna vi honom
först bland dem, som voro satte i dotterns böner och
tårar hjelpte icke, han förbjöd henne att att bevaka
den gamle konung Christian Tyrann på Kallund- vidare
tänka på honom, som hon lofvat sin tro, och tillsade
borgs slott. Det är eget, att först göra bekantskap
med denne memiiskovänlige man såsom fångvaktare,
men det är tillika glädjande att veta, det vid denna
tid all möjlig frihet lemna-
henne såsom sin oföränderliga vilja, att hon skulle
gifta sig med en annan. Pet blef en svår tid för
jungfru Tale, och mången natt satt hon gråtande vid
sitt fönster och såg ut
Sv. Fam.-Journ. 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
