Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eksilkesmasken och silkesodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181 -
Ch. Östberg, hvilken ifrigt omfattade silkesodlingen,
inbjöd flera framstående personer till ett möte i och
för befrämjandet af en allmän silkesodling och härvid
såg sina planer förverkligas, i det att redan samma
år ett sällskap bildades för »inhemsk silkesodling»
med kronprinsessan Josephina såsom högsta ledare.
Mulbärs-silkesmasken är för närvarande odlad
i nästan alla Europas länder, och den frambringar
årligen silke till ett värde af många millioner.
Endast i Frankrike lärer värdet af det producerade
silket och sidenvarorna årligen uppgå till
omkring femhundra millioner rdr rmt!
Emellertid har odlingen af mul-bärs-silket på sista
tiden mött många svårigheter. Sjukdomar hafva gjort
stor skada på larfverna, och i Frankrike och Italien
hafva de deraf förorsakade förlusterna varit högst
betydliga. Otaliga försök att förekomma det onda
och att åter höja sil-kesindustrien hafva till
följd häraf blifvit gjorda. Stora qvantiteter ägg
hafva, tillsilkesafvelns förbättrande, blifvit
inköpta i Kina och Japan; derjemte har försök
gjorts att acklimatisera silkesmaskar, lefvande på
recinbu-skens, björkens och ekens med flera andra
växters blad. Resultatet af dessa undersökningar
har varit: att en för Europas klimat fullkomligt
passande art blifvit funnen uti den på ekens lof
lefvande silkesmasken (Bombyx Yama-Mai).
De första äggen af denna silkesfjäril öfverfördes
till Europa 1861 under kriget mellan Vest-makterna
och Kina. Dessa ägg vårdades uti Jardin des plantes
i Paris och började redan kläckas i Mars månad. Man
var då så fullkomligt okunnig om denna nya art, att
man icke ens visste, af hvilken växt den lifnärde
sig. Det gjordes derföre fåfänga försök att uppföda
de nykläckta larfverna med de växter, som funnos att
tillgå, tills slutligen en liten ek uti ett drifhus
började slå ut och man till sin stora glädje fann,
att de små maskarne med begärlighet åto af de späda
bladen. De flesta larfverna hade emellertid satt till
lifvet under dessa försök, så att endast 40 stycken
återstodo, och för att rädda dessa
Fig 4,
\ måste man per jernväg förskaffa eklöf från
södra Frankrike,
| der eken redan var utslagen. Icke desto mindre
misslyckades
detta första försök fullkomligt tillföljd af bristande
kännedom
om larfvernas skötsel. Man hade nu ingen annan
utväg, än att
ånyo skaffa ägg från Japan; detta var likväl förenadt
med många
svårigheter; ty en barbarisk, nu mera upphäfd, lag
förbjöd vid
lifsstraff hvarje utlemnande af ägg eller kokonger
åt främlingar -
ett bevis på det värde, japaneserna sätta på
eksilkesmasken.
Efter flera fåfänga försök öfverlemnades uppdraget
åt en
holländare, doktor Pompe van Meer-dervoort, direktör
för en medicinsk skola i Nangasaki. Denne, hvilken
mycket ifrade för saken, vände sig med anhållan om
ägg så väl till Japanesiska regeringen som i smyg
till enskilta köpmän, hvilka han förespeglade en
god betalning, utan att likväl kunna få sin önskan
uppfylld. Slutligen lyckades han bland sina elever
finna en person villig att åtaga sig det kinkiga
uppdraget. Det var en japanesisk yngling, hvilken,
öfvertygad om det värde, några hundra ägg af denna
silkesfjäril skulle äga för Europa, bröt mot sitt
lands lagar och blottställde sitt lif. Denne okände
(ty hän förbehöll sig, att hans namn aldrig skulle
nämnas) företog en resa till sin hemort och återkom
efter fjorton dagars bortovaro, till Nangasaki,
medförande en med mycken fara och besvär hopsamlad
qvantitet ägg. Dessa öfverfördes sedan i Jan. 1863
till Europa; inlagda uti ett ombord på fartyget
varande is-skåp, för att derigenom hindras från att
kläckas under
resan genom tropikerna, de, ankommo sålunda skyddade,
lyckligen till sin bestämmelseort.
Äggen af eksilkesfjärilen, af hvilka fig. l är en
afbildning, äro runda, något hoptryckta samt af en
svartbrun färg. Ur de af fjärilarne på hösten lagda
äggen framkomma på våren, samtidigt med det ekarne
slå ut, de små larfverna, hvilka då hafva den storlek
fig. 2 utvisar. Larfverna utvecklas på morgnarna och
krypa, så snart de lemnat skalen, omkring och söka
föda. De äta sedan under en tid af 8 dygn, hvarefter
de sätta sig stilla ett par dagar. Efter denna tid
vakna de
Fig. 1.
Eksilkesmaskens utvecklingsstadier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
