Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zambos halsband. Berättelse af Aldebaran - Harald Hårfagers grafhög på Gard vid Karmsundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
184
»Till brudpallen», sade gubben, fattande den unge
mannen under armen och ledde honom ut i den till en
blommande löfsal förvandlade hvardagsstugan. Från
andra sidan inkom på samma gång lorden, ledande
sin återfunna dotter och omgifven af raska
skärgårdsynglingar, ledsagande sina tärnor.
Svindlande af glädje svarade vår löjtnant högt och
tydligt »ja», då kyrkoherden under vigseln frågade
honom, om han ville »taga till äkta maka denna Bertha
Elisabeth Dobrey och älska henne i nöd och lust».
Efter vigselns slut omfamnade lorden de nygifte,
och då Karlsson tackade honom och sade, att han ej
hade trott honom vara så fördomsfri, svarade gubben
vänligt:
»Jag äger hellre två barn än intet, ty», tillade han,
blickande på Bertha, »hon hade aldrig öfvergifvit
dig.»
Efter middagen, åt hvilken man gjorde all tillbörlig
ära, utbragtes flere skålar om bord å lordens jakt,
och det sades, att den mest lyckade af dem var den,
som den hederlige mästerlotsen föreslog för »old
England». Engelska dansades
äfven. Lyckliga och nöjda anlände de nygifta på natten
till sitt hem på N...ö.
Då Karlsson nu mera ej behöfde stå i vägen för yngre
kamrater, tack vare en hemgift, som vida öfversteg
hans djerfvaste förhoppningar, tog han afsked från
tullverket och öfverflyttade till England. Med sin
hustru och svärfar seglade han årligen öfver till
Sverige, hvarest alltid första visiten gälde det
gamla lotsparet.
Mästerlotsen och mor Anna finnas nu ej mer bland de
lefvandes antal; men Lorentz bor på –ö och är en af
de dugligaste och förmögnaste skeppare i skärgården,
och Maja Stinas Olle är hans »bäste man».
Om någon under sommarns dagar
Ut ibland skären segla vill,
Han kan ju, om han så behagar,
Hos Lorentz nå’n gång lägga till.
Och om han sitt besök förlänger,
Tilldess han all ting skådat har,
Han än kan se, på väggen hänger
Det band, som Zambos halsband var.
Harald Hårfagers grafhög på Gard vid Karmsundet.
Hur långt tillbaka i tiden föres icke vår tanke vid
upprepandet af namn, sådana som Harald
Hårfager och Gard eller Gård, hvilket sednare
icke betyder annat än gården! Och från den gamle
vikingakungen, som dock sjelf står på tröskeln till en
ny tidsutveckling i norden, i det han samlade Norges
många små riken till ett, ledas vi af de gamles
sånger ännu längre tillbaka, tills tanken förlorar
sig i forngrå dimmor, hvarur Upsalatemplet med sin
guldkedja och »sju konungars sal» glänsa fram. Harald
Hårfager härstammade i rakt nedstigande led från den
siste Ynglingakonungen i Upsala, och han utförde i
Norge det samma, som hans ättefader Ingiald föresatte
sig att utföra i Svithiod, ehuru sättet, hvarpå denne
gick till väga, förskaffat honom ett mindre vackert
namn i konungasagan.
Få äro de svenskar, som, när de färdas på sjön utmed
norska kusten från Stavanger till Bergen, eller när
den läckra Bergens fetsill framsättes på deras bord,
tänka på, de förre, att de fara tätt under den gamle
konungens lägerstad, de sednare,
att den smakliga anrättningen måhända
förskrifver sig från det vatten, som en gång Haralds
kölar plöjt och hvar-öfver hans öga helst hvilat! Så
är det dock: Norges bästa sillfiske försiggår tätt
under Harald Hårfagers graf!
Yår afbildning visar utsigten från höjden af denna
konungagraf. Denna utgör taflans utgångspunkt
och upptager alltså sjelfva förgrunden. Närmare
bakgrunden, i taflans midt, ses Vidbrandsö
inseglingsfyr och norra ändan af Karmön, i klart väder
skymtar man ön Udsire med sin fyr längst ut i hafvet,
och till höger derom vidtager den s. k. »slätten»,
det mest fruktansvärda stället i skärgården för alla,
som icke är desto bättre vanda vid sjön.
Här i denna skärgård älskade den segersälle konungen
att slå sig ned på sina gårdar och tillbringa sin
lefnads afton, och rundt häromkring liksom dofta
land och vatten af märkeliga minnen från fordom. När
man med ångbåt färdas från Stavanger till Bergen,
har man på venster sida den ofvannämda Karmön, som
bildar Karmsundet, hvilket fortsattes af Hauge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
