Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porslinet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
förselförbud, ej kunde erhållas från andra länder. En
slump gjorde likväl slag i saken. Hustrun till en
fattig barberare, vid namn Darret, i departementet
Haute Vienne gick en dag att söka efter hvit lera,
för att genom valkning gifva glans åt tvättsaker, och
fann dervid i en närbelägen bergås en hvit och blank
lera, som syntes henne tjenlig för ändamålet. Hon kom
att visa den för sin man, och denne, som trodde sig
deri upptäcka något bättre än vanlig valklera, visade
den för en apotekare Villaris i Bordeaux, hvilken åter
sände ett prof deraf till kemisten Macquer, som genast
förklarade det för kaolin. Ett rikt kaolinlager fanns
på den uppgifna platsen och frambragte en omstörtning
i den franska porslinstillverkningen, och redan år
1774 var den verldsberömda porslinsfabriken i Sévres
i full gång. Denna bör dock rätteligen ej benämnas
fabrik, utan snarare en mönsterskola. Produkternas
dyrbarhet ställer den utanför det allmänna bruket
och gör den blott åtkomlig för furstliga rikedomar.
gagnas till fayencen. Så väl äkta porslin, som
fayence, undergår två bränningar, nämligen en
utan glasur och en andra med glasur. Då porslinet
skall tryckas eller målas, tillkomma | särskilta
bränningar.
| De olika beståndsdelarne, som
användas för porslinstill-
: verkningen, hafva att genomgå ganska
vidlyftiga processer. | Lerorna skola uppslammas
i vatten, flintan, qvartsen och fält-l spaten
brännas, malas och slammas samt i behöriga propor-I
tioner blandas med hvarandra. Den deraf uppkomna
vällinglika blandningen intorkas eller beröfvas genom
fil trering under starkt tryck en del af sitt
vatten, så att den erhåller degkonsistens, och först
derefter är porslinsmassan färdig att förarbetas.
Bland dessa särskilda processer är sättet för
målningen ganska anmärkningsvärdt. I stället för
att, såsom hit-i tills, medelst stenar, närmast
liknande qvarnstenar, mala sönder de Itrossade
materialerna, hvilket hade den stora olägenheten,
bland många andra, att qvarnstenen fällde af
sig och dessa
Eörstrands porslinsfabrik. (Töcknig af
c. s. Hallbeck.)
Porslinet är likväl af flera slag och benämningen
porslin, sådan vi använda den, är oegentlig, ty dermed
afses egentligen äkta porslin och hufvudartikeln vid
våra fabriker kallas rätteligen fayence eller, om man
så vill, oäkta porslin. Namnet fayence härleder sig
från den italienska staden Faenza, der detta slags
porslin först tillverkades.
Det äkta porslinet är genomskinligt och mer eller
mindre förglasadt i brottet, då deremot fayencen
igenkännes derpå, att den icke är genomskinlig och
i brottet icke förglasad.
Materialierna till fayencen bestå af lera från
Dorsetshire, kaolin från Cornwaliis samt flmta,
fältspat och qvarts. Den glasur, som användes
till fayencen består af boraxhaltigt glas. Det äkta
porslinets beståndsdelar äro af tvenne slag: antingen
kaolin, qvarts och fältspat, eller kaolin, hvitbrända
ben och fältspat. Glasuren för det förstnämda består
af fältspat, försatt med något kalk, och glasuren
för det sednare, som äfven benämnes benpor slin^
är af samma slag som den, hvilken be-
fallningar lade sig i massan, deraf följden blef,
att i det sedermera färdiga porslinet syntes fläckar,
har man på senare åren vid våra fabriker börjat
begagna ett slags träcylindrar, invändigt betäckta
med ett porslinslager. I dessa cylindrar inlägges
en qvantitet smärre porslinskulor, ungefär dubbelt
så mycket som det gods, hvilket skall förmalas,
och derefter sättes cylindern i gång. Till detta
malningssätt åtgår endast omkring en tredjedel af den
tid, som erfordrades efter den gamla mal-ningsmetoden
och den sålunda pulveriserade massan är af den renaste
och bästa beskaffenhet.
Porslinsmassans förarbetning sker genom formning,
antingen för hand (dr ej ning), i hvilket fall
pjeserna sedermera svarfvas, eller ock genom
uttryckning i gipsformar. Detta arbete för hand
ser ganska sällsamt ut. Arbetaren sitter framför en
skifva, som genom en enkel mekanik försättes i en
hastigt roterande rörelse. På denna skifva lägges ett
stycke massa af den ungefärliga storlek, som för den
tillämnade pjesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
